Nya fräscha tag!

Det här är nu mina gamla trauman som jag skrivit ner i form av halvlånga brev och rivit i småbitar, mest för symbolikens del. Hjärnan och själen är viktiga saker och förtjänar bättre än att bebos av en massa skit. De här småbitarna lär få bidra till hushållsvärmen i stället. 

Jag har gett mig själv ett ärligt löfte nu och det är att uppfylla mina 3 feelgood-krav!

1. Lära mig matte ordentligt och bli bra på det!
2. Slå sönder alla fördomar folk som inte ens känner mig haft om mig. 
3. Boosta min egen självkänsla!

Dessa tre är väldigt viktiga, för egentligen. Vad vet andra egentligen om dig? En annan fråga kanske är... Vad vet DU egentligen om dig? Kanske har du själv haft fördomar om dig själv, jag kan bara gå tillbaka i den här bloggen för att se att jag haft massor om mig själv, mycket på grund av en eroderad självkänsla och en tro att jag var just så dålig som folk fått för sig. 

Och stämmer det inte att jag var så dålig som de fått för sig när jag gick i skolan, då kanske det är fler saker som inte heller stämmer. Den biten låter jag vara oskriven tills vidare. 

Jag har i alla fall insett att jag har mycket att motbevisa, men att jag inte behöver leta länge efter de verktyg jag behöver. Låt oss börja med matematik och kodning.
Nu vet jag att den kodning psykologerna pratar om är förmågan att läsa av så kallat "personligt kodex", fast det känner jag att jag kan, men de sådde ett frö, så vad fan -jag ska lära mig koda!

Kodning och avkodning ska jag säga! Det där är ganska krångligt, men jag älskar att krångla så varför inte? Sedan har jag hittat en bok som är right up my alley när det gäller matte alltså. Det jag ofta fastnade i i skolan var ju detta eviga tuggande på samma torra lilla brödbit. Ni som hatar matte förstår mig, jag har alltid hatat matte, det vill säga fram tills alldeles nyligen då jag fattade att jag faktiskt inte hade så svårt för det som jag trodde. Det jag haft svårt med är koncentrationen och den blev ju ideligen störd, inte bara av att folk pratade under lektionerna utan också av att det satt en kärring bredvid mig och skrek mig i örat så att jag till slut tröttnade på att lära mig matte.

Och vilka följder fick det? Jo, jag fick svårt att lära mig en hel del andra saker som satt på samma ställe i hjärnan. Det här har lossnat nu när jag lärt mig fatta vad det där med matte innebär. Att det inte alls tar en vecka att lära sig EN faktor i multiplikationstabellen, att de fyra räknesätten egentligen är löjligt enkla och att jag faktiskt förstår mer än vad de där fördomsfulla små jävlingarna på grundskolan trodde. 

Så det kanske är dags att slå hål på alla fördomar och visa alla de där människorna att de hade fel, en gång för alla! Nu kör vi så det ryker! 💪 Ert jobb? Att hålla tummarna och tro på er själva så klart! Och så ses vi framöver då, BRA, HEJ MER!!