En dag i Trondheim – tåg, kattcafé och stadsliv

Efter ett års väntan var det dags för en ny tur till Trondheim. Onsdagen bjöd på uppehållsväder, promenader, kattcafé och en mindre dos tågstrul. 😉

Trots det hade vi en övergripande bra dag i Norge, även om stadslivet ofta tenderar att dränera en en aning.

Välkommen till dagens: "vad är en idiöt" eller "vad är banrabete?" 

Vi började resan med Norrtåg från Östersund C klockan 07:22. I väntan på avgång upptäcktes ett något oväntat stavfel på informationstavlan: banrabete. Ett banarbete, får man anta. -Lite synd är det väl ändå om den som åker via Sundsvall och inte kan ta tåget än.

Meråkerbanen är numera elektrifierad, vilket innebar att den norska delen av resan gick med ett nytt och tystare tåg. Tåget från Jämtland blev dock försenat efter att ha hamnat bakom ett tåg som blivit stående på grund av ett lokfel. Förseningen blev trots allt inte värre än att vi kom fram enligt plan, även om väntan kändes onödigt lång. Mer om Meråkerbanen när vi kommer dit.

Vi hade köpt med oss lite morgonfika i form av sallad och dricka. Caesarsalladen, som går att blanda genom att hälla i dressingen och skaka förpackningen, fick följa med även den här gången. Namnet är alltid lika skojigt. "shake the Caesar" heter den. Fanns även falafel och kyckling men de hade inte lika roliga namn i min mening. Till tågresan fanns dessutom en nyutkommen bok i serien The Apothecary Diaries, så det fanns gott om underhållning under färden. Boken kom på riktigt dagen innan vi åkte!

På sträckan från Storlien mot Trondheim passerar tåget flera små samhällen och natursköna miljöer. En av de små byarna nere i dalen är, om minnet stämmer, Kopperå. En sak är däremot helt säker: på vägen till Trondheim passerar tåget Hell, och därifrån återstår bara två stationer. Har ju tänkt flera gånger att jag ska fotografera stationen med "god's expedition" och allt, men har alltid varit för trött eller borta på annat vis, får bli en annan gång.

Väl framme i Trondheim möttes vi bland annat av de vi alltid möts av -Fågelsparvar! Sparvarna hade hittat en liten rabatt där de kunde hålla till och verkade ganska nöjda med tillvaron. De har byggt om en del så det var mycket fräschare och finare på tågstationen... Och lite svårare att hitta, men man lär sig snabbt. Stadsbussarna var -Stadsbussar. Den som åker sådana regelbundet känner väl till stressen chaufförerna utsätts för och den som kommer dit för första gången utan vana lär bli fundersam över hur det kan vara så stressigt. Vi var det, men vi kom till slut iväg med buss 10 in till stan i alla fall!

-MOT MIDTBYEN OCH ZANAS KAFFEBAR!

För lunchfika blev det ett besök på ett kattcafé inne i stan. Det var första gången vi besökte ett sådant ställe, och miljön var precis så mysig som man kunde hoppas. Katterna verkade vara sociala och välskötta och hade gott om möjligheter att röra sig mellan olika platser. De hade små kojor och klätterställen också. Det här kommer man minnas länge. Mamma och pappa hade sett fram emot det sedan vi nämnde det så det här var en lyckträff. Zana hade nog bara två katter, så det är kanske inte så många som det kan vara i Tokyo, men som sagt, jättetrevligt koncept! 

Till fikat testade vi något så exotiskt som en chokladtårta med honung och körsbär! Till det tog jag och syrran varsin stor äppeljuice och mamma och pappa en kaffe var. Var den exotiska tårtan god? -Ja, alltså det var den! Tror jag ska prova att baka en själv någon gång!

 Efter en stund bland katterna gick jag och syrran vidare mot House of Norway.

-För man måste faktiskt komplettera och vi har ju sagt som de säger i Pokémon: Gotta catch'em all! Tre nya hus fick följa med hem, vilket innebär att det nu bara saknas två för att samlingen ska bli komplett. Båtarna som redan finns i samlingen köptes i Arvesund under en tur med Thomée för ungefär 16 år sedan, i samband med att pappa fyllde 60 år. Tanken är att sätta en spegel under hela arrangemanget så att det ser ut som om husen och båtarna står vid vatten. -En kopia av Nidälven kan man säga, där husen ju står. När vi varit på House of Norway och handlat gick vi tillbaka till Zana för att visa fångsten för päronen som gärna gosade katt ett tag till.

Och på vägen ner från domkyrkan gick vi ju som sagt, mycket för att vi ville se mer av omgivningarna och sedan tror jag vi ville slippa stadsbussarna som var lite väl hispiga.
Vi hann med paraplygatan, Midtbyen och olav Tryggvesöns staty i alla fall, samt så klart stanna och titta på alla blommor och sitta och andas lite. -Vi hade det riktigt trevligt. 

 -Ja, vi vinkade åt Olav! 

Och innan Zanas hade vi ju varit här:

Vid Nidarosdomen från västra sidan först den här gången, annars kommer vi alltid österifrån. Jag tycker dock att östfronten har en annan sorts charm än västfronten som är väldigt hypead för sina vackra helgonstatyer. Från  östra sidan ser domen lite ut som ett slott från en Disneysaga:

Bilden är hämtad från en resesida och är alltså inte tagen under någon av våra egna resor. Någon vinter med snö på marken har det ännu inte blivit i Trondheim, men bilden visar ganska väl det som avses: ett riktigt slott till kyrka.

Arkitektoniskt är Nidarosdomen lite av en påse ”Goth och blandat”, om man vill uttrycka det poetiskt. Mer arkitektoniskt går det att beskriva den så här:

🏛️ En blandning av arkitekturstilar

De äldsta delarna, från 1000- och 1100-talen, har tydliga drag av romansk stil, med kraftiga murar, rundbågar och relativt små fönster.

Den mest framträdande stilen är däremot gotiken, med spetsbågar, ribbvalv, strävbågar, stora fönster och en tydlig strävan uppåt. Här finns både engelsk och normandisk gotik samt senare inslag av höggotik.

Även fransk gotik har satt sin prägel på byggnaden, bland annat i kor- och fasadarkitekturen, där influenser från franska katedraler går att se.

Det man ser idag är dessutom till stor del resultatet av omfattande restaureringar under 1800- och 1900-talen. Då försökte man återskapa och rekonstruera mycket av den medeltida gotiska karaktären.

Så ”goth och blandat” får faktiskt duga som sammanfattning.

På väg mot kattcaféet blev det några fotostopp i Midtbyen. Paraplygatan var en av platserna på listan över sådant som skulle ses, och längs vägen dök även ett märkligt träd upp.

På avstånd såg frukterna nästan ut som lönnäsor, men vid närmare titt visade det sig vara en lind. Lindens frukter är små nötliknande nötter som kan användas på olika sätt och bland annat malas till mjöl. Mjölet sägs ha en smak som påminner lite om kakao.

Det blev med andra ord både arkitektur och botanik under promenaden genom stan.

Ett fint träd i alla fall, det går inte att komma ifrån.

Det var kul att hälsa på Domen och Olav i alla fall, förra året blev det inte mycket tid i just den delen av Trondheim eftersom vi prioriterade gamla stan, så den här gången fick området ta lite större plats.
Och självklart vinkade vi till båda, det ska man göra enligt folks skrock! 😀

Stadens juvenila måsar och trutar hade också fullt upp. En av ungfåglarna hade hittat en liten vattenpöl som fungerade utmärkt som dricksvatten.

Nere vid kajen syntes en annan ungmås landa i en liten låda som satt fast på en påle ute i älven. Det visade sig vara en så kallad ”alta”, en konstgjord boplats för fåglar som lever i marin miljö. Sådana boplatser kan bland annat ge fåglarna en plats att häcka på utan att behöva använda hustak eller andra mindre lämpliga platser.

I hamnen låg många båtar. En av dem var till salu, även om det knappast är den typ av båt som passar särskilt bra hemma – de här båtarna är byggda för betydligt djupare vatten. -Och betydligt dyrare än de båtar vi tänkt på.

Statyn som ser ut som en övertäckt staty

Statyn, som jag nog nämnt förra året, är ett konstverk som faktiskt föreställer ett lakan över en staty. Det är alltså inte ett tillfälligt skydd – lakanet är själva konstverket och är gjutet i betong.

Konstverket heter Förväntan och avtäcktes 2018. Idén är ganska fyndig: en staty som föreställer en övertäckt staty, för att just väcka förväntan. Vid ett första möte är det lätt att tro att konstverket fortfarande väntar på att avtäckas.

Det är en sådan typ av konstverk som får sin poäng först när man förstår vad man faktiskt tittar på.

Vi gick faktiskt fram och kände på den för något år sedan för att se vad som fanns under duken, det var så vi upptäckte det!

Trappor, shopping och Munkholmen

Vid tågstationen finns den av mig kallade Djävulstrappan, med 51 steg. Trappan blev ett tydligt bevis på hur mycket bättre konditionen blivit sedan förra gången. Den som tidigare var ordentligt jobbig gick den här gången betydligt lättare. -Fortsätt träna med andra ord! -Egentligen är det en sorts hamntrappa tror jag, den leder upp till Fjordbuda, Røft samt vägen ner till hamnen där man kan ta båtar och färjor sen. I klockan där bredvid finns en hiss och rulltrappor lär det väl finnas inne på tågstationen bara det att jag inte tänkte på det, jag ville bara se om jag klarade den i år.

Det blev även en del shopping. En stor påse med mat och godis (den mindre tygkassen), en annan med souvenirer och framför allt några fler hus till samlingen. En extra stor Trondheimskasse fick därför också följa med hem. -Denna gång en med den gamle bybroen på eftersom det redan finns en med bryggerekka på hemma nånstans.

På bilden syns den stora färjan Aida, med Munkholmen i bakgrunden. Munkholmen har en lång och dramatisk historia och användes bland annat som fängelse. Öns läge gjorde den särskilt lämpad för ändamålet: friheten fanns bokstavligen runt omkring, men det var svårt att ta sig därifrån utan båt. Försökte du simma var du med största sammolikhet förlorad. -Speciellt om vädret var dåligt. Det sägs att är det dåligt väder i Trondheim är det fördjävligt väder ute på Munkholmen.

Ett besök på Munkholmen måste det få bli någon gång, en så intressant plats får ju inte stå oblängd på hur länge som helst.

Bland souvenirerna fanns också en ring med futharken ingraverad. Den visade sig vara lite väl stor, så tills vidare får den fungera som halsband. Dessutom blev det en påse Multedrops, hårda karameller med hjortronsmak och honungstoner.

På väg hem

En gammal tradition är att ha svenskt fika på vägen till Norge och norskt fika på vägen hem. Därför blev det Villa och Stratos på hemresan.

Stratoschokladen visade sig dessutom finnas i en variant med hackade nötter. Bubbelchoklad är annars inte någon större favorit, men tillsammans med nötterna fungerade kombinationen bättre.

Dagen efter

Dagen efter blev det så kallad post-resefika av resterna: lite Villa, choklad, hjortronkarameller, sockerfritt godis och en rostbiffsmacka.

Trondheim ligger en bra bit bort, vilket ibland gör resan lång och omständlig. Samtidigt är avståndet en del av charmen. När det inte går att åka dit varje vecka blir det något särskilt med att ha en resa att se fram emot.

Resan blev en blandning av tåg, promenader, sevärdheter, shopping, fika och små upptäckter längs vägen. Hemresan avslutades med trötthet och en del träningsvärk, men också med många nya bilder och några nya saker att minnas.

Stadsbussarna får däremot kanske vänta nästa gång. Stress, fart och tidtabeller är en särskild kombination när man inte är van vid att använda dem dagligen.

Nu väntar vardagen igen, med virkning och annat som behöver färdigställas. Kudden ska virkas klart och koftan behöver få resårband innan den är redo att visas upp.

Tills nästa gång: låt lugnet få ta plats, koppla av och ta hand om er. 

Själv tänker jag göra mitt bästa för att mota bort alla demoner som kommer för att försvåra mina åtaganden, gör samma sak för er själva vettja, så ses vi snart igen!

Nu är det officiellt sommarlov!

Egentligen har väl sommarledigheterna pågått ett tag, fast det är först nu som det känns på riktigt även här. Igår betygsattes samhällskunskapen och kan läggas till handlingarna, så nu kan vi ta det helt lugnt också här. Och för mig kanske det innebär att kroppen vill tillfriskna också? Lungorna har faktiskt återhämtat sig, men varför nöja sig med en krämpa när man kan ha flera? Lärdom: Vifta inte bort besvär, det kan bli problem sen!

-In med ambulans till akuten för att kolla upp vad som pågick, den här gången mensrelaterat.

Väl på sjukhuset blev det till att ligga i en säng i korridoren och springa på toa mer än en gång innan det kom någon. Efter en del provtagningar och undersökningar konstaterades att det skulle sättas in medicinering och med det blev det till att åka hem. I väntan på skjuts fick det bli middag bestående av automatkäk.Chips, kycklingmacka och lite dricka. Ren hälsa! 👍😂 

Nej, det här var inte lika kul som förra veckan då det blev en spontan shoppingtur, men det var mysigt att komma ut i nattluften och skrämma vettet ur måsarna.  Hemma igen sent på natten och har inget ont att säga om sjukvården. Däremot om de som skurit ner på den, men det är en annan sak

"Ta medicinen nu och vila så mycket du kan" Sa de... Vadå bad de den hära att ta det lugnt? Det vet inte jag hur man gör, inte utan att få en massa myror i ändan i alla fall.

 -Nåja. Ny vattenflaska erhöll man i alla fall.

Vädret har faktiskt varit fint mellan varven och bjudit på just de sagolika vyer som den här delen av landet är känd för:

Bilderna är tagna lite här och där längs älven. Och vem orkar ligga/sitta stilla när det ser ut såhär ute? Vilken tur att det regnat en del också. Dock hoppas vi på lite härligt semesterväder nu, så att man kan komma ut på grönbete lite.

Låga järndepåer sa de, då är det bra att få i sig järnhaltig mat. -Jordgubbar hör dit så det fick bli minst en skål med det. Här med en skvätt jordgubbsmjölk. Det är här den kommer till sitt rätta habitat, när man faktiskt lägger jordgubbar i den. Perfekt!

Och rosor, oxbär och mycket annat bara fortsätter blomma. Rosorna är mycket buffigare än den lite mer blygsamma oxbärsblomman. Samma släkte faktiskt. I oxbärens fall uppskattar jag bladen mest faktiskt.

Och det har blivit massor av både sniglar och snäckor. De trivs bra i år. Verkar faktiskt vara ett ganska fruktbart år allt man säger. Och så tar vi det igen. Snigeln är naken och snäckan har hus. Nu vet ni.

Nytt projekt i verkstan också!

Köpte ett par kardor på Tradera, vilket jag inte tror kommer göras igen, bilden var missvisande och själva kardorna var rejält trasiga, så det fick bli en restaurering och att kräva återbetalning från säljaren. Här hänger ramarna nyputsade och målade. De ska bli blå och röda tänkte jag. Beställde nya kardmattor så de ska bli som nya när vi är klara.

Fortsättning i nästa inlägg! Ta hand om er.