Så kom jag äntligen underfund med hur det var ställt!

Nämen halleå och väelkomna ska ni vara till den här lördagsposten!

Idag har jag inte gjort speciellt mycket mer än att scanna in ett par skisser jag gjort i veckan och naturligtvis fika en del!

Förutom att vi åt en riktigt fin blomkålspizza idag har vi käkat såndär burkfrukt och grädde och just det, ingen kväll är komplett utan en kopp te, speciellt inte när det är rått och trist ute. Det är på riktigt knappt ens tusenfotingarna som trivs i den här kylan och det hoppas jag att den som uppfann hösten vet och med detta lär sig veta hut! Eller så får man försöka leva med att hösten infinner sig under några månader och att det egentligen inte är så mycket man kan göra åt det om man inte vill bo någonstans där hösten inte är så jobbig. 

Nåja, eftersom jag trivs i norden och inte känner för att flytta söderut får jag göra det bästa av det här och tänka att hösten säkert är slut snart. På så sätt har man väl i alla fall något att se fram emot, intesant?

On topic!
Jag har tagit lördagar som dagar då jag tar mig friheten att verkligen ladda batterierna. Inga väckarklockor, sov tills du vaknar och sedan kan du göra det du skulle lite senare den dagen. Det känns helt okej att göra så eftersom det inte är så mycket att göra på lördagar ändå, i alla fall inte hemma hos mig. 

Men idag när jag låg och tog igen mig kom en tanke och flög på mig som en hök som suttit på lur i typ ehm... Några veckors tid kan vi väl säga. Jag har ju alltid klagat på att jag är så "dålig på matte" men egentligen kanske jag inte ska säga att jag är det, för jag förstår ju innebörden i matematik och vet egentligen hur jag ska lösa problemen, men grejen är att jag inte riktigt kommer på hur jag ska göra för att komma ihåg allt man ska hålla i huvudet när man till exempel räknar Algebra eller så. Jag har ju dokumenterat dåligt korttidsminne, det är det som varit mitt problem hela tiden.

Nu vill jag utmana alla forskare som säger att korttidsminnet inte kan övas upp om man en gång fått höra att det är dåligt. Hjärnan är egentligen en fantastisk geléklump som vi bara vet en liten liten del av, resten står kvar att forska om. Man menar att det inte finns någon forskning som säger att det går att öva upp korttidsminnet men jag vill påstå att det finns sätt att göra det på, hur gör man annars med förskolebarn till exempel. 

Ja, hur gör man med dem? Man kör med memory, ordlekar och sånt, det är väl klart att man kan boosta sitt korttidsminne, allt annat är bullshit. Om inte annat kan jag försöka bli ett levande bevis på att man kan göra det. Men först ska jag ta mig en dust med tyskan! Ni ska få se i morgon vilka planer jag har för minnets del. Rally ho!