Allhelgona, Samhain och ett väldigt långt lov

Den här helgen har varit givande. Programmeringskursen är inlämnad och lutar mot bra betyg, relativt långledig ett tag nu, vilket betyder att det finns tid för planering av annat på flera plan. Framför allt för min del kanske det är på tiden att ta det lite lugnt och ta en sak i taget i lugn och ro, som folk sagt i alla tider. -Vi får se vad som händer, men helt stilla kommer det inte att stå. Vi börjar med att fira samhein ordentligt. Samhein började i lördags och pågick hela helgen, som ett farväl till hösten och ett sätt att göra sig redo för vinterns intåg. 

Programmering 2 kan också snart läggas till på meritlistan, vad det verkar med ganska mycket högre poäng än programmering 1. Fast det kanske är förväntat, i programmering 1 var allt totalt nytt, nu var det mesta inklöst och förvirringsmomenten färre. Dock inte obefintliga.

-Men betyget såg ut att bli bra, de har redan berättat var det landat även om kursen inte passerat sitt slutdatum. Kursen är alltså klar, men den har blivit klar i förtid, vilket egentligen bara är bra.

Och den där C-studenten verkar vara tillbaka igen, det känns fantastiskt! Blir det mer liknande kurser? Förmodligen, tanken är att i väntan på att få göra en prövning i matematik B som pluggats på egen hand plugga några kurser som hanterar AI för att boosta just datadelen i betygen. Leder det här till något? Japp, det kommer leda till något, men vad är det de säger? Til it's done -tell none. Så mer information blir det inte förrän allt är klart.
Just nu är det i alla fall återhämtning som står på schemat. Både fysisk och psykisk sådan! Den här veckan har varit hektisk, för programmeringen blev det en helvetesvecka, men det gav resultat så varför klaga? Sedan fanns en anledning till att göra klart allt lite snabbare än tänkt -för att få tid att bli helt frisk från årets influensapaket! Om någon är sugen på att veta vad det innehåller är det här vad ni kan få om ni bara kommer och kramas lite:

• Rinnsnuvan från fuckistan -förvänta dig rena vattenfallet från näsan och ögonen.
• Bihåleinflammation -Snuva som ser ut som kiss och droppar okontrollerat när du böjer dig framåt
• Öroninflammation -Igensvullna öron och feber.
• Hörselgångsinflammation -Ännu mer igensvullna öron och feber
• Och innan allt detta, ont i halsen och slem överallt.
• Och med lite otur får du även hosta, men det slapp jag HURRA!

Men jag slapp inte medicinering!
Momentasonspray i näsan, Terracortril med Polymyxin B i öronen och så har vi en favorit i repris så klart - Fenoximetylpenicillin. -Kåvepenin alltså.

Det som är jobbigast är väl i min mening antibiotikan, eftersom den gör att man inte kan vara ute i solen för mycket eftersom man kan få brännblåsor. Fast dem får man ju om man blir för varm också... Tur att det bara är fyra dar kvar på kuren

Vänta, åt jag inte kåvepenin i somras också? Jodå, exakt samma sort dessutom, men den här influensan är av det lindrigare slaget, så det här kriget torde väl vara slut snart, skönt nog, även om de flesta vet att antibiotikakurer är jobbiga. Är ju så med krig, att det även dödar oskyldiga, så då rubbas ju bakteriefloran i magen, huden och allt sånt. Får helt enkelt hålla efter sånt så att det inte blir så jobbigt att ha att göra med.

Och helgen vigdes åt att minnas de som inte längre är med oss. Detta med traditionsenlig ljuständning på gravar och ett extra viktigt besök i såväl minneslunden som kyrkan. Varm dryck och musikkväll hemma efteråt samtidigt som ett extra ljus stod tänt på bordet. 

                                       

I år har det varit extra viktigt att tänka lite på de som inte längre finns med oss. Inte minst de som nyligen gått ifrån oss. För snart en månad sedan dog kusinen i cancer, 56 år gammal. Ett tungt, men ändå väntat besked. -Glad att jag hann träffa henne ett par gånger till innan det var för sent i alla fall. En annan släkting dog i somras, knall och fall bara. Utöver släkten har det blivit ett par andra dödsfall, det ena mer tragiskt än det andra och det är klart att sådant får de flesta att reflektera lite och fundera över livets vikt och vad man kan göra för att förbättra sitt och andras liv lite. Karmas lag #1, den mest välkända. Det du sår kommer du skörda. Goda handlingar ger goda resultat, dåliga handlingar ger dåliga resultat. Det här gäller också när du önskar någon annan onåd, det kommer att straffa dig själv lika mycket som den du vill straffa.

Karma är nämligen inget straff -det är en planta som i sin tur är din egen själ. Som du underhåller din planta, så växer den. Så vad kan man göra för att förbättra sitt och andras liv? Försöka vara en så bra människa man kan trots sina och andras tillkortakommanden. Det du inte kan kontrollera kan du inte ta ansvar för, så egentligen, varför bry sig om det mer än man måste?

De här besöken på kyrkogården, i minneslunden och den lilla stunden där man tänder ljus i kyrkan, är också en chans till återhämtning och reflektion, även om man inte är hårt bunden till en enda religion.

                                                   

Medan lördagen ägnats åt de själar som vandrat ägnas söndagen åt de själar som fortfarande är med oss. Denna dagen, också den, ett liv! Idag har dagen vigts åt vila, lite tid för gården och slöande framför TV:n med lite sockerdricka toppad med granatäppelkärnor. En sötsur drink som rekommenderas varmt året om. -Alkoholfri om man inte vill ha i något sött eller surt i det. 

En annan sak i alla fall jag gjort enda sedan måndagens fullmåne, har varit att reflektera över föregående månad och fundera över saker att vara tacksam över och saker att helt enkelt ge ordet "Shôganai" och gå vidare. Som sagt, saker man inte kan kontrollera ska man heller inte försöka kontrollera. Och eftersom denna månads fullmåne ägnats åt att ta farväl av oktober och hälsa november välkommen har naturligtvis även fullmåneritualen ägnats åt att tillägna de som inte längre finns med oss en extra tanke. Denna månad en extra tanke till kusinen eftersom hon lämnade oss under oktober. 

Utöver det finns inte mycket att tillägga, kanske en liten lista över saker jag personligen är tacksam över just idag:

• Att veta att jag har en fungerande hjärna.
• Att veta att jag har ett värde hos många fler än jag ibland trott
• Att veta att hut alltid går hem, och att den hittar hem utan min hjälp.
• Att veta att jag på det hela taget är en frisk människa.
• slutligen är jag tacksam över de människor som faktiskt bryr sig om mig, varandra och sig själva. Sådana som låter hjärtat och hjärnan prata lika mycket. 

Slutligen: Även om det är svårt vill jag att du gör ett tappert försök att ta väl hand om dig och de människor som finns runtomkring dig. Låt dig inte ätas upp av negativ energi, det är du alldeles för bra för. Värdesätt det liv du lever, för även om det kan finnas de som har det bättre än du, finns det även folk som har det likadant som du eller sämre.-Ingen strider ensam, inte ens du. 

Vackra du. Tills vi möts igen.