Sängliggande, men inte alltför deppig för det.

Idag har jag inte fått speciellt mycket gjort, mest på grund av att jag har haft ont då det är den tiden på månaden då jag får lite extra ont. Ja, jag är en sådan kvinna som blir lite extra sjuk just då också, så jag får försöka att prioritera saker i förväg när jag vet att min mens ska till att komma och förstöra min vardag.

Det var väl också därför jag redan igår bestämde mig för att strippa av resten av trappan innan jag blev så pass dålig att jag inte skulle orka göra det. Dessutom var det inte så mycket kvar efter att vi ryckt bort så mycket dagarna innan. 

⇾

Det här tog mig kanske fyra dagar, efter att jag gruvat mig i ett gäng år, eller så kanske jag helt enkelt inte haft tid förrän nu. Jag har mer tid nu, det känns bra. Men bara för att det tog kort tid att ta bort mattan betyder det inte att det inte var jobbigt, för det var det visst det. Blev sjöblöt av svett, hade ont i händerna och hade lim överallt när jag var klar, men idag känner jag inget alls av det, jag är tvärt om väldigt stolt över att ha gjort det här. Nu är det ju gjort och vi kan gå över till nästa steg som heter sickla lim! Jag ska bara be någon skära till glas för det först.

Nu till något annat. För igår hade vi finfrämmande i vardagsrummet, ett besök från ett litet urtidsdjur som kanske inte alla tycker är speciellt vackra varelser, men jag tycker faktiskt att de är ganska fascinerande med sina kroppsrörelser.

Den här lilla tusenfotingen hade alltså förvillat sig in i vårt vardagsrum där den for runt som en oljad blixt och inte visste var, hur eller varför den skulle. Den ville säkert bara hem till sin fuktiga lilla plats i skogen där den kunde jaga andra smådjur. Eftersom vi inte visste om den var giftig eller kunde bitas fångade vi in den och släppte ut den i naturen. Den blev väldigt glad och försvann in under verandan snabbt som en blixt. 

Det var också så vi fick veta att det var en brun stenkrypare, en enkelfoting som mest äter skadedjur. Idag fick jag även veta att de kan stickas om de måste men att de är lika farliga som getingar. Vilken tur att jag släppte ut den. Det hade varit tråkigt om den råkat sticka någon. Dessutom hade det väl inte varit speciellt kul om stackarn dött av uttorkning heller.

 
Annars har jag mest hinkat te och funderat över vad jag ska skriva i tyskan. Det är ju sista inlämningsdagen för uppgifterna i morgon så det är lika bra att komma på något. Idag har jag sovit en hel del, vilket jag känner har varit välförtjänt, dels efter äventyret i trappan, dels eftersom jag inte mår superbra i kroppen. Det här är ett återkommande problem som jag säkert kan göra mer åt än jag gör, jag ska bara komma på en bra rutin till nästa gång skiten kommer. Tills dess får jag nöja mig med att hinka te och ströplugga tills saker och ting kommer till rätta igen. Att sova framför teven är inte heller fel när man inte har annat att stå i. 

Lite senare blev det en tripp till affären för att hämta varor. Jag känner att det blir mer gjort nu när vi beställer våra varor på nätet och inte behöver gå in i affären och stå i kö hela tiden. Sedan slipper man ju deras Sven-Götes-maraton också. 

En sak vi också hann med var att ta en sväng runt bergen eftersom jag tyckte dimman låg på så snyggt över Vättaberget den här gången. Ber om ursäkt för gatljusen som förstör utsikten på ena bilden. 

Nu ska jag ta tag i Tyskan innan sängen kallar. God kväll!