Torsdagen som skulle ha varit städdag.

 Ja, det skulle väl ha städats idag, men vi fokuserade på att vintra in våra växter i stället. Det är tusen gånger roligare att ta ut småplant än att vintra in dem, det måste jag säga. September-December kan vara de värsta månaderna på hela året, dödens årstid i all sin prakt. Jag är tyvärr inte så förtjust i hösten, även om den är praktfull.

Så idag svängde jag ihop en gryta av något slag, mest innehållande ingefära, annars var det lite Kajsa Varg över den, precis som folk gillar mina grytor. 

Som ni ser använde jag mycket ingefära, en hel knöl. Det är alltså ingen potatis även om det kunde lurat till och med mig. Grytan i sig bestod av Maccaroner, bacon, tomat, majs... Massa ingefära, Persilja, lite Kikkoman (Japansk soya) och så var det grädde - efter behag kan man säga. Ibland behöver man sådant i sitt liv. Det och en stor kopp te kan bota det mesta, så visst hade jag te nu också. 

- Hallonte i myggmuggen. Perfekt kvällsfika!

Idag har jag mindre ångest. Kanske för att jag faktiskt struntade i studierna och la mig och tittade på lite film i stället. Sedan kom nyheterna och där fanns naturligtvis en trigger för min PTSD. Ni vet redan mycket om det där, så jag tänker väl inte säga mer än så, men det irriterar mig att jag, trots att jag vet att de där triggergrejerna är något som tillhör historien, fortfarande ser dem som triggers. Känslan som dyker upp är mest irritation. Just den här triggern var - en lågbegåvad person jag träffade en gång i livet. Hens sätt att diskutera påminner för mycket om det där jag pratade om igår och det är väl inte därifrån irritationen kommer egentligen, mer att jag inte förstår att den här människan är något jag inte är -"utvecklingsstörd" som det heter. Ett ord jag personligen har svårt för eftersom jag anser att det borde förpassas till historien. 

Men frågan är som sagt om det är värt att slänga saker i sjön för en massa triggers skull. Det tror jag inte, därför måste jag ta tag i det så fort jag bara har möjlighet. Det mesta får jag göra när cirkus Corona gett sig av eftersom mycket innebär att jag måste åka ut och åka lite och det kan jag kanske inte göra nu. Det finns platser jag inte kan besöka på grund av att där finns triggers, men jag vägrar verkligen att acceptera att jag kanske inte kan besöka det här stället, bara för det:

                         

Jag kände det i några år efter att jag slutat på Birka, att jag egentligen inte kunde åka dit igen ens på besök. Jag gjorde faktiskt ett försök en gång tillsammans med en kompis och trots att alla var så glada att se mig, att atmosfären var precis så fin som den endast kan vara där, kände jag ett obehag av att vara där. Kanske för att det kommit upp triggers också här.
Men här måste jag faktiskt säga stopp! Jag tänker inte låta min PTSD förstöra min bild av Birka som den idyll den är, speciellt inte på sommaren. Ås är en del av Storsjöbygden och nog märker man det alltid. Det växer bra här, närheten till Storsjön är också den fantastisk, så varför ska jag slänga bort minnet av Birka som en fin plats bara för att mina inre demoner jagar mig dagarna i ända. Birka, som inte ens gjort något ont mot mig! Jag har sagt det förr, jag måste verkligen ta itu med just den biten, för jag vägrar låta denna underbara plats på jorden bli en plats som triggar igång minnen jag inte vill ha. Aldrig någonsin. 

Det finns säkert fler ställen som har jobbigare minnen med sig, naturligtvis måste jag ta tag i det också, men en sak i sänder. Det första stället jag besöker efter Corona, för att behandla mig, det blir Birka! Och ångesten får nog flytta sig.

Sedan tänkte jag välkomna Japanskan tillbaka till mitt liv också. Men jag vet nu vad jag står ut med och jag tänker inte ta fler "lektioner" med Mika, inte så länge de fortsätter med den arbetsmiljö de hade, då kan de lika gärna hålla på ensamma. Det jag behöver bli bättre på inom detta ämne är grammatik och Katakana. Sedan skadar det kanske inte heller att få in lite fler kanjitecken i det hela, det är därför jag har min gröna bok "let's learn Kanji" som hjälpt mig enormt mycket med just kanji.  Sedan tycks jag ha slarvat bort min "japanese for busy people" vilket är lite synd, det var en bra bok och jag kanske rent av ska köpa nästa upplaga när jag är färdig med denna. Det är också därifrån Biji-san kommer, ni vet han ölpimplarn. Nu måste jag förbereda mig lite, i morgon kan det bli jobbigt.