Ändå en ganska bra lördag

 

Eftersom det är lördag får man äta lite godis och snask... Allvarligt, jag tror att jag ska återinföra det här med lördagsgodis, för det var egentligen ingen dum idé. I sommar har det blivit väl mycket sötsaker och läsk, kanske för att man suttit hemma och inte åkt åt något särskilt håll, men det är kanske fortfarande en bra idé att införa lördagssnask och fredagsmys i stället för att ha helg hela veckan. 

En annan sak jag kommit att tänka på på sistone är det här med internet. Använder vi det verkligen sunt eller tenderar det sätt vi använder internet på att förstöra oss mentalt? Att folk sitter på Facebook och Twitter och beter sig som neandertalare är väl egentligen ingenting som är nytt, men jag retar mig på det ändå, att folk tycks ha tappat sin retoriska förmåga helt och hållet och i stället går över till att låta som primitiva apor som spyr ur sig sarkasm, gliringar och regelrätta hot. Gärna med en stavning som skulle göra vilken svensklärare som helst deprimerad.  Är det den bilden man vill att folk ska ha av oss Svenskar, Svensken som är känd som språkfascist, ordning, reda och perfektionistisk?

Om Svärjevännerna vill få mig att tro att de "representerar" allt som är Svenskt samtidigt som de pissar på allt som är Svenskt, då är det inte så konstigt att de också tror att landet är på väg utför. Visst kan vi bättre, men vi är fan inte sämst, den som tror det är kanske inte så värst bra själv, vad vet man?

Det är klart att vi inte kan jämföra Sverige med de länder från vilka det mesta av detta kvalificerade skitprat kommer, det säger sig självt. I de här länderna lever man under närmast usla förhållanden med narkotika, korruption, skit och värre än skit liksom, Sverige är inte ens på den nivån. Vi har resurser som kan hjälpa de flesta i nöd. Något neandertalarna på Facebook och Twitter inte vill vetas med är sant. Lite som "jag vill inte gå i skolan, lärarna säger att jag inte får svära hela tiden och det är åt helvete!" Det är åt helvete om man inte får svära alls, det håller jag och de flesta andra med om, men det är lika mycket åt helvete om man tillåts svära mer än man faktiskt kommunicerar. Det här är Svenska på sin finaste nivå och det handlar om hur du använder det språk du har när du ska prata med folk, mycket för att bli trovärdig inför den perfektionistiska Svensken. Om du nu ska vara en sådan Sverigevän, ta då och lär dig hur det svenska språket och samhället fungerar och kom sedan tillbaka. Tänker att det lär ta ett par år då Svenska är ett av världens svåraste språk till och med för oss som är födda i Sverige, men jag tror på dig. Medan du är igång, läs lite retorik också, så att vi andra slipper få själaklåda av hur du och andra far fram på nätet. Så, rant over! 

Den här helgen öppnades också gränsen mellan Jämtland och Tröndelag så jag fick lite inspiration till mitt tecknande. Sköna Gunhild och Trond. Ja, det är han som är kung Nidaros också, för den som undrar. Inspirationen kom från Jämtlands lokala nyhetssändning som var öhm... Igår tror jag, där jämtarna satt upp en skylt i Storlien med en Norsk flagga och texten "välkomna tillbaka!" Vilket så klart var förväntat, men jag tycker så mycket om relationen mellan Jämtland och Tröndelag att jag inte kunde låta bli att göra en serie kring det hela.

Egentligen handlar den här serien om hela Norden och då mestadels Nordiska landskap och historiskt intressanta platser, men jag har snöat in just på min egen hemmiljö, Jämtland, Härjedalen, Tröndelag och Ravund. Det beror till stor del på att det finns så mycket historia i den här miljön som är tacksam att ha som byggklossar. Skulle kanske behöva lite fler Härjedalingar där, men den biten jobbar jag på. Att bygga karaktärer kring platser tar lång tid och det ska det göra för att man inte ska bli utpekad som antingen patriot eller historieförfalskare. Missförstå mig nu inte, jag älskar min hemmiljö och folk som inte förstår ordets innebörd skulle säkert säga att det räcker för att kallas lokalpatriot i alla fall. Både ja och nej. Ordet "patriot" är för inpissat av Nazister för att det ska vara användbart av normalt folk, så på det sättet skäms jag ärligt talat över ordet. Låt mig bara säga att jag trivs där jag bor och tycker att det är en ynnest att få bo så vackert som jag gör. Det behöver inte betyda att jag inte vill visa andra hur vackert det är här, det vill jag. Men att slänga skit på min egen hemmiljö ger jag mig bara inte till att göra, det är ju som att bajsa i kylskåpet, det gör man bara om man är dum inuti huvudet, och det vill jag inte säga att jag är. 

Puh! Men vad mycket politik det blev, det var ju inte riktigt meningen, men ibland behöver man ju vädra sådana åsikter också. Slutligen, vad som gett mig inspiration till Gunhilds utseende är inte bara min systers och min grannes blandade design av ett mänskligt Jämtland, utan också den här sången som HP Burman sjöng för så många år sedan. - Jamtlandstaus.

Hu e vänslejn å snäll,

hu e mjuk som 'n fäll,

hu ha auga som vårhämeln klar.

Där e'n växt å statur,

som på'n fineste brur,

om jä væl ut e praktexemplar.

Nä de finns inga finare varels

æn e riktu e jamtlænnstaus!

Hu e ränt makalaus

ti væ håttu å innela rar!

Inger syslln käns tong,

för hu kvitter å sjong.

Væla lätt'n för - trallallala.

Hu e ständut glavér,

hårre tokut de ber;

si de kan ju int alltin gå bra.

Nä de finns int glaverar e varels

æn e riktu e jamtlænnstaus!

Hu e ränt makalaus

ti væ lättlive, munter å gla!

Hort hu vev, 'ell hu spinn,

er'a snærsp som 'n vinn;

de gå unna i fjös å i kök.

hu sväng se så lätt,

hu gjær allting så nätt.

De e'n fägn blott si hänes stök.

Nä, de finns int e hurtigar varels

æn e riktu e jamtlænnstaus!

Hu e ränt makalaus

ti væ rask, ti væ hännu å tök!

Där e liv, där e lust,

mæn så noga å just:

hu går aller för långt på nån väl.

Skull'e ællvåru bli,

tys'n allt gäckeri:

hänes ja de e bergfast som nej.

Nä, de finns int pålitlejar varels

æn e riktu e jamtlænnstaus!

Hu e ränt makalaus

ti væ oppriktu, trofast å grej!

Hänes fegring står pall

sæn ongdomen e all;

hu ha hjärtrot som ständut består.

Blir'a maka å mor,

int e stöv hu förlor;

hu vål finar mæ sölver ti hår.

Nä, de finns int trivlejar e varels

æn e riktu e jamtlænnstaus!

Hu gjätt væ makalaus -

för hu blömster i hunrede år!

Begrep ni texten? Jag ska vara ärlig och säga att jag trots mina 13 år i Östersund inte förstår allt som står där, men jag förstår så pass att jag tycker mycket om den och tänker att "såhär är Gunhild"! Men nu ska jag ta och göra något jag gör när jag inte har bättre för mig. Jag ska titta på Smurfarna! Ses!