Idag tog vi en bra sväng med bilen, man kan ju inte bara sitta hemma när det råder isolering och skit, så vi åkte runt och tittade på naturen, pratade om historiska platser och drack trocadero. Nu vet jag väl om att koffein är något som flyger raka vägen upp i huvudet på mig och orsakar överaktivitet, men ibland får man känna så också. Molnet här döpte systern direkt till Yggdrasil, livets träd, och visst är det kanske det det är också, jag tycker mig skymta den lille ivrige ekorren Rattatoskr springa upp och ner för stammen på trädet också. Jag kan tänka mig att den här vägen har en del att berätta om som vi inte vet, historiens vingslag känns och ibland tänker jag: "undra vilka som färdats längs den här vägen och i vilka ärenden, vilka känslor som funnits och så vidare." Nu pratar jag inte om någon som skulle till/från jobbet eller plugget för någon vecka sedan utan snarare rent historiskt. Tankar som frodas i skallen när man åker bil.
Och visst är det ändå skönt att se älven gå öppen och naturen börja klä av sig sitt snötäcke igen. Det är vidunderligt vackert bara några mil hemifrån...
Detta trots en grådaskig himmel över den vackra och mystiska bergskedjan. Man mår bra av att se naturen vakna, så är det bara. Till och med en med lätt PTSD som jag kan njuta av att bo i ett vykort ibland. Fotona är tagna kring Ragunda, Bispgården och Gullbacken.
Hemmavid såg jag att pilträdet som vi för ett gäng år sedan trodde skulle rasa ihop hade blommat upp och blivit som ett stort moln av kissar. Nu är videkissar och pilkissar och sånt bland det gulligaste jag vet och bland det bästa bina vet, varför det här stora rufset till pilträd får stå kvar på gården, mycket för det och för det dekorativa. Det finns ju antihistaminer om man får skev näsa av kissar och annat som sprider pollen... Alen ska visst vara hemsk i år.
Som hjärnstimulering tog jag ett parti med GO, men jag vet inte... Jag får ta tag i reglerna lite bättre, att bara jobba med att ringa in stenar och stänga områden känns inte som att det leder spelet någon vart, eller så gör jag fel, jag får helt enkelt läsa på, det var några år sedan sist. Det här partiet ser mest konstigt ut...
Idag har jag också kommit på att jag måste stimulera hjärnan ordentligt för att få den struktur jag vill ha i den, annars blir det oreda. Mer om det en annan dag. Namaste 🙏, ta hand om er och vet att det inte finns någonting du inte kan förändra så länge vilja och förmåga finns. Lev väl tills vi ses igen.
Idag tog vi en bra sväng med bilen, man kan ju inte bara sitta hemma när det råder isolering och skit, så vi åkte runt och tittade på naturen, pratade om historiska platser och drack trocadero. Nu vet jag väl om att koffein är något som flyger raka vägen upp i huvudet på mig och orsakar överaktivitet, men ibland får man känna så också. Molnet här döpte systern direkt till Yggdrasil, livets träd, och visst är det kanske det det är också, jag tycker mig skymta den lille ivrige ekorren Rattatoskr springa upp och ner för stammen på trädet också. Jag kan tänka mig att den här vägen har en del att berätta om som vi inte vet, historiens vingslag känns och ibland tänker jag: "undra vilka som färdats längs den här vägen och i vilka ärenden, vilka känslor som funnits och så vidare." Nu pratar jag inte om någon som skulle till/från jobbet eller plugget för någon vecka sedan utan snarare rent historiskt. Tankar som frodas i skallen när man åker bil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar