Äntligen lyckades jag med glassen!

 Förutom att jag idag tröttat ut hjärnan med en massa ACT (det är sjukt vad det sliter på skallen) har jag idag lyckats med min daimglass. Precis som jag trodde var det grädden som var problemet, man ska inte ha matlagningsgrädde i glass och det hade så klart inte jag koll på den där gången, så glassen blev aldrig tjock. Dock funkade det att frysa in den lite längre än vanligt, men den här blev ju mycket godare. Receptet är enkelt:

Vanlig glassmet som i mitt fall är:

2 äggulor
Ca 2 dl socker
1½ dl mjölk
1 tsk Brunt vaniljpulver (äkta burbonvanilj)
(det blandar du i en särskild bunke tills det blir poröst)

Ungefär 3 dl grädde. Har du mer blir glassen väldigt mäktig. 
Sedan brukar jag ha i 1 tsk vanillinsocker (det vita de flesta har) och 1 tsk vaniljpulver

Sedan vispar jag allt tjockt och rör ihop det. Grädden ska vara ungefär så fluffig som när man gör tårta eller bakelser då. 

Sen kan man lägga i det man vill ha, jag hade 1 liten matsked O'boypulver (O'boy är ju mest socker, men det ger en viss chokladsötma som jag vill åt) och en påse daimkulor. Daimkulorna är viktiga att fasa i medan glassen tjocknar i maskinen, annars fastnar de lätt i bottnen och det blir tråkig stämning. Det där gäller egentligen för alla hårda saker man vill ha i glass, nötter, choklad, vad man nu vill ha. 

Och den här glassen gjorde sig jättebra tillsammans med pannkakor! Varning för brutal mättnad bara, det här är riktig gräddglass. 

Sedan har jag som sagt hållit på med ACT också. Idag har jag fått nytt material att jobba med och den här gången handlar det om att ändra fokus. 

Vi fastnar enkelt i tankeloops vi inte kan styra över. Det kan vara något som ligger och skvalpar sedan många år tillbaka men som hjärnan inte vill släppa eftersom den älskar att analysera saker. Rumpnissarna tycker dessutom att det är jättemysigt med tankeloopar.

Men man kan faktiskt flytta fokus från grubblet till det man håller på med, men det krävs att man tränar upp sitt "djävlar anamma" så att säga. Det gäller att mentalt säga till hjärnan "ok, så nu sitter du och grubblar igen, låt oss fokusera på det vi höll på med i stället!" Och att då kontinuerligt hålla på så tills det går av sig självt. Det här påminner ju om mindfulness och affirmationer och sånt, men det är faktiskt lite mer logiskt än just så. Det handlar om simpel programmering. 

När jag gick på Birka hade jag ett gäng mycket filosofiska vänner, en av dem var som jag, en tänkare! Han sa en gång en sak till mig som jag tror stämmer och det var "hjärnan är inget annat än simpel programvara. Jag har arbetat länge med programmering och tänker att det egentligen inte är svårare än att hitta rätt koder och sätta igång." Det kanske är så enkelt det är? Visst, hjärnan är en muskel, men den är också den mest avancerade dator du någonsin kommer få. Låt ingen hacka sig in och installera fel mjukvaror på din enhet, gör du det kanske du inte kan använda din hjärna fullt ut och kan du inte använda din hjärna fullt ut riskerar du att bli sedd som dummare än du egentligen är. 

Så fysisk och psykisk styrketräning är guld för själen! Det är väl det jag fått lära mig idag, plus att jag gjort en liten lista över saker jag själv känner fungerar när jag vill störa mina rumpnissar:

• Virtuella promenader, gärna med riktiga VR-grejer, men det går bra utan också.
• Teckning
• Småsagor
• Matematik och problemlösning 
  
• Ta hand om djuren. I mitt fall har det varit katten och mina kråkfåglar. Nu när det vårar sig börjar det dessutom komma mer djur och växter att ta hand om.
• Lyssna på positivt laddad musik och se på positivt laddade videoklipp. TED-talks är alltid intressant.
• Kreativt arbete, typ handarbete, snickring, you name it
• Musicering av olika slag
• Mindfulness, doftterapi, Yoga, meditation
• Prata med kompisar.

Där har vi en hel del saker att störa ut dem med, det finns säkert mer bara man gräver i arkivet. De simplaste saker kan vara en räddare i nöden när det gäller sånthär, det gäller bara att ha koll på hur man själv fungerar. 

Slutligen, se över ditt umgänge, är dina vänner verkligen dina vänner, eller är de rent av dina värsta fiender?

Jag har själv haft med massor av energitjuvar att göra, både på nätet och i verkligheten och det bästa är att inte lägga dem på minnet, att inte ge dem den uppmärksamhet de vill ha. Visst, ibland kanske det är din irriterande kusin Uffe från grannbyn, men du kan faktiskt sluta ge honom också det han vill ha. Du behöver inte vara öppen för allt och alla, men du kan vara en god medmänniska utan att bli ett offer för energitjuvarna, det är bara att avslöja dem och strunta i hur högt de skriker. 

I morgon tar vi och eldar lite och bär in resten av veden i källaren så att vi kan ta ut vårt lilla "utegym" eller snarare vedhanteringsredskapen 😉Nu ska vi bränna fett 💪 Namaste, ta hand om er!🙏

 

En uppdaterad garderob senare!

Jamen så kom vi oss äntligen för med att köpa lite nya kläder, nu när familjens 70+:aren fått första sprutan känns det i alla fall lite tryggare att vara ute. Favoritplagget blev nog ändå den gula långkoftan som han som sålde kläderna sa såg ut att passa mig som var så lång. Jag tycker i synnerhet om färgen och det faktum att den är varm. 

Två tunikor, två långkoftor, ett klänningslinne samt ett par nya harembrallor blev det denna gång. Ja, och ett par riktiga varma brallor, för det har jag inte haft på ett bra tag. Nu kanske man kan ta tag i vedhanteringen oavsett om vädret är iskallt. 

Fick dessutom i mig tre mål mat idag, duktiga jag. Ett ägg med hål i och en överdådig kycklingpaj är vad ni ser på bilderna. Pajen var ett pajskal fyllt med kycklinggryta som man blev riktigt "Jenssens Bøfhus-mätt" av, med andra ord, mätt i många timmar efter att man ätit den. Sådan mat uppskattar både jag och våra små kråkfåglar. 

Så har jag äntligen fått fart på ett av mina gamla broderiprojekt också, den här kallas för "grannens skithus" och är baserad på en snapsvisa som går ungefär: 

"Grannens skithus har ramlat omkull

vårat det står och lutar
bättre å ta en liten sup
än att vara utan"

Fast ja, det kanske rimmar illa att ha sådana broderier som absolutist i alla fall? Nejdå, jag tyckte att det var en rolig text och tog bara med den första strofen. Sedan ska det bli ett halvskevt och luggslitet utedass och lite växtlighet på det. Jag och syrran fick ju en låda med en massa korsstygnsbroderier av grannarna så man får väl helt enkelt göra något av dem. Just nu ska jag skugga knutarna och taket lite och så ska det på med lite mer detaljer. Texten ska fyllas i och sedan får vi väl se vad jag busar ihop där.

Men nog om grannens skithus, det kommer jag ändå att berätta mer om när jag är klar med det. Idag har jag nämligen varit ute och gått igen, den här gången tog jag med mig min mor och plockade lite tussar samtidigt som vi gick och hämtade några brev i postlådan. Det verkar bli ett väldigt livskraftigt år, både för djur och växter. 

Har även börjat få till en liten mancave i växthuset och på fredag inviger vi fikaplatsen om det är väder för valborgsfika. 

Och visst ser det inbjudande ut, även om det ska bytas lite rutor här och där och golvet behöver en finjustering. Ett litet trappsteg ska eventuellt också läggas till, men än vet jag inte hur jag ska ha till den biten. Fast det är inte så varmt i växthuset att jag kan börja sitta där med rökelsen och meditera än, det får bli lite närmare juni/juli. 7 grader varmt på kvällen visar väl ändå på att det går framåt, men inte tillräckligt för att vi ska kunna stöka ut oss än.

-Men det kan ha sin charm att sitta påpälsad och lyssna på ugglorna också. För någon dag sedan hörde jag en berguv för första gången på många år. Det glädjer mig att djurlivet börjar frodas igen, något bra som kommit ur de här två åren med restriktioner och karantäner. Man får se det så i stället för att klaga på hur kallt det är. 

Denna dagen, ett liv...

 I morgon blir det nya arbetsuppgifter, nya kläder, ny mat och nya tag. Namaste, var rädda om er 🙏

 

Äntligen är växthuset inrett! (Ah well, provisoriskt)

 

Äntligen fick vi tummen ur och tog och inredde växthuset inför odlingssäsongen. Än så länge är det bara fikahörnan/mysgrottan som är klar, men det kommer nog bli lite odla av framöver, vi har redan planer på att köpa lite penséer och sätta lite här och där, men innan dess ska vi nog städa bort lite gamla höstlöv och mögelhärder som måste bort innan någonting händer. 

Nåja, julgransfoten ska skruvas loss, annars är allt klart för mys i alla fall, så får vi se när vi tar ut groddarna 😊

Tidigare idag var vi och handlade och tog en sväng runt byarna för att titta på våren och Gerilån är i alla fall väldigt livlig nu, det betyder att isen smälter som den ska och det känns skönt än så länge. Nu ska bara pandemin bryta nacken av sig också. 

Och här var det massor av fåglar som sprang in mot gården när vi kom med bilen och kamerorna. Det var storspovar, vilket jag blev glad av att veta, de har varit lite för få tidigare, men kanske har nu stammen återhämtat sig litet, hoppas inte det här förstörs av "livsförverkligande" korkskallar som ska ut och störa naturlivet bara. 

Men i alla fall tycker jag att jag fått mycket gjort idag och det kan man gott ta och fika in i växthuset i morgon. Det ser i alla fall jag fram emot! Sedan ska vi också tvätta fönstren och dra lite el, sedan kan vi börja odla. 

                                                           

I morgon börjar rensningen. Det ska bli skönt att få göra lite mer vår och sommar 😍

Sedan ska vi väl igång med årets vedhantering på det, det är ett gympass som är värt varje svettdroppe och inte kostar speciellt mycket mer än ett vanligt gymkort, dessutom får man något vettigt gjort till skillnad från när man bara sitter och lyfter vikter och leker med en pilatesboll.

Nu tänker jag i alla fall sätta mig inne och skriva lite småsagor resten av kvällen, ta hand om er och vet att det finns en charm med varje minut av livet. Namaste 🙏

En relativt händelserik lördag!

Idag är det lördag och dem brukar jag faktiskt använda till lite välförtjänt me-time! Matlagning är ju ganska roligt så jag började med att smälla ihop en wok med tropiska toner som alla verkade tycka bra om. Lunchen blev så och middagen bestod av en omelett och en äggsallad jag rörde ihop av äggvita jag fick över när jag gjorde glass senare. 

Och även om vädret bjöd på vindbyar och kyla, tog vi faktiskt en lite road trip i samband med att vi tog en sväng till farsans kompis som bor i grannbyn när han inte huserar i Uppsala. Krokvåg är en sanslöst fin by med ett relativt rikt djurliv, mycket rådjur, tranor och svanar har vi sett. Kråkfåglar har alla, men bönderna verkar ha extra många. 

Väl hemma igen svängde jag ihop en daimglass med lite O'boypulver i. När jag hällt smeten i maskinen insåg jag att jag begått ett misstag när jag köpte grädde, vilket jag trodde skulle sluta i katastrof för glassens struktur, men det blev i alla fall ganska bra. Väldigt blöt mjukglass kan man kalla det. 

Men nu vet jag det, matlagningsgrädde är för magert för att ha i glass och daimkulorna bör man lägga i när glassen är nästan klar, annars hamnar de i botten och förstör för vispen när den ska blanda. 

Sedan har jag skapat en av tre karaktärer jag ska använda när jag rollspelar FFXV. Det här är alltså lady Lily Farferis av Slumstaden, men hon är inte så värst ladylike, mer av en tomboy som hatar allt som är för flickaktigt, hon är mycket baserad på Yuffie Kisaragi från sjuan, men också på Xion från Kingdom hearts samt på en del karaktärer jag sett i olika fanfics. Mycket är hon en skräpkaraktär, men hon kanske kan bli något. Hon har två syskon, Dhalia och Chrisanto och bor med sin mamma i ett palats i slumstaden. Hennes mamma har bestämt att hennes döttrar ska giftas in i Lucis kungarike, varför hon bestämt att Lily ska gifta sig med Ignis och Dhalia med Gladious. Lily vill dock inte gifta sig ännu, speciellt inte om äktenskapet är arangerat, så det kan komma en del konflikter bara där... Men usch vad den här blev pixlig...

Så idag har jag ändå fått lite gjort, detta trots att det är helg också, kanske får jag lite mer ur händerna i morgon, det vet man aldrig. Idag har jag bara en sak kvar att göra och det är att ta en dusch, samt ta hand om min misshandlade stortå, det känns som om det var ett tag sedan det hände sist. 

Känner ändå att jag har värdesatt den här dagen och kanske också att det här med pandemier och isoleringar snart har gett sig. Inte en dag för tidigt, jag längtar efter att ta lite längre bilturer, att shoppa och fika med vänner, att åka på minisemester till sina smultronställen och allt vad det är. Det kanske kommer en tid då man kan göra det igen också, men tills den dagen är här får vi lov att skärpa oss. Namaste🙏 Ta hand om er nu, och kom ihåg vad farbror Melker sa: Denna dagen -ett liv

 

Planeringsfredag och kojväder

 

Fredag igen, med god mat och dryck, samt lite planering! 
För idag har jag faktiskt tänkt mig att jag ska lägga upp lite planering för alla mina små sysslor så att det blir lite mer ordning på torpet. Kanske kan det också reda upp lite i min annars så stökiga skalle?

Schemaboken är tillbaka och nu har jag bestämt att jag ska följa den slaviskt i stället för att hela tiden glida över till andra saker som är roligare men långt ifrån högre prioriterade. Så jag kom på att jag ska göra ett schema och programmera in tiderna på min fitbit så att jag blir påmind om när jag ska göra vad. Någonstans tror jag att det kommer att löna sig.

Och veckans screenshotserie blev en tramssida med smurftema. Gammelsmurfen är en idiot och han är stolt över att vara det.

 Veckans screenshotserie. Det är inte alltid Gammelsmurfen är så smart...

Klunssmurfen tittar in på Gammelsmurfen som håller på med något suspekt i sitt labb igen:

Klunssmurfen: Hmm... Vad håller fanskapet på med nu...

Gammelsmurfen:Hokus pokus filijökhus, gör något fantastiskt PÖKHUS -råka trolla fram Gargamel-

NEJ! Det här var INTE fantastiskt. Kanske skulle ha låtig bli att säga "pökhus"...

Klunssmurfen: Jösses, Gammelsmurfen! Jag trodde att du visste vad du höll på med! 

Gammelsmurfen: Det gör jag, Klunssmurfen, jag har gjort så att han inte kan skada oss, men det är nog jävligt att han är här över huvud taget...Skulle inte ha sagt "pökhus" helt enkelt.

Klunssmurfen: Ehm men du, jag lämnar nog er ensamma i ert pökhus, jag vill inte veta mer om det liksom...-kutar ut- Herråa!

Gammelsmurfen: KLUNSSMURFEN!

BRYT! -För att undvika att Gammelsmurfen gör bort sig ännu mer avbryter vi här.

Så löd veckans screenshotserie! Man måste ha lite humor ibland, sedan får folk uppskatta det eller låta bli 😉

Annars hade jag tänkt hinna med nedanstående denna helg:

•  att färglägga en till av mina gamla skisser som jag har i datorn och försöka få det att se snyggt ut. Den här gången är det en arg liten Samul som ska fixas till så att man törs lägga ut honom utan att skämmas! 
• Att skriva klart min senaste småsaga gällande kommunsammanslagningen 1971
• Att ta en fotopromenad om vädret vill det. 

Det är tre punkter utslaget på två dagar, det grejar man! 

Sedan har faktiskt föräldrarna fått sin första dos COVID-vaccin nu, vilket känns tryggt, ett steg närmre att det här ska ge sig. För ärligt talat har pandemin stannat långt över sitt välkomnande och det lär väl inte ta slut än på ett tag eftersom folk nödvändigt ska strunta i restriktioner och resa, supa, trängas och allt vad man gör, trots detta. Jag orkar inte ens bli trött på dem längre. 

Nu längtar jag bara tills vaccintiderna kommer till oss som är yngre också, så att man kan åka på möten utan att bli rädd för smitta. Det här betyder ju inte att man inte måste hålla avstånd, följa restriktioner och hålla hygienen efter att ha varit ut, men det betyder i alla fall att man slipper sitta hemma och inte träffa någon alls någon gång. 

Tills nästa inlägg då, ta hand om er och håll ut, snart är vi nog i mål. Namaste 🙏

Dagens bravader

Idag har jag läst lite i matematikboken och varför jag säger det och inte "matteboken" är för att den handlar om hela matematikspektrat och inte bara det där tråkiga räknespektrat man annars ideligen fastnar i. Sedan har jag jobbat med att skaffa lite mer rutiner också, exempelvis har jag tagit fram min gamla väckarklocka som legat i köksskåpet i många år då den kärvat och låst sig hela tiden. 

Det här är i alla fall min väckarklocka, en sömntuta som jag ska definitivt ha en Clocky tänkte jag för en jävla massa år sedan, men det är först nu som jag återupplivat min gamla klocka igen. Jag minns att jag valde en silverfärgad för att jag ville att den skulle se så rymdskeppsaktig ut som möjligt. 
I övrigt är det nog en av få klockor med ADHD, den är högljudd, svår att tysta och hjulen gör att den springer runt och vägrar låta sig fångas. -Perfekt för mig som sover över beräknad tid nästan hela tiden.

Men för det vet jag bättre än att döma mig själv, min terapeut sa en gång att man ska se sig själv som varken bäst eller sämst. Se dig som en banan om det gör det tillräckligt neutralt. Det låter flummigt men det fungerar!

Det och att föreställa sig att man ger elakt folk en smäll på käften och säger "du, det där stämmer inte!" och då repetera det varje gång något osant dyker upp, för som alla vet är det ingen som är en vandrande lögn så länge man inte vill vara det. Jag är sann, du är sann och bananen -den är också sann. Namaste,🙏 ta hand om er nu.

 

Kojdag och allt vad det innebär

 Idag har det inte gjort annat än regnat och varit kallt. Inte för att det inte varit förväntat nu ett tag då de pratat en del om snöstorm och dylikt, men jag tycker ändå att värme och sol är att föredra framför detta höstrusk. 

Det är då man får för sig att göra fint inne i huset i stället, fönstren fick för en gångs skull en grundlig urtorkning och så har jag faktiskt flyttat om inredningen lite. Jag är nöjd. Om ni undrar över blyertsskissen som hänger på väggen är det någonting min pappa ritade när han gick en teckningskurs way back when. 

I morgon är det alltså torsdag och dags att ta ett krafttag på hela undervåningen. Idag kände jag bara för att ta vardagsrummet, som inte är helt klart än det heller... Ibland när man städar känns det lite som ett evighetsprojekt tills man är klar med det hela. Men när man är färdig blir det ju hemtrevligt, det tycker Ignis också, eller hur Iggy? 

Nästa vecka tänker jag se till att förbereda lite nere vid älven, jag tänker att eftersom man inte kan gå på någon offentlig majbrasa förrän man är vaccinerad, tänker jag att jag ska ta och göra en egen. Sedan kan vi kanske sommarbona i stugan och sitta där och mysa lite också, det får vi se åt veckan! I morgon blir det i alla fall storstädning av resten av undervåningen, tänkte se hur mysigt man kan få till det innan man ger sig 💖

Det stora jobbet finns väl i att dra fram möblerna och dammsuga bort allt damm som plågar våra näsor, så det blir väl det vi får lägga fokus på i morgon. 

Men det är då! Då ska vi också ta köket för det ser i sanning ut som om kriget dragit fram där också! Tänk vilken röra man kan ställa till bara på en vecka om man inte håller ordning...

På fredag ska jag dessutom prata med en "arbetsterapeut" om det här med att rehabilitera sig efter väggen. Jag vet inte om jag berättade att min PTSD förde mig rakt in i väggen 2014, men det gjorde den, så jag har inte haft mycket ork eller lust att göra någonting utöver att leva sedan dess. Ett försök att rehabiliteras gjorde jag i alla fall 2015, i och med Köttfärsbirka som var nästan perfekt för mig, miljön, personalen, kamraterna... Fantastiskt! Dock hade jag många hjärnspöken på den tiden, dels för att jag inte hade klart för mig att det var PTSD i kombination med utmattning som störde ut allt jag gjorde, dels var det en del andra moment som hängde över mig som elaka korpfåglar. Idag mår jag faktiskt mycket bättre än jag gjorde då, även om det finns dagar då det fortfarande spökar, och det är det jag ska prata med dels den där tanten med, dels med min KBT-terapeut. 

Jag får dock lite läskiga vibbar av det där med arbetsterapeuter då jag blivit bränd tidigare...

Fast, det är klart, jag kanske inbillar mig saker också, vi får väl se vad vi kan komma fram till och framförallt hålla tummarna för att det för en gångs skull inte är någonting som får mig att tappa lusten igen, sånt är jag mer än proppmätt på. 

Nåja, visst, vädret var grått och tråkigt idag, men då har man ju tid att städa lite, vilket aldrig är fel om man bor i ett stort hus som vår familj. I morgon tar vi tag i resten av eländet. 
Kom ihåg en sak när du tror att du är ensam om att gå igenom helvetet -Det är du inte, det är många som har samma eller ett liknande helvete som du, bara i ett välmående land som Sverige! 
Och så ska vi veta en sak -de flesta helveten har en väg ut, bara man är stark nog att palla med att ta sig enda till utgången. Styrka, envishet och kanske en dåres tålamod. Namaste 🙏 Håll ut.

Sista fina vårdagen på en stund, självklart tar vi en road trip!

Idag har det varit riktigt gulligt ute, så vi har rensat av gården. Växthuset får lov att vänta eftersom det nalkas snö i morgon. Men då gläds man åt att den här dagen i alla fall inte var full med snö och kyla. 30+ i solen är faktiskt bra för att vara april ändå. Så fort värmen kommer tillbaka kan vi börja med att experimentera med att vänja våra plantor vid utomhusluften också! Underbart när det går åt rätt håll!

Och så blev det så klart en sväng runt byarna för att titta på naturlivet och se om folk börjat göra vår. Det hände faktiskt inte så mycket, folk har börjat njuta av våren, vilket är välförtjänt efter en isolerad och kall vinter. Fåglarna badar och himlen bjuder på röda kvällar igen. Mig fattas inget.

Eller jo, att kunna åka dit man vill obehindrat känns som något man inte längre är så bortskämd med, så om jag fick be gudarna om något vore det att kanske få ta en liten sväng till Norge eller två något år, eller bara till Östersund. Det är så många ställen jag vill åka till och i takt med att tiden för vaccin kryper allt närmre känns så klart längtan alltmer olidlig. 

Och i morgon tänkte jag äntligen se den sista delen av Final fantasy XV och se om jag kan få till en recension som duger att lägga ut på animebloggen. Blir det dåligt väder får man väl göra det bästa av situationen och försöka att inte göra något större nummer av det. Just nu ska jag skriva lite småsagor innan sängen anropar. I morgon är en annan dag, fylld av under och överraskningar. Ta hand om er 🙏 Namaste! 💖

 

Ett säkert vårtecken!

 

-Till! Är väl att dessa rackare vaknat och dessutom förökat sig till ett ganska digert gäng. Vi har tidigare haft en del vildbin på tomten men den här säsongen verkar det som om svärmen är lite större än den brukar och hela pilträdet verkligen brusar av bin! Jag är nu sådan att de enda smådjur jag egentligen inte tycker speciellt bra om är getingar och det är mest för att jag inte gillar deras hösthumör speciellt mycket då de tenderar att både stickas, bitas och spruta gift i ögonen på folk.

Japp, getingar kan faktiskt skicka små strålar gift mot ögonen på andra djur för att irritera och distrahera. Bitas kan de också, och de som verkligen blivit bitna och inte då stungna av getingar vet att det gör väldigt ont med tanke på vilka käkar djuren har. Bin är dock väldigt snälla små lurviga varelser som mest bara lever för att samla nektar och göra honung åt sina barn. 
Men det var alltså inte bara bin i pilen, årets första humlor har också anlänt och det gladde mig stort att se att det var två klassiska ängshumlor också, min favorithumla faktiskt.

That's it! I've come up with a new recipee! Eller ja, jag tog och svängde ihop lite biffar med en skysås baserad på rödvinssås och lök. Som tillbehör använde jag mig av en grövre sortens formfranska och uppkryddat pulvermos. Jag är inte jättevan vid att arbeta med pulverprodukter så jag gjorde ganska mycket potatismos och tänkte mig inte för när jag kokade den, vilket resulterade i att det skvätte upp lite mos på mitt pekfinger... Har jag tur slipper jag brännblåsor, jag brukar ha tur, men akta er vad det sved. Nästa gång ska jag göra riktig potatismos, det är både enklare och godare...

Kvällsvärmen stiger i växthuset vilket betyder att vi snart kan flytta ut våra groddar, det vill säga när vi är säkra på att det inte kommer någon köldknäpp och trollar sönder dem. Än är det som sagt bara mitten av april även om det känns lite som maj.

Och i kväll fick jag en lugn vårkväll att ta några fantastiska foton på "flaskan" som blir när man tar kort på Berget (berget heter alltså "Berget") speglat i älven. Och har man till råga på det en riktigt fin och nyfiken kattdam som lyckas placera sig på ett så bra sätt att man bara måste ta ett foto på det, är man en fårskalle om man låter bli 😻 
Livet är för vackert ibland... 

Jag såg på en film ena dagen (nej, vad säger du!?) och där kom det upp ett citat jag tycker är värt att minnas. "Du behöver inte förlåta någon som gjort dig illa på något vis, däremot kan du göra ett försök att förstå dem." På det sättet gör man sig färre mentala besvär. De man förstår kan man ju lämna och gå vidare och ärligt talat nu, det kan man nog göra med de man inte förstår också, för när man tänker vidare kan man ju inte göra speciellt mycket åt att man inte förstår sig på dumt folk ändå. Så har jag fått tänka när jag fastnar i tankeloopar och rumpnissarna dyker upp. "Behöver jag förstå varför folk gör på detta viset?" Och som sagt, jag kan inte göra så mycket åt saker som redan hänt, men framtiden kan jag påverka, det kan du också, lägg det på minnet! Namaste 🙏 Ha det lika bra som jag har det nu💖