måndag 30 november 2020

3-dagars knallhart-plugg inlett

 

Det här sysslar jag med idag. Kompletteringsplugg! Nu är det bara ett par dagar till muntan, vilket betyder att jag måste köra på ända in i kaklet. Idag har jag alltså börjat med att skriva av och analysera den här dialogen och hör och häpna nu, men jag tror att en pollett trillade ner här! Kolla:

Här är en exempeltext jag gjorde för ett tag sedan:

"Hier ist die familie Tischler. 
Vater Erich ist Fünf und viertzig jahren alt, sehr sozial und kocht gern italienishe essen." 

Här trodde jag länge att jag skulle säga "...Und gern Italienishe essen zu kocht" Vilket inte är helt rätt om man ser till meningsuppbyggnaden här:

"Geher wir einen kaffee trinken?"

Här funkar det att lägga orden så eftersom det är en fråga, men nu är funderingen lite: "är det så enkelt eller är det mer invecklat?" Hmm... Ja, det är ju tyska, det språket har en ökänd grammatik, mycket för att den är full med fällor. Ok, inte som polska, verkligen inte, men man kan heller inte jämföra två olika språk på det viset... 

Så vad ska jag nu tänka på? Pronomen, pronomen pronomen! Koncentration, koncentration, koncentration och så minnet minnet minnet! 

Så lite om min hjärna!

Jag har hört det där med mitt dåliga arbetsminne och tänker såhär: Det där var ju något någon sa för nästan 30 år sedan och det kan ju ändras med åren. Jag var ett impulsivt barn som gjorde vad som föll mig in, bohemisk var jag också på sina ställen. Idag är jag mer sådan som tänker "lita aldrig på en "fröken", de vill ändå bara bestämma!" Och det slår faktiskt nästan aldrig fel!
Hur vore det om jag bara körde och struntade i bussresenärerna i stället? Vadå för bussresenärer tänker du?

De där bussresenärerna! Tankarna man har i skallen är irriterande resenärer som du inte kan slänga ut ur bussen, däremot kan du skita i dem eller varför inte bara få dem att inse att det inte är de som bestämmer. Skit som hänt är skit som hänt, jag kan väl inte älta det jag inte kan göra speciellt mycket åt, then again, kan jag göra något ska jag så klart försöka, men inte så hårt att jag förstör för mig själv. Det är väl det man menar här. Det här tänket kallas ACT, och är en del av KBT-spektrat. Mycket intressant, men också något som kan vara krävande om du inte vet hur du ska göra! Nu vet ju jag att jag ska använda min envishet som verktyg, men hur är det om du inte är lika envis som jag som är envis som en höstgeting då? 
Då måste du öva upp din envishet också! Take action, act now! Lite så. Nu ska jag fortsätta med skriverierna och hoppas på att tyskan går bra nu. Sparka mig gärna i ändan, det kan behövas!


söndag 29 november 2020

Det är nu den där "you can do it"-känslan behövs.

Första advent, besvärlig kropp, halvinvalid och deadline är egentligen passerad sedan länge. Ändå vill jag inte avbryta kursen nu när det ändå är så lite kvar.

Så idag får jag ändå plugga lite även om jag inte riktigt orkar det, det behöver bli klart och jag har ju sagt att jag vill ha någon form av betyg i tyska också, så varför inte bara göra det här nu? 
Det är ett par uppgifter jag inte har gjort och dem tänkte jag få ur vägen innan jag lägger mig, innan jag är helt klar med tyskan och vet att jag inte kommer kugga kommer jag inte låta några större projekt ställa sig i vägen alls. Just nu behöver jag bara tänka: "you can do this! Du är ju faktiskt bra på tyska!" så det gör jag. Vi hörs därefter! 💞 



 

fredag 27 november 2020

Ok, vad tusan är det jag håller på med nu!?


Så jag har massor av gamla udda spelkort hemma, vad använder man sånt till egentligen? Ja förutom att elda upp då... Ni ska få se!


En sax och ett hålslag? Nu kanske ni kan gissa vad det är jag har tänkt ut? Inte?
Poff! Då har vi gjort om några av de här korten till vävbrickor. Nu ska jag bara klottra lite på dem men det får bli ett senare projekt, det här var mest en förberedelse inför kommande projekt. Jag har ju testat att väva med bandgrind nu ett tag och jag tycker faktiskt väldigt bra om det ska jag säga, även om folk säger att banden blir snyggare om man sätter fast väven i sig själv och fäster den andra änden i något fast. Så kanske det är, jag måste bara bygga en bra anordning för sådana projekt, samma sak kanske med brickvävningen, det ska vara samma sak, bara det att de här brickorna (som man då vrider på ett speciellt vis) ska ersätta bandgrinden och gör man rätt ska det vara brickornas jobb också att plocka själva mönstret. Ska bli spännande att testa på det här! 

Nu senare idag (lördag) kommer jag att jobba med tyskan eftersom det bara är ett par dagar kvar till muntan, men sedan kanske jag kan sparka lite på det här med brickvävning, jag är jättenyfiken. Sedan har jag ju min gigantiska virkning som inte är klar än heller. Den måste också bli färdig innan vintern är slut. Såhär långt ser allt jättebra ut, så länge jag har tillräckligt med Lovikka för det och det har jag än så länge fixat. Såg till att köpa upp mig på det redan i somras så att jag inte skulle riskera att stå där i coronavintern och slåss om garnet med en massa andra som också börjat handarbeta eftersom de inte har något vettigare att göra 😉

Ni får se vad jag hittar på mer idag lite senare, det här är ett inlägg från fredagen ❤️


Mönsterplock och nya äventyr i tyskan.

Idag blev det en lite annorlunda vävteknik som jag inte testat ännu och därför inte känner så bra. Jag tänkte testa mönsterplockning!


Och eftersom jag inte har någon bra bandkniv till Micke ännu använder jag mig av broderisaxen för att plocka mönster. Nu är jag inte alls säker på att man gör såhär, men det återstår väl att se på nästa band.
Nu har jag hört med de vävnördar jag känner till och de säger att det bästa sättet att mönsterplocka på är att fästa väven i sig själv då eftersom barnvävstolar tydligen är lite för veka för det här. Tänker att det säkert går bra att mönsterplocka när jag får igång Corona också. Just nu sitter hon i garderoben och svär. Efter nyår ska jag dessutom testa Stoorstålkas bandkit, de har så många snygga! 

Det här rosa bandet blev i alla fall klart och mitt försök till mönsterplock blev väl hm... Ja det blev ju inte superbra, men jag ska testa en gång till med Micke, går det inte får jag köra på Corona med den biten. Bandgrind i midjan är också en idé. När det kommer till Corona behöver jag göra ett halvsolv innan jag kan arbeta med henne och just nu har jag inte ens någon varp!😁😆

Jag måste ändå säga att jag kommer mig med mina band, det här är ändå mitt åttonde försök. Jag ska göra det här igen bara för att se om jag har rätt teknik då. 

Progress på tyskan

Just nu håller jag på att skriva ihop saker på svenska som under helgen ska översättas till tyska. Det är till att vara ute i god tid va? Jag har ju bara munta den tredje menar jag... En sådan tur att jag är bra på språk och tycker mig kunna greja det här ganska bra även om jag latat mig en hel del (erkänner att jag har varit lat) med det här då jag tänkt att jag säkert grejar det. Det är just delen då jag ska prata som är lite knölig eftersom jag har en ful ovana att stamma ibland. Nåja, ett par texter senare ska ni få veta hur det går! Vi hörs då!

onsdag 25 november 2020

Det tar tid med grammatiken...

Och tyskan då?

Jag ska vara lite ärlig och säga att jag är lite av en latmask vissa dagar, men idag hade jag giltiga skäl att vara det eftersom jag haft problem med en envis PTSD-dröm. Den här gången var det gammalt skit från grundskolan som poppade upp som en slemmig svamp och ställde allt på ända, så idag har jag gjort mitt bästa för att rätta in hjärnan på roliga saker, till exempel vävning. Jag har alltså känt in tekniken på bandvävning idag genom att testa lite olika sorters garn och med det kom jag på att tunnare garner blir snyggare när man väver av dem med bandgrinden. Men vem är jag om jag inte testar att väva något med mina vanliga garner? Därför provade jag idag att varpa upp lite tjockare garn och väva något fult av efter att jag gjort mig av med lite konstiga restgarner så klart.


Det svart/vita bandet är alltså gjort på ett lite tjockare garn än de andra tre och av någon ful anledning blev det också lite konstigt för det, men skam den som ger sig heter det, så jag tänker göra ett nytt!
-nästan lika fult det måste jag säga! Jag kom inte på förrän mot mitten av projektet att jag kunde slå med grinden och inte bara med saxen, så bandet fick en liten knäpp övergång från vitt till svart där. Kan också vara för att vävgarnet är svart och inte vitt den här gången, jag har inga andra idéer. 

Åter till tyskan!
Nu är det faktiskt bara två saker kvar. Ett projekt jag ska skriva om + en sista inspelning. Som jag sagt tidigare avskyr jag att höra min egen röst eftersom jag stammar ibland, vilket jag skäms en aning för. Det här blir så klart extra tydligt när jag ska prata främmande språk som då tyska, så jag har fått göra flera nya inspelningar bara för att jag stammat sönder dem, men sånt är väl livet då. I morgon städar vi och kör sista rycket. Sedan taggar vi munta! Sparka mig gärna i rumpan, jag har en känsla av att det kan komma att behövas.






tisdag 24 november 2020

En handfull framsteg

 Idag tog jag mig upp lite tidigare än vanligt, mycket tack vare världens bästa väckarklocka! 

När hon kommer in, lägger sig och åbäkar i sängen och vill mysa, då är det bara att kliva upp och konsultera kissa, så är det bara 😊

Men då. Idag har jag och farsan gjort kilar till Micke vävstol och då går det faktiskt bättre att väva på den också. Oj vad konstigt att det går bättre om varpen står stilla va?
Den här helgen blev det ändå några testband, just nu hänger ett längre projekt på Micke som ni ska få se när det är klart. Än så länge är det de här tre bandstumparna jag har vävt, som sagt bara för att känna in tekniken.

Det styvaste är mitt första projekt som alltså är gjort av skräp och därför kan kallas skräpbandet, det röda är mer seriöst och det lila är testgjort efter att kilarna kom in. Det går framåt.
Projekt Corona får däremot vänta tills det finns tid till det, just nu blir det inte så mycket över eftersom det mesta fyllts med grammatik. Snart kommer jag dessutom att börja läsa historia vilket jag tror att det kommer att bli något lättare, mycket för att det inte kräver att jag spelar in en massa ljudklipp (jag hatar att höra min egen röst) hela tiden. Nåja, sista inspelningen lär väl bli snart så jag slipper oroa mig mer för den biten. Översättningen däremot är lite knepigare. Mer om det där + det där lite längre projektet i morgon, nu ska jag städa ur köket och ta en snabb titt på tyskan som är kvar innan jag knyter mig. Ses!


måndag 23 november 2020

Nytt vävprojekt och uppspurtning i tyskan

Jag vet om att jag sa att jag skulle lägga alla handarbeten på is tills jag är klar med tyskan, men nu är jag en person som får myror i händerna om jag inte gör något, så jag satte igång ett mindre projekt med hjälp av lite gammalt garn och Micke vävstol.

Det här blev till slut ett annat sorts band än det förra, dessutom ett lite snyggare sådant. Ska bara öva lite på att få banden raka i sidorna så blir det säkert jättesnyggt. Dessutom är det här bara övningsband inför när jag ska börja väva riktiga band med den stora vävstolen. Inte än på länge då, men det här bandet är i alla fall snyggare än vad det här är: 

Nu tycker min mor att det här bandet är väldigt fint, men mammor brukar tycka att allt deras barn gör är fint. Det här var ett test som visade sig gå bra, en prototyp alltså, men jag är okej med det ändå. På tal om vävning är jag fortfarande inte klar med min kudde... Det måste jag bli någon gång. 

Men idag har det mest varit grammatik som varit grejen, något jag säkert fortsätter med i morgon när det finns mer tid för allt möjligt så länge jag inte sover bort hela förmiddagen som jag tyvärr gör ibland när jag bara är hemma hela tiden. Nu när dagarna är så korta kanske inte det är så värst optimalt. Nåja, nu stoppar vi undan handarbetena för dagen och gör lite andra saker. Till exempel pluggar in grammatiken! 

söndag 22 november 2020

Projekt Micke vävstol så gott som klart!

Ibland blir man glad över tips. Till exempel när man träffar på handarbetsnördar som faktiskt hållit på med det här med bandgrindsvävning och vill dra det lite längre. Att man ska fixera varpen hårt vet vem som helst, att det här är för mjukt vet jag någonstans, därför ska det till någon form av spärr så klart, men än så länge kör jag med påsförslutare, såhär:
De får alltså hålla fast väven på varsin sida om vävstolen. Vill man ha längre vävar än såhär, då får man ha längre varp. Det här är mest för att testa ut Micke lite.

Som ni nu ser går det utmärkt att köra bandgrindsvävning på den här lilla jäkeln, speciellt om man inte orkar baxa fram en jättestor vävstol.
Bandgrinden lånade jag av Corona.

Och när bandet blev klart blev det såhär. Det här var då ett testprojekt eftersom jag bara hade ett par garnstumpar här, men med tiden ska jag väva både längre, rakare och mindre pråliga saker. Större projekt kan jag använda Corona till (när jag orkar hålla på och gneta med det.). 

Och tyskan då? Där är det mest repetition av gamla uppgifter och prov. 
Det här är alltså alla prov jag gjort hittills och lite feedback om hur jag kan göra för att få till uppgifterna bättre. Nu har jag också ett uppdrag kvar i tyskan, men jag tänker faktiskt ta det i morgon eftersom jag inte sov någonting i natt...Idag lär det bli repetition och inte så mycket mer... Nu ska jag ta det lugnt med en kopp te och försöka ta igen mig lite. Vi ses i morgon vi! 
















lördag 21 november 2020

Tyskastudier och ny temari på G

 Idag har jag mest lagt fokus på mina tyskastudier eftersom jag sagt att jag ska greja kursen, sedan har jag självklart förberett inför ett nytt handarbete som ska påbörjas när tid finns för det. 

Det blir alltså fler Temaribollar! Det här ska bli en juldekoration tänkte jag, temat ska fortfarande vara blommor, men den här gången tänker jag att fokus ska vara på julstjärnor och då tänker jag använda mig av guld som konturer och olika nyanser av rött som själva blomman då. Det här blir så klart när jag blivit färdig med allt jag ska bli färdig med. 

Små projekt kan man hålla på med, så Temari och virkning är väl ganska bra där. Vävstolarna är undanstoppade då jag just nu tappat både tid och lust för dem. Då stoppar vi bara undan attiraljerna tills det blir bättre tid och lust för det. Visst gillar jag att väva, det är jättekul, men när jag inte har tid eller lust får projekten helt enkelt vänta. Däremot kan man teckna och göra småprojekt, det känns mer som något man vill göra i nuläget.

And now for something completely different!

Jag pratade ju om att jag kommer att gå in i en mer intensiv fas gällande studierna då grammatiken behöver sitt när det gäller tyskan och sedan behöver jag förbereda mig inför kommande historiekurs också! Om det ska kunna göras måste jag alltså Nukea alla asociala medier jag hänger på. Och vad menas med det? Att helt ignorera dem så klart.


Jag har alltså valt att bara använda de sociala medier som inte stjäl en massa dyrbar tid. När jag tittar blir egentligen bara bloggen och vissa kanaler på Youtube kvar. När det gäller Youtube har jag en app som jag kan blockera oönskade kanaler med. På så sätt slipper jag ha med alla "influensers" och "youtubers" att göra. Samma sak gäller alla dessa mainstreamkanaler där man egentligen inte gör annat än stjäl en massa tid från sina tittare genom att försöka skapa "trender" och annat skräp. Egentligen behöver jag inte detta just nu. Det jag behöver är utbildning och stimulans. Något man säkert kan få i alla fall från Youtube, men då måste man blockera bort allt skit som inte är relevant först. Nu ska jag skriva ut tyskaarbetena. Chuu ~❤️

fredag 20 november 2020

Handarbetesstopp i ett par veckor!

Titeln talar väl för sig själv kanske, men jag har bestämt mig för att pausa mina större handarbetsprojekt i ett par veckors tid nu framöver. Detta betyder att jag fått lägga undan knyppeldynor och vävstolar tills jag har tid med dem igen. Nu är det nämligen allvar gällande tyskastudierna!

Jag har ju examen i Tyska inom ett par veckor, så jag behöver verkligen ta grammatiken i örat om jag ska ha ett bra betyg och det är väl klart att jag ska ha det! Men för att få ett bra betyg måste man plugga och jag känner att mina tyskastudier än så länge inte är helt tillräckliga, så i morgon fokuserar vi på det och ser till att få saker ur händerna. Kugga på språk? Inte jag inte!

I morgon ska jag därför skriva ut allt från kursen, sedan ska jag alltså plugga in lite mer grammatik. Det här kommer bli fantastiskt 👍👩👍

Därför kommer jag inte att påbörja något nytt förrän jag vet att jag inte kuggar tyskakursen. Ta nu hand om varandra, tycker jättemycket om er allihopa. Utom Rutger där till höger, han är bara fjantig.❤️

torsdag 19 november 2020

Äntligen nöjd med Temaribollen!

 Nu har jag äntligen blivit klar med Temaribollen och den är väl så snygg en nybörjarboll kan bli.


Ovansidan ska föreställa en valmoblomma, men den blev väldigt otydlig och jag har inte nog med garn för att göra den mer detaljerad. Undersidan är en vanlig nordisk näckros.


Nu syns inte näckrosdelen jätteväl, men det kan jag ordna vid förfrågan. Jag har lagt till lite detaljer i innerblomman bara. Bollen hamnade bredvid Duo som jag virkade i våras. 

Nu sitter jag i det halvstädade vardagsrummet, scannar in lite nya skisser och rollspelar. Just nu har jag säkert över 30 skisser som jag inte färglagt ännu, men de är i alla fall inscannade och det är väl halvvägs i alla fall. Just nu är jag i en period då jag absolut inte saknar kreativitet, men jag saknar desto mer lusten att ladda upp saker. Jag vet ärligt talat inte vad det är, kanske att jag inte känner att Deviantart är särskilt roligt nu när alla bara gnäller på den nya designen. Jag kan erkänna att den är ganska ful, men det går ju fortfarande att ladda upp saker och förhoppningsvis kanske det går bättre att dölja material som är menat för en publik som är äldre än 18. Jag får väl se vad jag lägger ut, idag har jag scannat in lite bilder på Trond och Gunhild som jag ska göra klara för färgläggning. I morgon är det fredag och dags att mysa till huset inför helgen igen. Vad det blir för mat och så får vi se i morgon, nu ska jag göra klart det som ska göras, sedan blir det sängen!






Onsdagens bravader

 Idag har Temari-projektet fått sig en ordentlig skjuts och nu börjar nystanet faktiskt att se ut som en Temariboll, om än en skev sådan, något jag får tänka på nästa gång jag gör grundbollen!

Det här ska bli en lite geometriskt formad prästkrage, men det ser mera ut som en vit näckros, vilket inte nödvändigtvis behöver vara fel, jag känner mig bara inte helt säker med geometrin här, men den första ska ju vara ful, det är egentligen standard det. Nästa Temariboll kommer jag att göra på ett annat vis och då ska den också vara mer symmetrisk. 

Men nog med Temari nu, hur går det med projekt Corona?

Ja, jag har fått inse att det behövs i alla fall fyra meter varp, så jag har fått göra ny varp flera gånger, den här gången ska det räcka, men nu verkar jag ha tappat bort skälet i stället, så det får jag lösa någon annan gång, nu vet jag i alla fall hur jag ska trä bandgrinden, alltid något.


Den här ska visst skapa sitt eget solv, så jag behöver inte bekymra mig över att knyta något sådant med min skum-skalle. Det känns bra, även om jag vill lära mig knyta solv då jag troligen ska göra ett till Micke-vävstol senare. Hur trär man en bandgrind? Ja, man får dra trådarna ömsom mellan pinnarna, ömsom i hålen, då korsas de fint sedan när man trampar ner pedalen. Det kan vara så att jag behöver knyta ett halvsolv senare, men jag känner inte för att börja med några större projekt idag, jag har nog med mitt broderi och med mina studier.








Idag har jag dock gått och tänkt lite på KBT. Min terapeut (som är en av de bättre, det kanske jag har talat om tidigare) visade mig en liten lista med metaforer där man bland annat visar upp känslor som väder. Ganska intressant liknelse som jag ibland använder när jag åker ut och reser. Vädret representerar platsens humör för stunden. Som på den här bilden:



Trondheim, på sitt absolut bästa humör om man ska döma av vädret. Bilden har jag hittat via Facebook men jag gillar verkligen hur det ser ut som om husen flyter på vattenytan som små båtar. Blå himmel och många färger bidrar också till att inge ett uttryck av glädje, mys och romantik.

Nu ska vi titta på en annan bild, en min syster tog när vi var där sist. 

Lite sämre "humör" i den här bilden kanske... Den här dagen var ganska deppig också, det var dimmigt och regningt och inget blir så grått i gråväder som en plats nära vattnet, eller nära havet. Jag hade det ändå ganska trevligt den dagen, den bästa födelsedagen någonsin. Dock inte lika romantiskt den dagen som gången innan. 

Men det var det här jag tänkte på, att humöret kanske är människans inre "väder" om ni förstår? Luktar det asatro? Ja och nej, de hade faktiskt lite samma tänk med den hetlevrade åskguden Tor och den genomsnälla fruktbarhetsguden Freyr för att nämna några. Det hjälper i alla fall mig att hålla kaoset i schack och kanske är det vad som betyder något just nu?

En sak man pratar om i KBT är att vi ofta överskattar sannolikheten att något dåligt ska hända. Dr.Phil hade en gäst som verkligen hade det här problemet. Hon isolerade sig i sitt sovrum för att hon faktiskt trodde att hon skulle dö om hon lämnade huset. Det är att överskatta sannolikheten att något dåligt ska hända! Men varför tänker man negativa tankar egentligen, varför är det lättare att se saker i ett negativt ljus än i ett positivt? Enkelt! För att hjärnan funkar så! Du är programmerad till att vara på din vakt ifall du skulle möta en predator. Det där är kvar sedan vi gick omkring i djungeln och var håriga små apor. Sanningen är dock att i dagens samhälle, i den skandinaviska fredliga utopin som alla pratar om, behöver man inte vara jätterädd för att dåliga saker ska hända, även om det finns en risk är den ju mindre än man skulle föreställa sig med ett negativt tankesätt. 

Det man kan göra är dock att göra "tvärs emot vad som sägs" om det låter begripligt. Annars kan jag berätta. Vi har alla en inre röst och någonstans måste vi bestämma om den rösten är hjälpsam eller bara allmänt störig. Som när du ligger i sängen på morgonen och vill sova lite till, men egentligen vet att du förstör för dig själv om du gör det. Det är då man måste ta sig själv i örat och tänka "nej, nu får det räcka med det här!" 

Det slutgiltiga målet med allt det här ska inte vara då att jag tänker mer positivt (nej fast jo) däremot ska fokus vara på saker som får mig att må bra, inte på det motsatta. 
Slutligen. Min granne sa en bra grej förut. Det du har bakom dig kan du egentligen bara fisa på, mer kan du inte göra åt det, så vad är det egentligen att bry sig om? 
Sedan vet jag en sak nu, som jag egentligen visste redan förr... De där drömmarna, de är drömmar! Mardrömmar kan vara enklare att komma ihåg än fina drömmar och vad det beror på vet man ju redan... Hjärnan vill minnas negativa saker för att kunna undvika dem. Jag minns dem nu, nu kan jag försöka undvika de där minnena i stället, så att jag slipper jagas av maror.

-Då är det bättre att handarbeta. I nästa inlägg kommer jag att berätta för er om nästa steg i projekten Temari och Corona! Missa inte det, kommer senare i torsdagsinlägget!



måndag 16 november 2020

Nytt handarbetsprojekt på G

Ja, projekt Corona har nu blivit lagt på is en stund, då jag helt ärligt inte orkar hålla på med det för tillfället. Anledningarna är många, en är att det tagit lite för mycket tid som jag just nu behöver till inför-munta-plugget. Visst, Tyska är något jag har väldigt mycket av redan, men eftersom det också är ett språk vars grammatik är väldigt krävande kan jag kanske inte dra igång några större projekt innan jag är klar med det här. 

Ja, så vad är det här nu då?

Det ser väl ut som vanliga garnnystan eller såna där gummisnoddsbollar man gjorde som barn? Ja, fast det är det faktiskt inte. Det här är två grundbollar till en väldigt intressant broderiteknik som heter Temari. Längst in har du en liten boll av gammalt tyg, så pass mycket att du kan fylla näven med det, eller det kanske beror på hur stort du vill att ditt klot ska vara. Men gamla tygrester i mitten, i det här fallet ett par gamla trosor (rena) som jag klippt mitt itu och gjort två bollar av. Sedan nystar man vanligt garn runt tyget tills det inte syns + att då klotet blivit skapligt runt. Sedan tar du sytråd, eller som här, gammal dålig knyppeltråd, och virar runt tills garnet inte syns. Slutresultatet blev ett blått och ett rött klot. Det röda har syrran fått då hon verkade lite intresserad av tekniken. 

Nu efter en timma med broderi ser det hela ut såhär:

Nu är det bara ett blomblad jag hunnit brodera dit, och jag är inte jättevan vid att brodera, så döm mig inte 😉 På slutet ska det bli någon form av vildros eller vresros. Något blir det, men just nu ser det väl inte jättemycket ut för världen. Det vita är alltså bara vägledning som kommer att vara i stort sett täckt när arbetet är klart, det blå är ju grundbollen och ska alltså täckas helt av broderi senare. 

Det här är skapligt roligt, men jag är inte så van med synålen än, så jag är ju öm i pekfingret kan jag säga, får leta reda på en bra fingerborg. Det får dock bli till en annan dag, idag nöjer jag mig som det är. Nu ska jag handla lite och skriva mer på mina småsagor.


onsdag 11 november 2020

Projekt Corona stöter på patrull!

 Okej, ni känner redan till min bandvävstol Corona som jag fick för snart en vecka sedan, därav namnet på mitt projekt. Som jag har bråkat med det här bara för att jag inte tänkt på det uppenbara, ni ska få se snart, först ska jag berätta lite om vad som sysslats med i det här:





Som ni ser här har jag varpat lite och jag blev så otroligt förvånad och frustrerad över att varpen inte tycktes gå att dra på. Förmodligen är det jag som gjort varpen för kort igen eftersom min hjärna varit som en popcornmaskin hela veckan och det har ju så klart påverkat min mattenerv som ju behövs när man ska räkna ut hur lång varpen ska vara. 

Nåja, det största problemet tror jag finns i det här faktiskt:

Jag börjar tro att kilen som ska hålla fast kuggarna här sitter åt fel håll eftersom hjulet inte ska kunna rulla fritt när man väver, det ska tvärtom vara hårt spänt så att banden blir snygga när de är klara. Får lossa på kilarna och vända dem rätt i verkstaden någon dag, nu ska jag fokusera på skrivandet ett tag, jag har bara 12 dagar på mig till deadline i tyskan, så jag måste se till att bli klar. Corona får helt enkelt vänta med sin restaurering tills jag har lite mer tid. 

Tidigare i veckan blev jag också erbjuden hjälp med varpningen av en granne, men jag släpper inte in någon i huset just nu. Alla vet redan varför, men nu ska jag ägna lite mer tid åt mina böcker och anteckningar. Jag har en känsla av att jag behöver det... Bankgrejen då? Ja, den löser sig väl om Gud vill det, vad vet jag, återkommer med det en annan dag 😀

👃👃👃👃👃Smell yeh!👃👃👃👃👃







tisdag 10 november 2020

Varpproblemet löst!

 

Här har vi en liten skum anteckning, intesant? Jag ska förklara för er alldeles nu faktiskt. Jag har alltså löst problemet när det gäller varpen till Corona. Micke hade jag inga problem med förut heller, så nu behöver jag bara köpa garn så kan jag väva lite band sedan. 

I övrigt snurrar hela huvudet idag, den här gången är det banken som låst in mina pengar på grund av att jag klantat bort koderna. Det går att låsa upp bankdosan, men då måste man ha ett "mobilt bankID" som jag inte hann skaffa sist eftersom dosan blockerades innan jag hann göra det. 
Kan jag inte bara åka till Östersund och be dem låsa upp dosan med hjälp av min legitimation undrar du väl? Tyvärr inte, jag bor för långt borta och att sätta sig på bussen när det pågår en pandemi känns för riskabelt när jag inte ens vet hur jag själv skulle reagera på COVID-19 om jag fick det. Sedan vill jag inte dra hem det till familjen heller, allt det där. Så jag får helt enkelt invänta besked från banken i morgon. De skulle tydligen "prata med kollegorna om det" eller vad de sa. Jag gillar inte härvor i vanliga fall, men det är desto jobbigare när härvan är inne i skallen på dig antar jag. Vi får se hur det här går, just nu är jag bara innerligt trött på detta COVID-19. Jag skulle vilja vara magiker och trolla bort allt skit i världen så att inte nyhetskanalerna har något att göra skrämselrubriker av. Vi kan börja med COVID-19 och Donald Trump med bihang. Sedan kan vi gå vidare med alla andra idiotiska grejer i världen. Blir så trött på alla dumheter som ska förstöra för hederligt folk att jag kan skriva hyllmeter om det även om det egentligen inte hjälper mig ett dugg.

Nåja, jag har i alla fall bestämt mig för att göra mitt bästa för att göra mig av med det skit jag faktiskt inte behöver bry mig om. Det är svårt att ignorera pågående världsproblem, det är jag på det klara med, men jag kan faktiskt släppa mina egna gamla trauman eftersom de bara skapar en massa onödig ångest som jag inte skulle behöva ha när jag redan har relevanta saker att bry mig om. Till exempel min inkomst och när vi kan se ett slut på Trump och COVID-19. 

Och så har jag ju mina handarbeten annars, de är guld värda ibland. Speciellt när huvudet är fullt av en massa popcorn och slime. Nu ska jag äta något och se vad som händer sedan. 

måndag 9 november 2020

Micke vävstols återkomst!

Ojoj, ni som kommer ihåg det här vet vad det handlar om, men annars ska ni få se här:

Som ni ser handlar det om en barnvävstol jag tänker bygga om till en mindre bandvävstol. Jag ska bara köpa lite varp så är jag klar här. Det finns folk som håller på med vävning som inte tror att det här är något att ha, men jag tänker inte kasta projektet i sjön bara för att någon inte tror på det, det känns förbannat onödigt! Nej här har ni ett exempel på vad jag tänkte göra. Jag tänker alltså bygga om den här leksaken till en mindre bandvävstol. Här har ni en blogg till om hur man går tillväga med det. 


Jamen hur går det då med lilla Corona som vi fick i fredags?
Lugn, hon ska sättas i arbeta också hon. Henne tänker jag använda till större projekt, till exempel skärp och gardinband och sådant. Micke ska jag väva upphängningsanordningar till kläder, handdukar och dylikt på den. Till sådana projekt blir det nämligen lite för bökigt att baxa fram Corona. Nu sitter det fast i en sak, det är varpen, det behövs nämligen en viss typ av varp för att få till snygga band, kanske får jag vänta tills jag kan komma till stan igen, just nu kan jag inte ta den risken, men de säger ju att vaccinet kommer allt närmre, så saker och ting ser ljusare ut! Ett år utan inkomst har ärligt talat varit handikappande och om det inte vore för familjen tror jag inte att jag hade valt att ha det såhär heller. Jag som kan välja menar jag 😉

Sedan har jag kommit underfund med att jag nog inte ska gräva så mycket mer i saker som hänt förr, jag vill egentligen bara ha upprättelse för de oförrätter som hänt, men att sitta och i detalj beskriva gamla händelser känns bara smärtsamt och jobbigt så jag har bestämt mig för att släppa det där och kanske då bara berätta saker när de vill höra dem. Mer vill jag inte gräva i det här, det är liksom inte helt hälsosamt för mitt psyke. Men det är handarbetet, så det ska jag fortsätta med!! Nästa projekt lär bli ett par sockar till, men sedan ska jag sparka mer på vävstolarna. Trevlig vecka!🌸








En ganska lugn vecka ändå!

Veckans början har spenderats med att inventera matematikuppgifter för att sedan kötta på som en idiot under både måndag och tisdag för att ...

Populärt för veckan