Nu är det höst och med höst kommer ångest!

Det finns stunder då jag verkligen avskyr Hermods. En sådan stund infann sig nu i helgen när jag skulle lämna in en uppgift men inte hann göra det för att nätverkskommunikationen inte fungerade. Sedan hände detta:

Okej, felet ligger delvis hos mig som inte lämnat in det här tidigare, dels på grund av att jag haft problem med nätet, dels för en sak som hände i Torsdags. Jag har nämnt tidigare att jag har vissa problem med PTSD och att det ibland förstör mer för mig än jag själv erkänner.

I torsdags kom det en liten servitör med en bajsmacka på ett fat som han ville bjuda på och även om jag faktiskt sa åt honom att han kunde äta sina bajsmackor själv hade jag ångest hela resten av veckan och det blev knappast bättre av vetskapen att jag riskerar att bli underkänd i en kurs jag i stort sett slitit röven av mig för att lyckas med. I några minuter satt jag och funderade på om jag skulle vinna något på att slita av servitörens huvud och kasta det i någon vulkan, men sedan kom jag på att jag snarare skulle förlora på det, dels för att det inte är lagligt att slita av folks huvuden, dels för att jag inte ens har råd att åka dit det finns vulkaner bara för att jag är arg på någon.

Då kommer det en annan lösning: Prata med folk! Det har jag faktiskt gjort och i värsta fall lär jag få göra om hela kursen. Här har jag fördelen att jag har det mesta gjort, nackdelen att det blir en jäkla massa dubbelarbete och att jag snart måste ha Svenska 3 gjord också. Det löser sig troligen, men ångesten som finns där under tiden... Det är väl mer den jag inte riktigt orkar med.
Fortsättning följer.