Rapport från en vårig helg samt ett litet oväntat besök!

Det är när solen fortfarande står såhär högt klockan 17 som man börjar känna att livet åter är på väg åt rätt håll. Naturen vaknar ur sin vinterdvala och på något vis känns det som att alla vinterns frågetecken är på väg att rätas ut. Vissa saker kan vi inte ensamma göra något åt, men det är inte heller meningen, vi är många för att vi alla ska kunna göra någonting för att världen ska må bättre, på alla vis. Alla kanske inte förstår undermeningen med det, man tror många gånger att det handlar om att plocka politiska poäng eller bara låta viktig, men det är inte alltid så, i mitt fall handlar det om att bry sig om den man älskar och jag kan inte komma på någon jag älskar mer än moder natur. Hon kan vara världens bästa mamma och hon är dessutom mor till oss alla! Därför kan jag gladeligen säga att jag gör mitt bästa för att hon ska må bra och hoppas att andra gör samma sak i stället för att ta hennes godhet för given. 

Nåjanåja! Solen har i alla fall gnagt ordentligt på vinterlandskapet och i de urbana miljöerna börjar nu asfalten titta fram under islagren. På sina håll kan man till och med se växtlighet titta fram. När vi tog lördagspromenaden såg vi att björnmossan försiktigt börjat smälta fram! Det känns skönt att man kan börja vara människa igen utan att frysa alltför mycket.

Sedan har vi fått en ny gäst vid fågelbordet (inte vår hormonstinne ekorrhanne, han har bott här sedan han var liten) i form av en gråspett! Jag blev väldigt glad när jag såg den och fick möjlighet att logga den! Vi har haft såväl gråspett som spillkråka här förr, men det var ganska länge sedan, så det var ett kärt återseende och eftersom den verkar gilla talgbollar lika mycket som våra ordinarie hackspettar får vi väl lov att köpa fler framöver. 

Det börjag dock bli dags att mocka vid tallen så att inte rötterna ruttnar av alla frörester. Gilbert Ekorre lär inte gilla att vi städar bort hans mathög, men jag tror inte att han tycker om om hans favoritträd rasar heller, så det är värt att städa ibland. Förlåt Gil, men ibland måste man. 

Och i helgen har jag haft ett såntdär matlagningsskov sånär som på fredagen då vi faktiskt var lata nog att köpa färdiglagad mat från ett av de lokala hotellen och det var fullt ut fredagslyx ärligt talat. Mycket vitlök i potatisgratängen men det var värt det! Att köpa matlådor som är gjorda av mat som blivit över på hotellen är inte bara gott, det är svinnsmart också! Hemma behöver vi inte oroa oss för matsvinn, inte så länge vi har våra kråkfåglar, de äter nästan allt och som tack kommer de och förgyller våra vardagar med sina tjockismagar! Helt i min smak!

Och som lördagslyx lagade jag till en fläskgryta, komplett med efterrätt i form av chokladpudding med skivad banan och grädde, komplett med Briska till! Middagen bestod i mjuka tacos på rester. Också helt okej.

Och idag var jag återigen i farten! Tänkte ju laga fisk med någon sås, men sedan hittade jag saker som gav mig en bättre idé, så det fick bli en fisksoppa med lätta saffranstoner. Ingen misstyckte i alla fall och det är väl det som är huvudsaken. Idag har jag inte hunnit med mycket mer än det, jag har påbörjat en virkning som ska bli en duk till sovrummet, annars har söndagen varit slö. 

Försöker få lite bättre hum om hur stickmaskinen fungerar, men än så länge har jag inte kommit mycket längre än till att sticka vanliga lappar som man kan göra... Saker av. Återkommer med rapporter allteftersom jag får lust att hålla på med den igen. 

Och igår Lördag var det verkligen blött ute, men det är verkligen inte läge att klaga, allt börjar ju komma till liv igen och det är väl snarare läge att vara tacksam över en sådan sak. Man behöver egentligen inte sitta inne och handarbeta särskilt mycket när man har möjlighet att gå ut i naturen och njuta av den i stället. Blev dessutom tipsad om att ta en tipspromenad runt byn, vilket lät intressant så det kanske jag tar med mig någon och gör. 

Så saker jag är tacksam över just nu:

• Att jag inte är lika bitter som farbror Vova i Ryssland! 
• Att pandemin faktiskt ser ut att komma under kontroll nu äntligen!
• Att jag har en underbar familj som bryr sig om mig.
  
• Djurlivet både i och utanför huset.
• Att jag är snabblärd!
• Att vara omgiven av fina människor.
• Att mitt intresse för anime äntligen börjat återgå till vad det en gång var.

Ni ser att om man åtminstone har tre saker att vara tacksam över varje dag har man ju nått långt, jag hade till och med sju saker den här gången, säkert fler, bara det att jag inte räknat dem så noga.

Det mesta säger sig själv, vem mår bra av bitterhet och storhetsvansinne och vad skulle vi med den där jädrans COVID-pandemin till? Det mesta är jag tacksam över av högst förklarliga orsaker. 

Det här med animeintresset är nog det som är mest intressant i nuläget. Det kom tillbaka i och med att jag struntade i allt trams och började intressera mig för det jag kommit för, nämligen anime! Det är väl bara att inse att så länge man håller på med saker som är populära kommer det alltid att finnas människor som, om man tillåter det, bajsar ner partyt. Det gäller att komma på vilka de är och porta dem från framtida partyn. Så också energitjuvar och vad det vara månde. Sömn är också bra, jag tänker att min säng ylat längtansfullt från sitt hörn länge nog nu, så jag kanske ska gå och sova lite i den?

Namaste💖🙏

Kom ihåg att om du inte kan se ljuset kan det bero på att du själv måste vara ljuset.