En blåsig och kylig, eller som positivt tänkande människor säger, "krispig" söndag i skogen idag. Rosor på kinderna och en viss glädje över att ha varmt te därhemma efteråt. Lika skönt är det att ta den där promenaden innan fikat, man känner sig mer "förtjänt" av den där koppen när man vet att det inte bara är för sakens skull man fikar.
Sedan är det skönt att veta att verkligheten inte bara består i elände, som den beskrivs av omvärlden just nu. Det finns stunder värda att ta in och verkligen inse att man lever här och nu. Det kanske är extra viktigt nu när ångest råder att inte glömma bort vad man har, oavsett var och hur man bor.
Det här blev en artvandring där jag mest hittade blåslav, en orange okänd art och lite svart skägglav. Det här ska jag logga tillsammans med gårdagens fynd i kväll. Närmare sommaren ska vi göra en liten amatörarkeologisk vandring i den här skogen för att märka ut ett ställe där det ska ha stått en lada tills alldeles innan riksväg 87 drogs här och ladan revs.
Igår bestämde jag mig för att göra det lite mer trivsamt i min lejonkula också. Hörnet med gosedjur är till för avslappning och läsning medan jag har en liten arbetshörna i andra änden av rummet. Arbetshörnan har jag nu städat upp lite mer i, det började se lite stökigt ut som det såg ut förr. Och vadå barnsligt med färger? Jag resonerar så att om det finns en möjlighet att hitta något att bli glad av, då är det inget som säger att det inte kan vara färgglatt! Idag har jag i alla fall strukturerat upp bokhyllan under sängen så att den inte ser ut som ett kaos och så har jag bytt sängkläder. Det är ändå något visst med att sova i rena sängkläder i ett nyvädrat rum efter att ha tagit en kvällsdusch, det kan man väl ändå få tycka?
Till sist: Alla går igenom en korridor av skit ibland, saker man inte bör lägga på minnet men ändå lägger på minnet. Det är lätt hänt att man fungerar så eftersom hjärnan är konstruerad för att minnas negativa saker lättare än positiva saker. En gammal överlevnadsinstinkt, men egentligen kanske vi borde lägga större vikt på saker som gjort oss glada i livet. De där "vännerna" som senare började frysa ut dig var aldrig dina vänner, däremot kanske du hade andra vänner som aldrig dömde dig utan faktiskt hade kul med dig i stället. Jag har bestämt mig för att, om jag ska tänka på mitt förflutna, ska jag minnas bra saker. De dåliga sakerna har jag redan tänkt nog på. Kanske är det så alla borde göra? Fokusera på det som gjort livet värt att leva, och framförallt det som GÖR livet värt att leva, för livet pågår trots allt NU.
🌸Namaste🙏
Släpp in solen i stället för att dra för persiennen, i morgon kanske det regnar💘
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar