onsdag 16 mars 2022

Sagan om solens återkomst


-Och åtminstone två utöver oss som njuter av den i fulla drag. Det är väl inte så konstigt efter en lång mörk vinter heller! 

Idag har jag mest ägnat dagen åt att ta det lugnt och färglägga gamla arbeten som legat i datorn och skräpat, samtidigt som jag tagit tillfället i akt att studera det här med skuggor och högdagrar, något jag visar er närmare helgen eftersom mina arbeten inte är färdiga ännu. Målet är att bli bättre på skuggor och högdagrar och att med tiden övergå från mangastil till semi-realism sånär som på mina serier, som ju ska vara i manga eller cartoon-stil beroende på vilken serie vi pratar om. 

Förutom att jag hållit på med det har jag lagat lite mat och återfått mitt intresse för att göra sallader av olika slag. Om man inte har något annat att förgylla sina potatisbullar med kan man alltid göra en liten restsallad, det blir gott också det.


Sedan är lök av alla slag underskattat. Det går att använda lök till det mesta så länge man inte har känslig mage. Min mage fick i sig cryptosporidium när det begav sig, så jag har levt i många år med magproblem och det skulle ta mig många år innan jag skulle kunna äta vad som helst igen. Idag kan jag äta allt och därmed kan jag varmt välkomna löken tillbaka in i matlagningen. Och det är när man varit begränsad en tid man förstår vikten av de små sakerna i livet -som att kunna ha lök i maten igen till exempel.



Idag tog vi en liten promenad till brevlådorna för att se om vi fått någon post. Ett brev hade vi fått, i övrigt hittade vi Madagaskar i form av en våt fläck på marken. Den lilla grå träbiten är så klart en liten lemur... Säger vi. Och som alltid den här tiden på året var kvällshimlen en fröjd för ögat. Inte lika vacker som den var för några dagar sedan då väst formligen brann bakom bergen, men det är å andra sidan en svårslagen syn. Moder natur är vår allra bästa konstnär.

Jag har fått lära mig just att njuta av de små detaljerna i livet, för ibland kanske det är just för att man missat dem man känner att något saknas. När det blir för mycket negativitet i din direkta närhet är det kanske bara att göra som jag brukar göra -dra åt skogen. 

Och har man ingen skog att dra åt, då finns det annat att göra:

  • Ta en stund för dig själv, du vet, såndär me-time! 
  • Ta en promenad
  • Ta en paus från sociala medier
  • Bestäm en tid på dygnet då du inte pratar om saker som kan orsaka konflikter
Egentligen, gör saker som får dig att må bra, det är i synnerhet viktigt i tider då rädslan och ångesten växer som ogräs. Kan du inte råda över en situation är det inte mycket mer du kan göra åt den, du kan observera vad som händer, men mer än så kanske du inte kan göra -en man är  inte en gud. Jag observerar vad som händer i världen, det händer hemska saker, men i det hemska sker även bra saker. Vi tenderar att lägga stort fokus på mörkret eftersom vi är programmerade till att göra det, därför hamnar ofta ljuset i skymundan när huvudfokus läggs på det som är hemskt. Jag förstår att det är mycket nu, att vi alla behöver en kram och någon som säger "allt är bra nu" men tills allt verkligen är bra, måste vi försöka att åtminstone inte späda på eländet mer än det som görs. Observera så att du vet vad som sker, mer än så kan du ju inte göra. 
Ta hand om dig och var snäll mot dig själv och andra, ingen gillar en taskmört. 

Namaste🙏
Sköt om dig, fina du.          
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En ganska lugn vecka ändå!

Veckans början har spenderats med att inventera matematikuppgifter för att sedan kötta på som en idiot under både måndag och tisdag för att ...

Populärt för veckan