Idag hade snön smält mer än vanligt och såhär såg Coops kundparkering ut idag. Hallå där Ragundasjön, jag trodde att du hade runnit ut för över 200 år sedan! Det verkar som om du också ska till konsum idag 🌊
Förmodligen är det så att dagvattenbrunnen har täppts igen med något. Den finns annars ungefär vid den gröna skylten har jag hört ryktas om.
-Och omedvetet fortsätter jag att granska och korrigera mitt inre. Vem vill framstå som sjukare än man är liksom. Nåja. Jag är helt övertygad om att jag har PTSD och nu tror jag att jag börjat hitta året då allt det här började -1993! Inte för att jag inte misstänkt det från början, men nu är jag säker på att årtalet inte var 1999 eller 2004 som jag tidigare trott i alla fall. Skolan som ska vara en plats dit barn med glädje går för att lära sig saker, inte dit barn helst inte går för att där finns saker som traumatiserar dem på ett eller annat vis. En riktig lärare får eleven att se fram emot undervisningen, inte slutet på skoldagen eller terminen för den delen. Jag är faktiskt inte bitter i vanliga fall, jag har lärt mig hantera det här, men nu när jag uppmanats att gräva lite djupare i det kommer saker bulldozerflygande emot en och ja, då kan det nog hända att man känner sig en aning bitter eller kanske till och med lite modstulen. Man tänker: "Om inte det här hänt hade inte det där heller hänt och då hade inte det som lett till det som lett till det heller hänt, kanske hade det varit bättre?" Fastän man vet att det säkert inte varit bättre, bara mindre dåligt.
Så detta har jag verkligen slagits med i hela förra veckan, kanske för att det stora testet här rörde upp en del skit som jag behövde organisera upp. Jag vet inte om jag kanske helst borde vara tacksam, för nu vet jag ju i alla fall var roten till allt elände fanns. Jag har väl en viss förväntan på vad som kommer härnäst, men jag förstår ju vad det var för "lögn" som skulle avslöjas nu.
Annars har vi ätit förbaskat mycket glass i helgen. Mest för att jag varit förkyld ska jag säga, men jag klagar ju inte, glass är något man helt enkelt inte ska klaga på!
Hur känner jag mig såhär en vecka i efterhand? Ptja, det har ju funnits tid att reflektera kring saker och ting och kanske har jag fått vara lite ödmjuk mot mig själv med att jag kanske inte borde vara en sådan perfektionist trots allt. Jag har alltid menat att om jag ska göra något åt någon annan ska det vara imponerande, fantastiskt och bäst, men där kanske min gode vän och bror från en annan mor hade rätt: "Bäst behöver man väl inte vara, var bra, resten går det bra att skita i." Ja, det är väl så man får tänka. Det gör inget om man ibland presterar lite sämre, så länge man visar att man kan prestera bra. Du går an precis som jag och de där borta 👉
Med det sagt tänkte jag försöka att tänka på annat än min arma skalle och kanske vila upp mig lite för att kunna städa huset inför det kommande sjuttioårskalaset på fredag. Mycket nu helt plötsligt, men det är väl bra att det händer något! Ta väl hand om er nu!
Namaste🙏
Om du inte ser förändringen komma kanske det beror på att du måste vara förändringen själv.
Minns väl att Lycka kan hittas även i de mörkaste tiderna om bara en kommer ihåg att tända ljuset, för det har Dumbledore sagt. Tschüssie 💖💖💖
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar