En kreativ onsdag

Det här kanske kommer som en chock för många som känner mig, men jag har aldrig spelat UNO. Jag har sett folk göra det, när jag gick i sexan var det ett populärt tidsfördriv de gånger vi fick hålla låda inomhus, vilket egentligen bara skedde när det inte var väder till att vara utomhus.

Igår kom i alla fall systern hem med en lek som jag har kollat igenom och det mesta minns jag faktiskt, annars är det i vart fall ingen större raketforskning att lära sig det man glömt. 
Ja, och så har vi sett på Strömsö i veckan som var, vilket gav oss idéer till att göra klippdockor igen, med tillhörande "dockhus" i form av vanliga anteckningsblock med  blanka sidor som man ritar själva miljöerna i. Ja, varför inte, jag älskar kreativt skapande, det vet de som känner mig! Till helgen får ni se hur min lilla dockhusvärld kommer se ut. 

I övrigt har jag druckit en hel del läsk för att vara jag! Kanske var det dumt med tanke på att magen brukar balla ur av för mycket surt och ja, cola av olika slag är faktiskt surt, även om många skulle kalla det sött. Jag kan nu dricka det, men inte i för stor mängd. Kring 2010-11 nånstans kunde jag över huvud taget inte dricka det, magen sa att det var världens sämsta idé näst efter att äta sådant som är gasbildande! Nåväl, idag är magen hyfsad, även om den har perioder då den helst äter skonkost.

Ja, sedan skramlade det ju något så förbaskat i skafferiet -igen! Kollade efter vad det kunde vara och det första jag ser är alltså denna lilla hårboll.

Jag vet att en del tycker att jag är en konstig människa, men jag tycker att alla djur har sin charm, speciellt om de har päls eller fjädrar. Skogsmöss är bland det sötaste jag vet med sina små pepparkornsögon, men allra helst ser jag dem då ute i skogen där de gör mer nytta än i vårt skafferi där vi har vår mat! Därför gjordes processen kort med den här musen, eftersom jag har ett avtal med katten om att alla smågnagare som kommer in är hennes! Hon blev överlycklig när jag grävde fram den åt henne så att hon äntligen fick ta musen hon väntat på i en veckas tid! 

Så nu tror jag det är musfritt ett tag tills nästa mus kommer fram och skramlar. Att något som är så litet som 8-9 cm med svans kan låta så mycket att man tror att det är en storråtta är svårt att ta in, samtidigt vet man ju hur möss är, de tar sig in och ut överallt och eftersom de är mästare på att krypa in och ut överallt kan de självklart välta flaskor och burkar som ingenting. Nåja, nu är det i alla fall musfritt tills nästa kommer in, det känns bra. Musen är självklart loggad som en mindre skogsmus, förut hade vi en halsbandsmus här, men den hann jag aldrig få loggad vilket jag sörjer en aning. 

Sedan har jag renat köket och vardagsrummet från negativ energi också. Jag har alltså bränt fyra lagerblad allt som allt, det doftar härligt i hela undervåningen och kroppen känns helt lugn och harmonisk. Lagerblad brinner dock aggressivt, så se till att hålla till där inget kan ta eld. 

Såhär har jag gjort nu när jag renat atmosfären. Jag har tagit ett trasigt lagerblad som symboliserar det negativa och ett helt som symboliserar det positiva. Sedan har jag skrivit upp lite grubbel jag haft i skallen och vänt detta till positivt laddade citat. Därefter börjar jag processen med att bränna upp det trasiga lagerbladet först och sprida röken , sedan tar jag upp citaten ett efter ett och låter dem brinna upp innan jag släpper askan i kletkitteln. Samtidigt som citaten brinner läser jag dem högt så att de ska fastna i stället för de negativa tankar jag haft under dagen. När alla citatlappar är brända bränner jag det hela lagerbladet som symboliserar positiv energi och goda tankar, detta för att försegla atmosfären till nästa gång processen ska tillämpas. 

Det finns dock en viktig regel när man bränner eller gör te av lagerblad och den regeln lyder: Gör det med måtta!

Lagerblad är giftiga i för stor mängd, men i en moderat mängd har de en lugnande effekt på kropp och själ, oavsett om man har dem i mat, i te eller eldar dem. Det här beror på att lagerblad innehåller ett lugnande ämne som fungerar bra vid kortvarig ångest. Har du svåra problem med sådant bör du däremot söka hjälp, det finns fantastiska terapeuter om man hittar rätt personlighet för sin egen och med lite tur kanske det kommer fram en helt ny människa efter en tid. Jag tror i alla fall det, min PTSD börjar faktiskt att försvinna och ingen är gladare än jag över det. Däremot skulle jag önska att den inte tog en sådan tid på sig att packa, jag har nämligen andra som vill hyra det rummet nu. 

Förutom musproblem, Uno och en hel del läsk har inte så mycket hänt utöver det. Allt verkar gå bättre, vilket känns skönt och det jag nu tänker göra är att försöka samla på mig så mycket positiv energi jag kan. I det läge som rått i världen och fortfarande håller på tack vare diverse  jobbiga gubbar i Öst har vi alla en anledning till att göra saker som får oss att må bättre än vi hade gjort om vi doomscrollat på internet eller suttit och tittat på nyheterna varje timma. Jag menar inte att vi ska avskärma oss helt från omvärlden, men vi måste sätta en gräns för hur mycket elände och negativ energi vi tål. Därför behöver vi ibland bryta av från pandemier, krig, dödsskjutningar och... De där  politikerna som ska plocka politiska poäng ur varenda liten grej de ser, ni vet säkert vilka ni är, annars är ni lyckligt ovetande. 
I morgon, torsdag ska det bli plusgrader, det betyder artvandring eller åtminstone en sväng ut i naturen. Det blir fint!

Ta nu hand om er!

Namaste 🙏

När man börjar känna att det flyter på igen

Livet är hyfsat normalt igen och någonstans får jag erkänna att jag saknat det sociala även om jag inte är sådär stormförtjust i folkmassor. Nåja, rätt människor har faktiskt en förmåga att få mig på gott humör, medan andra... Egentligen inte har något tillträde till mitt innersta rum eftersom den är försedd med en sån här skylt:



För så enkelt är det faktiskt, att till mitt innersta rum har bara de jag ger tillstånd rätt att vara. Det eller den jag inte vill ha här inne behöver jag inte släppa in. Här ska bara saker som får mig att känna mig trygg och välmående vara. Vi har alla ett sådant "heligt" rum i själen, ni vet ett sånt som de gamla faronerna hade dit bara vissa utvalda hade tillträde om de först haft en dialog med Farao. Deras heliga rum fanns på riktigt, våra finns i våra själar och i våra egna själar är det vi som är våra egna faraoner.

I helgen som var nyss mådde jag riktigt prima och när jag gör det känner jag att det är läge för lite finare matlagning, som denna: 

En Yoghurtparfait jag hittade i en av mors receptlådor. Det här ät bland det enklaste man kan göra, ändå rätt lyxigt och gör sig bra till en söndag som den jag hade den på. I denna hade jag alltså varvat bananyoghurt med blandad frukt på burk och toppat med bananskivor och EN_VINDRUVA because fancy! Var det nå gott då? -Det var inte så tokigt! Mintkakor till gör det lite finare 👌

Och för första gången sedan jag slutade på Birka 2016 har jag köpt smink! Eller ja, jag köpte en ny mascara för den jag köpte någonstans 2009 hade nu tagit slut... Kanske säger en del om hur ofta jag använder smink, tycker att jag ser ut som någon från After Dark om jag har smink, men ska jag bort kan det gå bra att snygga till sig lite, även om jag känner mig obekväm med det. 

Flyttfåglarna kommer tillbaka pö om pö vilket gör mig lite lättare i sinnet. Ljuset, djuren, värmen... På något sätt föredrar jag det framför kylan, tystnaden och mörkret. I veckan fick jag för mig att virka igen, lite c2c blev det, ska bli en duk när det är klart hade jag tänkt mig. Snart är det också dags att deklarera, bara en påminnelse till mig själv, deklarera ditt avrat! 

Men summerat blir det såhär:

Jag har saknat att umgås med människor som jag faktiskt har något utbyte av att umgås med, människor som ger mig lika mycket tillbaka som jag ger dem. Jag har bestämt mig för att inte släppa in negativ energi i mitt innersta rum, kommer den ändå in, då måste själen renas.
Lusten för matlagning och för att göra söta desserter har kommit tillbaka, det firar vi med en yoghurtparfait! Dessutom har min kreativitet vaknat... Jag börjar tro att det jag sysslat med under pandemin faktiskt haft en positiv inverkan på mig och gjort att jag faktiskt kan se världen såsom den är och inte såsom någon annan vill att jag ska se den. 

🎕Namaste🙏

Sköt om er, inifrån och ut, du är värd kärlek, från såväl andra som från dig själv.💖

 

En lördag helt ägnad åt att ta hand om sig själv!

Det pågår ett visst kaos i världen, samtidigt står den inför en stor förändring. Vi överväldigas av all information om allt med namn, mest är det nu krig och förstörelse man nämner, men om vi ska försöka se bortom det, ser vi faktiskt en annan sak som pågår mitt i det här och det är en stor förändring. Vi får så klart hela tiden se nya sidor av varandra och nu ser vi att även om vi i Västeuropa generellt uppfört oss som om vi varit ensamma i världen sånär som på USA finns det fler än två hörn i världen, kanske till och med fler än fyra! Nu först börjar västvärlden omfamna slavisk kultur, som jag inte förstår att man inte omfamnat tidigare, det är en ganska färgglad och intressant kultur, som ett ryskt Fabergeägg! 

Pandemin och det här kriget har visat oss att vi visst kan om vi vill och det är långt fler som vill än som inte vill -bry sig om sin nästa! Därför blir jag alltid lika glad när jag ser en Brofist på stan eller bara någon som målat sina naglar blågula. Det visar i alla fall att man på ett eller annat sätt är en medmänniska 💖

Vad har jag gjort förutom att reflektera över saker som händer på vår lilla kula då? Ja, jag har faktiskt unnat mig en dag för att ladda batterierna! Det har varit en ganska krävande vecka så det har behövts lite recharging! Idag har jag ätit en hel del sött och bara det piggar ju upp även om för mycket socker mest bjuder på besvär. Idag har jag dock förtjänat det. Tårta till frukost är väl en bra början? Pappas kusin kom och hälsade på och berättade att han fyllt år, så vi åt lite tårta idag. Sedan har det droppat in folk hela tiden idag så det sociala har varit riktigt bra idag. 

På kvällskvisten tog jag itu med att städa rummet igen och ordna lejonhörnan lite bättre så att man kan sitta där och se på film... Och äta GLASS så klart, det här var en blåbärsglass med lite lönnsirap på, det var faktiskt helt okej även om jag tror att det blivit ännu bättre med vanlig sirap på. Och min nya leopardfilt har jag haft stor nytta av idag eftersom det blåst idag igen. Jag började med att leta reda på ett par gosedjur och kuddar att skapa ett kallrasskydd i fönstret av, sedan la jag mig under filten med lite anime och glass! Man kan ha det sämre i livet, det är säkert!

Så lördagen har varit som jag lovat mig själv, en dag att ladda batterierna på och för att förstärka den positiva energin har jag faktiskt tänt på ett par lagerblad idag, det har faktiskt en lugnande effekt! Ska du göra det hemma är det dock bra att hålla till någonstans där inget kan ta eld, lagerblad brinner snabbt, men det luktar väldigt gott av dem. En annan sak som är viktig är att inte elda för många åt gången, då kan det bli hallucinogent. I små mängder är det dock bara lugnande. 

Sedan har jag även prövat på ett skrock jag hörde för ett par dagar sedan: Sov med ett lagerblad under kudden så får du en bra dag dagen därpå. Jag vet inte om det var lagerbladet eller mina förväntningar som gjorde det, men det blev absolut en bra dag. Nu kallar sängen på mig, så det kanske är dags att klättra upp och sova lite? Först ska jag skriva lite, ta hand om er nu

Namaste🙏

Du vet själv att en bra dag börjar med en bra attityd. Ta hand om dig och de du älskar tills vi ses nästa gång 💖

 

Hjärnan slutar då aldrig förvåna mig.

 

Idag har vi gjort Yoghurtdrinkar, lyckats bli ihjälskrämda av le wild glassbil som dök upp och vände, blåst åt helvete och som vanligt har hjärnan förvånat mig nu IGEN alltså.
Jag är kanske skadad sedan skolåren med att tro att jag är dum i huvet på något vis, för nu när folk börjat få mig att förstå att jag inte alls är det har jag insett det själv också vilket i sin tur haft följden att jag blivit ganska snabblärd, inte bara när det gäller språk. Med andra ord är jag kanske inte dummare än någon annan, jag har bara inte fått rätt studieteknik tidigare. Otroligt vad sådant kan göra!

Och i veckan som var skulle jag fotografera katten där hon satt i fröhögen och vaktade på möss när jag såg någon annan som också kommit med. Nämen Helios! Lite senare dök även Phillie upp, men hon är skyggare än sin make så hon kom inte med på bild. En sak är säker i alla fall. Världen vaknar och sanna mina ord... Det gör jag också!

Dagsmejan har börjat på allvar och i vedboden hittade vi lite av mössens vinterförråd med mat. Så länge de håller till utomhus är jag okej med att ha möss hos mig, möss är väldigt söta små djur, men kommer de in får de skylla sig själva, Tigris är väldigt förtjust i gnagare. Kanske är det bra kött på de här djuren eftersom katten tycker så mycket om det? Bara en tanke.

Och i veckan började jag renovera upp ett par gamla rullskridskor jag haft liggandes men nu tänkte göra åkbara. Självklart glömmer jag bort att köpa 556 när jag väl är i stan, så att få loss muttrarna får bli ett senare företag, just nu har jag en hel del annat att stå i som också ska bli klart någon gång.

 Restfärgläggningshögen är snart borta och det betyder att jag kan ägna mig åt något mindre tidskrävande än att färglägga, även om det mestadels är där jag sett att jag lärt mig snabbt vad som ska göras för att få till en snygg mangabild, således kan jag avancera mig och kanske gå vidare till att teckna semirealism i stället för bara manga som jag börjat tröttna på efter 7 år. Det är otroligt ändå att jag faktiskt hållit på med seriös mangateckning i 7 år redan. Nu ska jag snart börja med semirealism, men först ska mangahögen bli klar. Självklart kommer jag inte helt överge mangastilen, men det kommer säkert att bli mindre när jag väl lär mig annat.

Och eftersom det blåser småtomtar ute har jag inte orkat gå ut speciellt mycket, mest legat under min stora filt och hört hur det dundrar i fönster och väggar. Att köpa en ny filt var ett bra initiativ.
Eftersom jag inte varit ute så mycket idag tänkte jag ge er en solnedgång från i Onsdags. Det är skönt när solen börjar komma tillbaka och kvällshimlen ser ut som ett brinnande helvete på kvällarna. Jag kan leva med det om jag får ha det så varje dag 😁

Och i morgon ska jag ställa i ordning lite uppe i lejonkulan så att det går att vara där ifall det fortsätter att blåsa som idag. Dessutom behöver jag en dag i veckan utan att höra TV:n. Det tenderar att dyka upp för mycket negativ energi från den burken och det är inget jag behöver! Nu ska jag organisera upp min pluggkorg innan jag går upp. I morgon tänkte jag köra lite mindfulness och yoga! Det kommer bli bra!

Namaste 🙏

Tänk på din energi som en klase mycket värdefulla vindruvor. Dessa vill du bara dela med dem du verkligen bryr dig om, så ägna inte energitjuven en sekund av ditt liv. Märk väl att hen inte är värd dina druvor. Sköt om dig nu, njut av det lilla i livet, det är ju trots allt en del av det stora 💖

En torsdagseftermiddag i min lilla stad

 

Idag kom första shoppingrundan sedan pandemin startade och vi tog faktiskt och storhandlade. Den här bilden visar inte Östersunds vackraste sida, men jag ville mest ta kort på fjällvärlden som skymtar där långt bakom Frösön och resten av den sidan av Storsjöbygden. Jag vet, jag låter som en tokig turist, men jag har fått en förkärlek för att fotografera, lev med det. 

Innan vi gjorde någonting annat ville vi ha något att äta, så vi bestämde oss snabbt för att åka till Lillänge där vi åt det här! Jag beställde fläskschnitzel med lite kryddsmör och pommes medan föräldrarna beställde rödspetta. När man väljer olika mat smakar man ibland på varandras mat, särskilt om man är nära och båda rätterna var supergoda. Okej, jag ska erkänna att Ruccola inte är något jag äter så det lämnade jag, men resten åt jag upp, även om jag blev överväldigande mätt på slutet. Portionerna var så STORA!

Eftersom det blev lite tid över innan vi skulle hämta upp systern från jobbet åkte vi till Erikshjälpen och shoppade loss! Mest saker vi behövde och så ett bordscurlingsset för att det lät som en konversationsstartare man gott kan ha hemma. I övrigt köpte jag en stor mjuk filt och ett par nystan retrogarn! Som jag letat efter det där garnet och nu hittade jag det. Säkert något någon tant lämnat efter sig och nu gör det nytta hos mig i stället. Efter att ha suttit och tagit igen oss i en av skinnsofforna som var till salu där åkte vi för att leta efter den försvunna systern. 

När vi hittat henne åkte vi till Dollarstore där jag köpte en liten väska att ha mina USB-minnen i... En sjöjungfrufena ska det vara, men vi kallar den en stjärt, som man kan stoppa saker i 😆

Ja, och det har varit St: Patrick's day minsann, så de säljer Nisse-dräkter för hundar här... I mitt stilla sinne tänkte jag att min kusins stackars hund nog skulle bli bra förbannad om han fick en sådan dräkt. Jag kanske är moralistisk men jag tycker bäst om djur i sina naturliga dräkter.

När vi var klara här var det dags att helghandla på stora Coop och vid det här laget var jag, min förbättrade kondis till trots, väldigt  utsjasad! Jag tror att jag var trötthetsberusad för jag skrattade till och med åt att mamma råkat köpa för mycket morötter och fick lägga tillbaka dem. Jag var väl bara övertrött. Hjärnan hade i alla fall tagit ledigt resten av dagen.

Efter det var det dags för hemfärd genom skogen. Det kan kännas lite deprimerande för den som älskar naturen att se hur de hugger ner skogspartier gång på gång, även om det säkert behövs timmer till saker och ting i landet. Ungefär nu insåg jag hur trött jag var och somnade under min nya filt tillsammans med min syster... Tänk, jag har en känsla av att folk kommer att låna den här filten väldigt ofta! 

Väl hemma såg jag att jag nog omedvetet utvecklat en sorts regnbågsstil. Inte mig emot, färger förgyller vardagen och som jag tidigare sagt lever jag hellre i en lite barnslig värld av färger än i en trist och grå värld som mest gör mig trött...
Trött är jag nu också, it's been a hard day's night som Beatles sjöng och jag har en känsla av att mitt liv snart kommer att få en ny fasett. Någon sa det sist vi sågs, jag tror på dig, någon. Hoppas vi ses igen!

Och det kanske blir lite tjatigt med det här, men vi är fortfarande i en pandemi även om vi nu har hittat en väg ut ur den. På vår väg ut ur detta mörker vill jag se att vi tar hand om oss själva och varandra, att vi visar kärlek och omtanke och att vi försöker vara så hjälpsamma och omtänksamma vi bara kan. Jag tänkte göra det, inte bara för att jag lovat mig själv och mina vänner det, utan för att jag ser det som en skyldighet att vara en god medmänniska som kontrast till alla som inte är goda medmänniskor ännu. Kanske är det vår roll i livet att leda dem in på rätt stig med hjälp av våra handlingar? Man vet aldrig. Nu vet jag en sak, det skulle vara skönt att få sig en god natts sömn. 

Namaste! 🙏

Ta väl hand om er.💪

Rapport från en vårig helg samt ett litet oväntat besök!

Det är när solen fortfarande står såhär högt klockan 17 som man börjar känna att livet åter är på väg åt rätt håll. Naturen vaknar ur sin vinterdvala och på något vis känns det som att alla vinterns frågetecken är på väg att rätas ut. Vissa saker kan vi inte ensamma göra något åt, men det är inte heller meningen, vi är många för att vi alla ska kunna göra någonting för att världen ska må bättre, på alla vis. Alla kanske inte förstår undermeningen med det, man tror många gånger att det handlar om att plocka politiska poäng eller bara låta viktig, men det är inte alltid så, i mitt fall handlar det om att bry sig om den man älskar och jag kan inte komma på någon jag älskar mer än moder natur. Hon kan vara världens bästa mamma och hon är dessutom mor till oss alla! Därför kan jag gladeligen säga att jag gör mitt bästa för att hon ska må bra och hoppas att andra gör samma sak i stället för att ta hennes godhet för given. 

Nåjanåja! Solen har i alla fall gnagt ordentligt på vinterlandskapet och i de urbana miljöerna börjar nu asfalten titta fram under islagren. På sina håll kan man till och med se växtlighet titta fram. När vi tog lördagspromenaden såg vi att björnmossan försiktigt börjat smälta fram! Det känns skönt att man kan börja vara människa igen utan att frysa alltför mycket.

Sedan har vi fått en ny gäst vid fågelbordet (inte vår hormonstinne ekorrhanne, han har bott här sedan han var liten) i form av en gråspett! Jag blev väldigt glad när jag såg den och fick möjlighet att logga den! Vi har haft såväl gråspett som spillkråka här förr, men det var ganska länge sedan, så det var ett kärt återseende och eftersom den verkar gilla talgbollar lika mycket som våra ordinarie hackspettar får vi väl lov att köpa fler framöver. 

Det börjag dock bli dags att mocka vid tallen så att inte rötterna ruttnar av alla frörester. Gilbert Ekorre lär inte gilla att vi städar bort hans mathög, men jag tror inte att han tycker om om hans favoritträd rasar heller, så det är värt att städa ibland. Förlåt Gil, men ibland måste man. 

Och i helgen har jag haft ett såntdär matlagningsskov sånär som på fredagen då vi faktiskt var lata nog att köpa färdiglagad mat från ett av de lokala hotellen och det var fullt ut fredagslyx ärligt talat. Mycket vitlök i potatisgratängen men det var värt det! Att köpa matlådor som är gjorda av mat som blivit över på hotellen är inte bara gott, det är svinnsmart också! Hemma behöver vi inte oroa oss för matsvinn, inte så länge vi har våra kråkfåglar, de äter nästan allt och som tack kommer de och förgyller våra vardagar med sina tjockismagar! Helt i min smak!

Och som lördagslyx lagade jag till en fläskgryta, komplett med efterrätt i form av chokladpudding med skivad banan och grädde, komplett med Briska till! Middagen bestod i mjuka tacos på rester. Också helt okej.

Och idag var jag återigen i farten! Tänkte ju laga fisk med någon sås, men sedan hittade jag saker som gav mig en bättre idé, så det fick bli en fisksoppa med lätta saffranstoner. Ingen misstyckte i alla fall och det är väl det som är huvudsaken. Idag har jag inte hunnit med mycket mer än det, jag har påbörjat en virkning som ska bli en duk till sovrummet, annars har söndagen varit slö. 

Försöker få lite bättre hum om hur stickmaskinen fungerar, men än så länge har jag inte kommit mycket längre än till att sticka vanliga lappar som man kan göra... Saker av. Återkommer med rapporter allteftersom jag får lust att hålla på med den igen. 

Och igår Lördag var det verkligen blött ute, men det är verkligen inte läge att klaga, allt börjar ju komma till liv igen och det är väl snarare läge att vara tacksam över en sådan sak. Man behöver egentligen inte sitta inne och handarbeta särskilt mycket när man har möjlighet att gå ut i naturen och njuta av den i stället. Blev dessutom tipsad om att ta en tipspromenad runt byn, vilket lät intressant så det kanske jag tar med mig någon och gör. 

Så saker jag är tacksam över just nu:

• Att jag inte är lika bitter som farbror Vova i Ryssland! 
• Att pandemin faktiskt ser ut att komma under kontroll nu äntligen!
• Att jag har en underbar familj som bryr sig om mig.
  
• Djurlivet både i och utanför huset.
• Att jag är snabblärd!
• Att vara omgiven av fina människor.
• Att mitt intresse för anime äntligen börjat återgå till vad det en gång var.

Ni ser att om man åtminstone har tre saker att vara tacksam över varje dag har man ju nått långt, jag hade till och med sju saker den här gången, säkert fler, bara det att jag inte räknat dem så noga.

Det mesta säger sig själv, vem mår bra av bitterhet och storhetsvansinne och vad skulle vi med den där jädrans COVID-pandemin till? Det mesta är jag tacksam över av högst förklarliga orsaker. 

Det här med animeintresset är nog det som är mest intressant i nuläget. Det kom tillbaka i och med att jag struntade i allt trams och började intressera mig för det jag kommit för, nämligen anime! Det är väl bara att inse att så länge man håller på med saker som är populära kommer det alltid att finnas människor som, om man tillåter det, bajsar ner partyt. Det gäller att komma på vilka de är och porta dem från framtida partyn. Så också energitjuvar och vad det vara månde. Sömn är också bra, jag tänker att min säng ylat längtansfullt från sitt hörn länge nog nu, så jag kanske ska gå och sova lite i den?

Namaste💖🙏

Kom ihåg att om du inte kan se ljuset kan det bero på att du själv måste vara ljuset.

 

Och idag har mitt facebook-konto hängt sig.

Se där ja! Det här kan se ut som om de bara vill att jag ska tillåta cookies, men när jag väl gör detta och loggar in, loggas jag ut efter ungefär en till två sekunder, så något skumt är det som pågår. Egentligen bryr jag mig inte särskilt mycket om det så länge ingen kapat mitt konto vilket jag inte tror i nuläget, så därför mynnar det egentligen ut i att det här inte bekommer mig speciellt mycket. 

Det jag däremot bryr mig mycket om är hur naturen vaknar mer och mer för varje dag. Pilträdet blommar för fullt enda sedan februari och isen smälter mer och mer. För den som tror att det inte blivit någon pollensäsong än tror fel. Det är typ nu den börjar, det märker jag i ögonen och näsan. Videpollen brukar orsaka mest problem för mig, men det spelar ingen roll, jag älskar ändå mitt stora pilträd som ingen trodde skulle bli så stort som det är idag. Det blir som ett stort parasoll av löv om sommaren och bina älskar kissarna så trots pollenkänslorna skulle jag inte välja bort varesig dem eller rönnarna som också har en tendens att skapa obehag när de blommar.

Och färgläggandet då? Ja har jag tur fyller jag veckan, men det är om jag har tur. Idag har det varit en hel del annat att stå i, men en grundmålning har jag ju hunnit med även om en del projekt legat så länge att jag börjat se alla fel och brister jag hade när jag gjorde dem... Det är då man försöker rätta till dem och få det hela överstökat så fort som möjligt!

Men nu ska jag i alla fall göra klart lite av småsagorna innan sängen kallar, städdag i morgon eftersom jag slöade till lite idag. Ta hand om er och vet bättre än att domedagsscrolla på nätet. Gör saker som får dig att må bra i stället, det försöker jag med och någonstans känns det ändå som om det är rätt väg att gå. 

Namaste🙏

Ta hand om er och tänk goda tankar💖

Sagan om solens återkomst

-Och åtminstone två utöver oss som njuter av den i fulla drag. Det är väl inte så konstigt efter en lång mörk vinter heller! 

Idag har jag mest ägnat dagen åt att ta det lugnt och färglägga gamla arbeten som legat i datorn och skräpat, samtidigt som jag tagit tillfället i akt att studera det här med skuggor och högdagrar, något jag visar er närmare helgen eftersom mina arbeten inte är färdiga ännu. Målet är att bli bättre på skuggor och högdagrar och att med tiden övergå från mangastil till semi-realism sånär som på mina serier, som ju ska vara i manga eller cartoon-stil beroende på vilken serie vi pratar om. 

Förutom att jag hållit på med det har jag lagat lite mat och återfått mitt intresse för att göra sallader av olika slag. Om man inte har något annat att förgylla sina potatisbullar med kan man alltid göra en liten restsallad, det blir gott också det.

Sedan är lök av alla slag underskattat. Det går att använda lök till det mesta så länge man inte har känslig mage. Min mage fick i sig cryptosporidium när det begav sig, så jag har levt i många år med magproblem och det skulle ta mig många år innan jag skulle kunna äta vad som helst igen. Idag kan jag äta allt och därmed kan jag varmt välkomna löken tillbaka in i matlagningen. Och det är när man varit begränsad en tid man förstår vikten av de små sakerna i livet -som att kunna ha lök i maten igen till exempel.

Idag tog vi en liten promenad till brevlådorna för att se om vi fått någon post. Ett brev hade vi fått, i övrigt hittade vi Madagaskar i form av en våt fläck på marken. Den lilla grå träbiten är så klart en liten lemur... Säger vi. Och som alltid den här tiden på året var kvällshimlen en fröjd för ögat. Inte lika vacker som den var för några dagar sedan då väst formligen brann bakom bergen, men det är å andra sidan en svårslagen syn. Moder natur är vår allra bästa konstnär.

Jag har fått lära mig just att njuta av de små detaljerna i livet, för ibland kanske det är just för att man missat dem man känner att något saknas. När det blir för mycket negativitet i din direkta närhet är det kanske bara att göra som jag brukar göra -dra åt skogen. 

Och har man ingen skog att dra åt, då finns det annat att göra:

• Ta en stund för dig själv, du vet, såndär me-time! 
• Ta en promenad
• Ta en paus från sociala medier
• Bestäm en tid på dygnet då du inte pratar om saker som kan orsaka konflikter

Egentligen, gör saker som får dig att må bra, det är i synnerhet viktigt i tider då rädslan och ångesten växer som ogräs. Kan du inte råda över en situation är det inte mycket mer du kan göra åt den, du kan observera vad som händer, men mer än så kanske du inte kan göra -en man är  inte en gud. Jag observerar vad som händer i världen, det händer hemska saker, men i det hemska sker även bra saker. Vi tenderar att lägga stort fokus på mörkret eftersom vi är programmerade till att göra det, därför hamnar ofta ljuset i skymundan när huvudfokus läggs på det som är hemskt. Jag förstår att det är mycket nu, att vi alla behöver en kram och någon som säger "allt är bra nu" men tills allt verkligen är bra, måste vi försöka att åtminstone inte späda på eländet mer än det som görs. Observera så att du vet vad som sker, mer än så kan du ju inte göra. 

Ta hand om dig och var snäll mot dig själv och andra, ingen gillar en taskmört. 

Namaste🙏

Sköt om dig, fina du.