söndag 21 februari 2021

Om alla bloops är Razzies och alla Razzies är Lazzies, är det kanske möjligen så att inget någonsin spelade någon större roll?

Idag har jag varit yr i huvudet hela dagen och därför inte fått mycket gjort på någon front, det är bara att beklaga en sådan sak, men sånt händer och i morgon är jag säkert på banan igen. Jag har haft en underbar helg och hoppas verkligen att ni haft det lika härligt som jag! 


En skål för att saker och ting äntligen klarnat upp! 

Nu till rubriken, för jag har lyckats knäcka koden till varför folk trott att jag varit dummare än jag är. För att de förutsatt det hela tiden. Det är också därför jag inte lärde mig alla multiplikationstabellerna förrän jag tog tag i det i veckan som var. Tidigare kunde jag bara faktorerna 1,2,3, en knegglig faktor 4, faktor 5, faktor 6 fram till 24, faktor 7 fram till 28 och faktor 8 fram till 24. Faktor 9 lärde jag mig senare eftersom många av mina vänner sagt att den är så enkel att den är löjlig. Det är den också, lite som att faktor 1 och 10 är tramsenkla också de. 

Men varför gick jag ett helt liv och trodde att jag inte kunde multiplikationstabellerna för? Jo, för att folk tutat i mig det. En ska inte lyssna på vad folk tutar i en, det kan ha förödande följder, som att man tror att man är felande fastän man inte är sämre än någon annan. Nu har mina vänner och min terapeut fullt upp med att hjälpa mig förstå att jag haft fel om mig själv hela livet, att det egentligen inte var någon sanning i vad de där "fröknarna" och "kuratorn" sa om mig. Jag måste faktiskt erkänna att jag anade ugglor i mossen när folk på A-O inte ville låta mig gå till BUP med mina problem utan hellre hänvisade till skolans kurator, som bara gjorde en sak för mig -fick mig att avsky kuratorer.

Det var alltså inte ens rätt att låta mina "hjälplärare" hålla på som de gjorde under mattelektionerna. På grund av deras sätt att "lära ut" matte, kom jag att hata allt som hade med matte att göra enda fram tills någon gång 2009, då jag satt och tittade i en mattebok och kände att "men det här är ju roligt om jag får tänka lite. Då bestämde jag mig för att ta ett allvarligt snack med psykologerna i Östersund, som faktiskt såg lite skeptiska ut redan då. 7 år senare satt jag på Birka och fastnade i samma tanke. Jag tycker faktiskt OM matte, det är ett underbart ämne att sitta och förlora sig själv i, men inte om man hela tiden blir utryckt ur den där magin av en röst som skriker "du kan inte sitta och tänka hela tiden!!" 
När jag tänker vidare på det kände jag mig faktiskt mer distraherad än hjälpt av både Brittler och min senare hjälplärare, som jag nu ska erkänna var mycket mer kamratlig än Brittler var. 

Ska också passa på att tacka min gode vän och trotjänare Abacus som faktiskt varit en riktigt fin hjälpreda i det här med att lära mig räkna som folk. 

Det är visst roligt att man på ett så otroligt enkelt och uråldrigt vis kan lära sig något alla trodde att jag aldrig skulle klara av. Då jävlar klarar jag Matte 1 också!

Abacus, eller ah, kulramen, är faktiskt ett ganska roligt hjälpmedel, speciellt om man föredrar att leka framför att vara torr. Matte behöver ju absolut inte vara torrt, det var det Brittler och alla de andra aldrig begrep. 

Det här ska jag lära mig till nästa gång vi pratar om kulramar, för det ser så roligt ut! Nu adderar han här, men du kan faktiskt använda alla fyra räknesätten på kulramen om du lär dig att förstå systemet. Han förklarar kanske lite knöligt men har du en kulram med 10 kulor kan du absolut köra övningarna tillsammans med honom och förundras över hur kul det är med kulram! 



En annan sak vi vet är att abacusräkning är enormt användbart för att smörja hjärnan lite, det kan nog var och varannan behöva 💪

Så då... Om alla Bloops nu är Razzies och alla Razzies är Lazzies, är då alla bloops definitivt Lazzies?
Det korta svaret är: Japp, alla Bloops är definitivt Lazzies. 
Är det möjligen så att inget som sas på AO eller på CP-skolan någonsin spelade någon större roll då?
Det korta svaret är: Ja, det är så. 

Jag ska sluta lyssna på dumheter som ramlar ur käften på fjantskallar. Nu ska jag lyssna på mig själv och gå och lägga mig!







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Den här veckan har det inte hänt jättemycket

  Den här veckan började vi med att ta hand om äpplena vi fick av grannen förra lördagen. Det blev en hel del saker av dem! Torkade äppelri...