Då var det höstdags igen.

Egentligen ska jag inte klaga på hösten nu,  sommaren har verkligen levererat! Förra sommaren och hösten blev ganska trista på grund av stress, förkylningar och diverse annat som inte kändes rätt. Det enda som känns dumt den här hösten är den vanliga höstdepressionen, som jag hoppas blir kortvarig.

Jag är i alla fall glad att säga att jag klarade sommarkursen med ett C, precis som förra gången jag läste arkitektur och det är jag nöjd med med tanke på att jag ännu inte har alla matematikmeriter som krävs. Upp till 3b borde jag ha, jag har halva ettan än så länge, så jag behöver lägga till lite. Nåja, det får bli till våren eller nästa år, i år orkar jag inte.

I augusti fyllde jag år också, fick vackert väder och en fin dag på Strömsnäsgården där vi fikade och gosade get och resonerade saker som det här trähjulet. Historienörden har ju en massa skeva tankar om vagnshjul efter att ha läst om stegling och rådbråkning om man säger så. Inget sånt här, här var det en dekoration. Dagen därpå bakade jag en fabulös jordgubbstårta med marängbottnar och dekorerade den med krasseblommor. Det där med blommorna var för utseendet, de passar inte så bra ihop med gubbarna.

Efter Strömsnäsgården åkte vi till min lilla stad och var där. Vi pantade lite burkar och sprang och tittade lite i affärer. Efter att ha shoppat rätt mycket i sommar är det inte så mycket som fattas heller, mest belysning för att göra hösthelvetet lite mindre helveteslikt. Fullt ut dag helt enkelt!

Annars har jag mest varit hemma, städat och kattmysat. Tänkte att nu när det är höst är det viktigt med små mysiga oaser, så jag håller på med en myshörna med regnbågstema i mitt rum. Orkidélamporna under sängen är inte färdigorganiserade ännu men jag kommer dit. Nu ska jag dammsuga och ta upp mattan igen.

Och kanske var jag galen i tisdags när jag beställde läkartiden i stan i stället för hemma, men det fanns bättre tider och personal där så jag ångrar det inte... Dessutom bangar jag inte för att åka till stan då och då, hellre det än att hela tiden sitta hemma. Nu var det några timmar att vänta, så jag började med att följa med en vän till familjen och ta en liten fika innan jag drog och köpte anteckningsmaterial och pluggfika för att kunna sitta på bibblan och förkovra mig lite i funktioner och läsa min bok.
Injektiva funktioner är en intressant grej som jag gärna dyker djupare i och får mer hum om vad det är. Att det handlar om f(x) och sådant som har  med den där formeln att göra: x = y ⇔ f(x) = f(y) vet jag ju, men jag ska inte sticka under stol med att jag behövde fördjupa mig lite till i ämnet än vad boken sträckte sig till. Ämnet var trots allt högintressant. Rubriken hette "en-entydiga funktioner" och jag fattade inte riktigt vad de menade, men å andra sidan verkade inte min mattelärare göra det heller när jag frågade om det så jag är egentligen rätt säker på att namnet är ett annat, kanske "injektiva funktioner" eller bara "entydiga" funktioner. Mysteriet kommer att lösas, det kan ni slå er i backen på! Matte är kul när hjärnan vill ha något att göra helt enkelt.

Läste rätt mycket i min bok också och den här gången betade vi av Maomaos klan, alltså La-klanen (nu snackar vi Kusiruya alltså) och Maomaos eccentriske far Lakans sätt att vara. Intressanta kapitel om än jag saknar Jinshi och Basen lite. Jag kommer dit senare och då lär väl den abstinensen stillas.

Jag vet ju att Jinshi får in sin hämnd på Maomao i slutet av boken och att den är rätt skoj att läsa om, med tanke på hur han såg ut tror jag på min gissning, stenhårt:

Boken fokuserar dock mer på Basen och Lishus relation vilket stillar de sinnena skapligt, men är man ute efter att se Jinshi och Maomao snacka mer får man nog vänta till sjuan är ute. Har faktiskt satt tjejerna på Akademibokhandeln på span redan nu eftersom jag är sån. Får väl se om de hör av sig.

Annars har jag mest köpt saker jag behövt den här gången. En extra av de där mindre shoppingkorgarna köpte jag också, tänkte spara ihop till typ 10 sådana så väger det upp mot de större jag fick från Coop för några år sedan. 

När jag varit hos doktorn klart och checkat så att apoteket hade fått hem recepten fick jag någon knäpp igen och tänkte att "hey... Waynes Coffee house kanske vore något?" Mest för att jag aldrig varit där. Dyrt fika men det kändes faktiskt värt det för att prova i alla fall. En bubbelte och en filodegsrulle med kyckling och världens trevligaste sallad till. -Åt till och med upp ruccolan och jag brukar säga att jag avskyr ruccola. Jag gillar det inte för sig, men äter man det ihop med annat går det bra, det ska folk ha faktiskt. Annars var det tomater, picklad rödlök och lite grönt, toppat med en trevlig vinegrett. Satt mig vid ett öppet fönster och bara tog in känslan. -Det var faktiskt värt det. Ibland får man unna sig lite dyrare fika. Speciellt när man bara är själv liksom.

Ja och så hade någon uttryckt sin åsikt på någon annans klotter i hissen. -IDIOT! 😆

Mest tittade jag upp på klottret för att min röriga skalle läste ut det "idoit" ett tag, och fick mig att tänka på en bokserie jag och syrran höll på med som barn. Den hette "Animorphs" och handlade om barn som kunde förvandla sig till olika djur bara de haft kontakt med djuret i fråga först. Deras ärkefiender kallades just "idoiter" och det var nog högst medvetet eftersom serien från början var amerikansk eller engelsk om jag minns rätt. 

Nåja, efter maten åkte jag hem i en fullsmockad buss och stannade till på byn i någon halvtimma innan vi for hem och åt mer 😉💪

Jag förstår mer och mer att det nog ändå handlar om de där grodorna som föll ner i grädden. Den ena gav upp och drunknade, den andra fortsatte simma tills grädden hårdnade och tog sig till slut upp och ut i friheten. Kanske är det just det som är att överleva vintern också som bofink? En sak vet jag och det är att jag inte är dummare än någon annan och att någon annan för den delen inte är dummare än mig heller. Sköt om er!