Sanslöst varmt igen, funderar på att vattna gräsmattorna i kväll, det börjar torka ihop... Är det så torrt hemma hos oss vill jag egentligen inte tänka på hur det är ute i skogarna i bergen omkring oss. Det lär väl bli da capo på sommaren 2018 fast med COVID19 som ett sorts extra avdrag där. Det är lika bra att göra det bästa av situationen och tänka att man i alla fall inte är ensam om att vara inrutad i år. Men allt tar slut, så också pandemier, men för att det ska ta slut någon gång måste vi alla inse att vi inte kan leva som om det vore vilken sommar som helst. Själv har jag valt att inte åka kollektivt alls i år, det är väl det minsta jag kan bidra med.
Idag är jag dessutom invalid också. Eller halvt invalid, värmen har hjälpt mig på det viset att jag slipper ha värmefilt och het soppa för att slippa ha så ont att jag knappt kan gå över köksgolvet. Jag har ju ont nu, men inte i närheten av hur ont jag får på vintern.
Det jag pratar om är mensen, jag är nämligen en av många tjejer som blir sängliggande under de två första dagarna, mest för att blödningarna är kraftiga, men också för att jag får fruktansvärt ont både i magen och ryggen. Jag förstår att jag inte har det värst, men värmen gör det faktiskt mindre outhärdigt då den håller mig varm så att jag åtminstone slipper ha kramp. Det är en bra grej.
I övrigt är det väl viktigt att hålla sig kall och dricka mycket nu när det är 30+ i skuggan och uppskattningsvis 50+ i solen. Så jag fyller på måttkannan och dricker glas på glas med kall saft. Det är vad vi kan göra nu förutom att ha fläkten igång och se till att katten inte får värmeslag. Nu ska jag lägga mig och lyssna på Tegnells Sommar i P1.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar