Konsten att vara sitt sanna jag.

 

Jag är ibland väldigt dålig på att acceptera mig själv såsom jag är. Jag låter andra döma och kritisera mig och väldigt ofta lyssnar jag också på dem, vilket så klart tenderar att begränsa mitt sanna jag så att jag inte riktigt kan utnyttja mitt fulla potential. Det här beror på att jag, likt många andra i världen, låtit falska profeter sitta på min axel och viska osanningar i mitt öra. "Du ska inte studera matematik, det är för svårt för dig." Eller "Du är ju som du är du!"

Det där med att man alltid ska lyssna på andra, det är nog ändå en sanning med modifikation, för visst kan du lyssna, konsten är bara att inte ta åt sig av allt som sägs.Vi börjar med att skilja fakta och åsikter åt. Om Nils säger att vattnet i Storsjön inte är lika varmt som i Indalsälven beror det troligen på att det faktiskt stämmer, fjällvatten brukar vara kallare än älvvatten. Men om någon säger till dig att du inte ska göra något eftersom "du suger" eller för att "jag gör det bättre än du (underförstått eller ej)" är det förmodligen bara en åsikt.  Andras åsikter spelar med andra ord en mindre roll än andras faktiska kunskap om saker och ting. Det här kanske inte alla håller med om, allra minst de som har många åsikter och känner sig ständigt tycknödiga. Men då är det värt att komma ihåg att du visst kan lyssna, men i slutändan är det du och ingen annan som tycker åt dig själv. Om man inte tänker så kommer man till slut att förlora sitt sanna jag och då står man där och undrar vem man blivit. 

Men har jag hittat mitt sanna jag? Inte riktigt ännu, men jag har i alla fall tagit ett par rejäla steg i rätt riktning. Jag har aldrig gillat att slicka röv, vilket ibland irriterar folk, i synnerhet i hemkommunen där många tror att de känner mig, men egentligen bara sett mig under press från diverse tyckare. Jag har börjat hitta tillbaka "hem" nu, och jag tror inte att jag har ord för hur glad jag är över det. Jag har undan för undan fått lära mig att acceptera mig själv såsom jag är, varken mer eller mindre, att se det vackra i detaljerna i mitt liv är faktiskt något jag lärt mig under pandemins värsta dagar och jag måste säga att det har varit oerhört värdefullt för mig. 

En annan sak jag började med redan kanske 2015 eller så, var att fasa ut alla energitjuvar ur mitt liv. Ni vet, de där människorna eller händelserna som bara dränerar en på positiv energi genom sin blotta existens? Jag har fått lära mig att akta mig som ögat för energitjuvar och negativ energi, mycket för att klara sitt eget vett och sans! Livet är trots allt för kort för att slösa på fel umgänge och leverne. Då är det faktiskt bättre att leva lite i stället för att bara existera. En bra början kan vara att helt enkelt bara ta en skogspromenad och umgås med moder natur lite. En kväll som den på bilden är man ju inte bortskämd med under de långmörka Nordiska vintrarna. Nu ska jag skriva ihop Onsdagens detaljschema, sedan blir det nog till att krypa ner i bingen, förmodligen med katten som sängkamrat 💖Namaste 🙏 Ta väl hand om dig och glöm aldrig bort ditt sanna jag och ditt personliga värde. Låt ingen jävel förstöra ditt liv, kräv det tillbaka i stället! 🌸