Nu är vi äntligen på rätt köl!

En vän sa till mig att det är när det är dagsljus kvar klockan 21 man kan börja säga att livet kommer tillbaka. Jag kan hålla med, vinterns mörker och vemod har aldrig varit någon god vän till mig. Då är det bättre att se växter och djur komma tillbaka till livet efter en lång kall vinter. Här ser ni hur tussilagon exploderat i slänten och stackmyrornas flitiga arbete i myrstacken mitt emot grannarnas hus. Klockan är 22:49 nu och jag hör svanar och kanadagäss gorma från älven. Och det är dagsljus kvar klockan 21.

Det är nu man kan säga att livet är tillbaka! 

Idag kom jag till insikt med saker gällande plugget igen. I synnerhet matematik, som är ett av de mest intressanta ämnena jag vet! Descartes sa en gång i världen "Cogito, ergo sum" vilket betyder "jag tänker, alltså finns jag!" Och jag känner faktiskt att jag finns till när jag väl får chansen att använda den där stora klunsen på knappa kilot som bor i min skalle. Idag underhöll jag Lefty ordentligt med en hel del matematik och det är verkligen en känsla att försvinna in i den där världen och "klämma och känna" själv! Tänk om jag fått göra samma sak i kursgården utan att det skulle komma någon och rycka ut en ur tankevärlden... 
Jag vet att ingen vill mig ont, ingen vill hindra mig från att tänka, de vill väl mer uppmana mig till att göra det, men ekon från en tid då det satt någon vid sidan av mig och upprepade "du kan inte sitta och tänka hela tiden!" Hörs fortfarande i mitt traumatiserade huvud och gör mig misstänksam mot minsta lilla fluga som kommer surrande. Detta även om flugan inte kommit för att döma mig, utan snarare av ren nyfikenhet. Jag får väl säga som jag alltid gör när folk frågar. -att jag jobbar på det så gott jag bara kan. Jag försöker att inte själv vara dömande men när man blivit dömd tillräckligt många gånger, på orätta grunder eller ej, då blir det väldigt svårt att inte själv döma, om inte annat för att bränt barn skyr elden.

Nåja, matematik är underbart när man väl får hålla på med det, det ska jag faktiskt lägga till och idag har jag fått hålla på lite helt själv och det var en riktigt mysig liten stund.

Sedan bar det av hem för att laga lite middag och eftersom vi tittat på Povel Ramel när han sjöng sin låt om hur han hatade purjolök kunde jag inte hålla mig. Kvällens tema blev därför purjolök!

Förrätten bestod alltså i ugnsstekt purjolök med skinka, vårlök och ägg samt lite parmesanost från Gregoriemarknaden. Snart två månader gammal och om möjligt ännu godare än när vi köpte den jäkeln! Kryddorna bestod i vitlökspeppar och muskot, för att det är gott!
Folk gillade det här, men ville se liter modifieringar i upplägget så det ska jag ha i åtanke.
Till efterrätt blev det tropisk yoghurtparfait med äpple och kanel. Jag har gjort olika varianter på yoghurtparfait tidigare, med gott resultat. Den här gången hade jag ingen blandad och burkad frukt så vi körde på med burkade clementiner, äpplen och så kanelsocker i stället. Garnering blev ett par färska clementinklyftor per glas... Och Gud såg att det var gott, så klart!!

Den här veckan blir jag stationerad på hemmaplan igen så jag får väl lägga upp ett hemmaschema. Baddagen vi tänkte ta nu på torsdag flyttades till måndag, dels för att det kom in en massa annat på torsdag, dels för att det ju faktiskt är Valborg sedan! Valborg följt av första maj så klart. Jag antar att det åtminstone kommer att bli majbrasesafari på Valborg i år igen, vi måste ju se om det ens blir några nu, men det vill jag i alla fall hoppas att det blir. Det och grillväder! Hur vi gör på första maj vet jag inte, mitt intresse för politik har mattats av med åren, men samtidigt är det ju intressant att titta på uppståndelsen om det nu blir någon. Annars kanske man kan åka ut på en liten road trip? Än är det i alla fall långt dit och vi har en hel obruten onsdag att se fram emot! Och vad blir det då? Den som lever får se. Ta hand om er nu, jag vet en som tänker ta hand om sig i alla fall!