Då var det återigen dags!

 Nu är det mindre än en veckan till dagen D, dagen då första skattningen ska äga rum. Jag tänker såhär: Om jag ska kunna prestera så bra som möjligt måste jag även ha så gott om energi som möjligt, så vi börjar med att plugga ur alla sociala medier! Jag började redan i veckan som var genom att helt ta farväl av Twitter och idag tänkte jag skulle få bli min sista dag på Facebook för ett tag. Jag tror att det är bra att slippa ha så många intryck när man ska försöka vara seriös och på sociala medier är det som ett ständigt brus man aldrig kan ta ledigt från -såvida man inte bestämmer sig för det då! Jag har bestämt mig för att från och med idag inte använda sociala medier förrän skattningen är klar, så resten av november och ett litet tag till lär det allt bli. 

Sedan tänker jag inte gå in på det där med sociala mediers för och nackdelar igen, det känns redan gjort så jag tänker att det kan bli tjatigt om jag tar det igen. 
En annan sak jag tänker avsluta helt och hållet, eller i alla fall minimera så gott jag kan är alla dessa draman!

Folk med känslor drar ofta på sig andra med lika mycket känslor, därmed blir det lätt missförstånd som kan leda till onödiga och långvariga konflikter, eller draman som det heter på modern svenska. Jag är pacifist, mentalt som fysiskt, därför undviker jag gärna allt som har med sådant att göra, sådant som tar mer än det ger. Hur gör man det då? Ja, man gör klart för dramatikern att man inte är med i dramat och inte har för avsikt att gå med i det heller. Naturligtvis kommer dramatikern att försöka snärja dig, men då ska du se till att parera det på ett fredligt sätt, gör klart för hen att du inte tänker låta hens problem bli ett av dina egna. Var ödmjuk och kommunicera med personen utan att ge onödiga råd som kan bli bränsle till eventuella draman. Kom ihåg en sak om dramatiker, de söker efter något att bygga dramat kring, hittar de inget kan de inte bygga något drama. Ge dem inget virke, men var inte heller oförskämd, för det kommer dramatikern dra nytta av. Du måste med andra ord vara uppmärksam på hur dramatikern kommunicerar och se till att inte ge något bränsle till det drama hen försöker dra in dig i. 

En del skapar draman för att själv kunna härska över andra, då ska man se till att inte låta dessa människor härska, se i stället till att parera bort dem innan de tar sig till tronen. Stick hål på ballongen i stället för att blåsa upp den, delta inte i dramat, oavsett om det betyder att du inte längre ses som en kompis av dramatikern i fråga. Är det så var det nog ingen vidare vän från första början heller. 

Det om det, i övrigt har jag väl lite annat att ta hand om som jag bara hunnit med delvis:

1. Sömnrutiner! 
   Någonstans vet jag med mig att jag inte har så bra sömnrutiner just nu och kanske vet jag även varför. Då vet jag att jag borde skaffa bättre sömnrutiner och gå och lägga mig i tid, liksom kliva upp i tid. Som det ser ut just nu har jag mest haft den där Alfons Åberg sittande på min axel mumlandes "jag ska bara..." i stället för att bara komma till skott med vad jag nu ska göra. Det måste jag ändra på. 
   
   
2. Planering
   Det är så sant som det är sagt, har du en bra planering kan du ligga ett steg före i stället för att hela tiden sacka efter. Det är något folk beundrar snarare än föraktar! Det här gör jag nu, jag planerar mina dagar och spräcker alltmer sällan schemat vilket känns skönt. I morgon lär det bli lite rest dock. 
   
   
3. Ta reda på vilka stressfaktorer som finns
   Det här är jätteviktigt för ingen vill leva med en massa onödig stress. En stressfaktor jag nämnt ovan är ju dramaqueens. Sådana tär mer än de när, så dessa undviker jag så gott det går. Samma sak med energitjuvar av olika slag, det kan vara media, det kan vara sociala medier, det kan vara människor eller händelser i vardagen. Det viktiga är att gå till botten med vad som stressar och sedan försöka lösa det innan det blir en alltför stor knöl. 
   
   
4. Att sätta gränser
   Jag behöver verkligen lära mig sätta gränser på folk jag pratar med. Jag är ju uppvuxen med mobbning och utfrysning i skolåldern och är därför ibland mentalt strykrädd, något jag inte alls behöver vara när jag vet att jag har vänner som tål att man någon gång säger "nej, det där går jag inte med på" och dessutom ibland blir glada av att se att man sätter gränser och inte bara agerar släpkärra. 
   
   
5. Att sänka sina egna krav
   Det tjatas ofta om att omgivningen sätter för stora krav på oss och att vi kanske också sätter för stora krav på vår omgivning. Men vad har vi för krav på oss själva då? Kanske är det som min vän en gång sa mig när jag av gammal vana pushade mig själv för hårt: "Det viktiga är inte att vara bäst, det räcker att vara bra och skita i resten." Kanske är det just det som ska till. Att man inte behöver bry sig om alla krav så länge de inte är livsavgörande. 

Kanske mynnar allt ut i att helt enkelt vara lagom krävande för såväl sig själv som sin omgivning. Du behöver faktiskt inte vara Gud, det är omöjligt för en människa att vara det, men den bästa versionen av dig själv kan du alltid vara, eller kanske bara en bra människa, som vet vad som är rätt och fel. Resten kan man faktiskt skita i 💖 Nu tänker jag i alla fall se till att leva mitt liv fullt ut, att ha min mentala och fysiska energi på topp och inte låta någon eller något förstöra mitt flow. Lev nu, du har gott om tid till att vara död sedan. Namaste 🙏