Nihon á la carte!

Eftersom det inte blev någon update om förra måndagen kommer även den att komma upp idag, efter det ska ni få höra om mina äventyr denna måndag!

Förra måndagen fick vi förutom veckans lilla glosövning, nosa lite på räkneord och klockan. Detta är vad som kommer benas ut nu, men först, lite glosor!

たな -Hylla

はち -bi

て - hand

ねこ katt

ひと -människa

へそ -navel

ふね -båt

ほし -Stjärna

つの -Horn

いぬ - hund

はに -krabba

てつ -Järn

Det var här jag påpekade för min lärare att jag hade en kompis vars farbror heter "Tetsu" som även är det japanska ordet för järn. Då sa hon att om han heter så, är det förmodligen inte järn det betyder i det fallet. Kanske filosofi?

Fler ord?

もり -Skog

まめ -Böner

ゆめ -dröm

みかん -mandarin

りす -Ekorre

れつ -Kö

よる -natt

やすみ -Ledighet

わに -Krokodil

ほん -bok

いろ -Färg

むら -By

Har inte så många anmärkningar förutom på ordet "mikan" som betyder mandarin. Vår lärare heter Mika och hennes namn betyder "bra resultat" säger hon, men lägger man på ett N, blir det mandarin, vilket hon tydligen blivit retad för i skolan. 

Så var det räkneord!

Så vi fick lära oss att räkna till tio, till att börja med!

いち

に

さん

よん、 し -Shi är en äldre form av "yon" som betyder fyra. Man bytte ut Shi mot Yon för att Shi också betyder "döden" och det är väldigt känsligt.

ご

ろく

なな 、しち -Här har man också ett äldre uttryck, Shichi. Det bytter ut mot Nana eftersom det annars skulle förväxlas med "ichi" som betyder ett.

はち

きゅう、く -Ku, även det äldre, är nu utbytt mot Kyû eftersom "ku"  också betyder lidande.

じゅう

Det finns dock tillfällen då man använder dessa äldre siffror. Till exempel inom kampsport, där säger man Shi i stället för yon osv...

Nåväl, fler räkneord kommer kanske en annan dag, nu ska vi kolla lite mer glosor!

かぎ -Nyckel

みず -vatten

でんわ -telefon

まど -Fönster

ちず - karta

りんご- äpple

えいが -Bio, film

ほんだな -Bokhylla*

にんじん -Morot

かぜ -Vind

Här hade jag faktiskt lite problem när jag skulle skriva Chizu (karta) eftersom jag inte riktigt fattade vilket tecken som skulle vara för (ch) men nu vet jag att det är ち -Shi.

Varför har jag satt en asterisk efter ほんだな -Bokhylla, för?

Jo. Därför att det är en liten specialare!

Hon -Betyder ju bok, det vet ni, men hylla heter ju tana, med T, när det inte sitter ihop med Hon. Varför? Därför att det är lite knepigt att säga Hontana, så därför blir det Hondana. Man byter ut Ta mot Da genom att lägga till två prickar, dessa kallas för Dakuten.

Den här måndagen fick vi spela bingo och trots att jag inte vann något fick jag ändå godis eftersom hon hade köpt till mig för att jag inte tål laktos. Det var jättegulligt!

Den i mitten fick jag, sedan fick vi två kartonger också, för att vi ville ha dem! Den i mitten smakade vindruva men luktade mer smultron. Var sjukt god, så lär köpa många fler då de är skitbilliga på Kawaé...


Nu ska vi prata klockan och veckodagarna! 

学校 わ なんじからですか？

-くじはんです。

När börjar skolan?

-Klockan nio.

デパートわなんじまでですか？

じゅうにじです。

Hur länge har varuhuset öppet?

-Till klockan tolv.

郵便局わなんじまでですか？

-ひるのよじはんです。

Hur länge har postkontoret öppet?

Till halv fem mitt på dagen.

Det om klockan tills vidare. Lär återkomma till denna då det är något jag behöver träna på!

Lite veckodagar!

Veckodagarna är utformade såhär:

月 -Getsuyôbi

火 -Kayôbi

水 -Suiyôbi

木 -MokuYôbi

金 -Kinyôbi

土 -Doyôbi

日 -Nichiyôbi

Här kom min syrra på en smart idé för att minnas dessa lite bättre! 

Hon har alltså lagt till bilder på saker som ska dra tankarna till ordet. Det var ganska kul gjort!

En annan sak jag faktikst fick utrönat var vad man menar när man säger 今日は...です。[Kyô wa...Desu.] Det togs nämligen upp i vårt nästa uppdrag!

今日は月です。 -Idag är det måndag! (vi leker måndag!)

今日は何曜日ですか？ -Vad är det för dag idag?
月です。 -Måndag.

明日は何曜日ですか？- Vad är det för dag i morgon?
火です。-Tisdag.

昨日はなにょうびでしたか？
Vad var det för dag igår?
日です。
Söndag.

En annan sak vi skulle öva på är skrivregler. Här kommer det här med [ou] VS [ô] som jag sett. När jag frågade mika om det sa hon att båda är lite knäppa. Hon brukar skriva [OO] när hon romaniserar. Här ska ni få se något!

おかあさん -Mamma
Okaasan
おにいさん -Storebror
Oniisan
おとうさん -Pappa
Otôsan

När du dubblar ett O i japan blir det i hiragana just [Ou] men när man översätter det blir det enligt internationella romaniseringen -Ô!

Vi kan ta det här som exempel:
Svenska: Tack!
Japanska: ありがとう！
Romaniserad japanska:
Arigatō!

Sedan tog vi även upp handakuten och dakuten. Ska visa detta nu!

Den här delen i Hiragana kallar Mika för H+ eftersom originalformen är:

は ひ ふ へ ほ
Ha hi hu he ho
Lägger man på Dakuten på dessa får vi:
ば び ぶ べ ぼ
Ba bi bu be bo
Och vad händer då om man lägger på handakuten i stället för dakuten?
Jo, vi får ett "poppigt" ljud!
ぱ ぴ ぷ ぺ ぽ
Pa pi pu pe po!

Så funkar det där!
Ska även läggas till att Dakuten kan användas på fler tecken än handakuten!
Jaja! Nästa gång vi snackar om det här kommer vi prata om lite mer siffror och lite mer ingående Hiragana. Men den dagen den sorgen. Nu hörs vi!