Veckans uppdatering.

Idag är det söndag och jag tänkte introducera er för en förändring av min blogg. I enighet med min utfasning av sociala medier tänkte jag nämligen också börja med veckouppdateringar i stället för dagsuppdateringar som tidigare. 

Idag kände jag av att dygnet är på väg åt rätt håll också, så jag lagade till en riktigt bra frukost till hela familjen. Tänkte att man gott kan mysa till det en söndagsmorgon också. Jag tänkte ju ta en promenad bort till utegymmet idag, men det blev så tråkigt väder att jag tappade lusten, så jag styrde upp mina nya internetvanor i stället. Eftersom jag tänkte fortsätta fasa ut sociala medier ur mitt liv har jag nu skaffat ett helt nytt konto på Skype och meddelat detta till mina facebook-kontakter ifall någon behöver nå mig. Är man inte bekväm med Skype har jag även en telefon, Teams eller Zoom. Möjligheter till att nås finns med andra ord. 

Som lunch kokade jag lite blåbärssoppa som jag blandade i lite proviva med blåbärssmak i. Det blev förvånansvärt bra, sedan är blåbärssoppa en bra återställare när man ätit en massa konstigt dagarna innan också. Samma sak med nyponsoppa, fast ärligt talat äter jag det för att jag tycker att det är gott, inte bara för att magen gillar det.

Sedan har det mest varit filmer och läsning som gällt. Jag har läst lite i en av de sjukaste barnböcker jag läst någon gång, nämligen "herr och fru slusk!" Den har en väldigt mörk och bitvis lite elak humor som jag begått helgerånet att glömma bort att jag hade börjat läsa. Jag köpte den eftersom jag ville veta om Roald Dahl skrivit mer galna böcker än "James och jättepersikan" som jag läste i sexan och hittade igen i våras någonstans. Eftersom den här boken är tunn lär den väl snart vara utläst så att jag kan läsa "Trondheimsmodellen" som jag inte orkade läsa under den tid då jag inte orkade med politik. Jag orkar bättre med det ämnet nu, om än jag helst ägnar mig åt något som leder någonstans. Herr och fru Slusk först i alla fall, så får vi ta lille Aron sen. 

Till middag åts det lite rester i form av lite biffar, några potatisbullar och en sallad samt en sås gjord på en uppkryddad stroganoffmix med lite grädde bland annat. Det var inte så tokigt. Efteråt blev det mer film med lite uppehåll för "historieätarna" som jag faktiskt tycker är en så pass bra serie att den tål att ses i repris. Dock vet jag inte om jag skulle kalla 2000-talet för "historia" men jag kallar knappt 1900-talet för det, i alla fall inte när det kommer till mat, eftersom det mesta som åts då äts fortfarande. Eller så är det helt enkelt jag som är lite insnöad i min egen värld där, man vet aldrig.

Jag har ju klivit upp tidigt i flera dagar nu och hunnit med att laga en hel del trevligheter. I torsdags gjorde vi en liten  maccaronilåda till exempel, min första så jag kan väl säga att jag behöver ha i mer ägg och mjölk till min nästa. Annars tyckte jag bra om den. 

I tisdags grillade vi lite allt möjligt och hade en ganska mysig kväll i växthuset. Efteråt blev det en simtur och det var då jag lyckades fånga den här lille sybariten på bild. En fiskmås som låg och gled med strömmen i kvällslugnet. Jag ska inte sticka under stol med att jag faktiskt är lite avis på den, jag vill också glida nedför älven sådär, men det har inte varit något båtväder än. 

Men ett gäng simturer har vi hunnit med och jag vet att turisterna som brukar vara här säger att vattnet är så kallt när det bara är 19 grader varmt, men jag anser faktiskt att det är skönt att kyla av sig lite, speciellt efter att ha stått och stekt sig vid grillen som jag hade den kvällen. Simning är också ren mindfulness för mig. Det rensar bort det mesta att bara glida där, lite som den där lilla fiskmåsen, och bara höra på älvens små ljud. Det behövs verkligen! 

Väl uppe ur vattnet tog jag fram diamantmålningen jag köpte under Yranveckan och satt mig och limmade fast lite kulor medan vi tittade på Dunderklumpen. Faktiskt ingen dålig kombination eftersom tavlan nu är klar, nästa gång tror jag att jag köper en "full drill" som betyder att man ska täcka hela tavlan med kulor. 

Det jag tycker är roligast med den här hobbyn är just att skapa en stor helhet av en massa pyttesmå pärlor. Lite som pixelkonst fast analogt och med mer glitter och bling. Det lär nog bli åtminstone en till och jag tror att jag hittat ett motiv jag vill pröva i så fall! -Detta Och det är bara för att jag älskar paraplyer och glada färger. 

Sedan kom det en helg också och Fredagen bestod till största delen av att laga mat för min del. Middagen tog lång tid så den började jag med ungefär samtidigt som lunchen. 

Det är kanske inte världens snyggaste uppläggning, men vi gillade det i alla fall. En flankstek  med lite sallad och färskpotatis samt en god ostsås till. Gott, lagom mycket och riktigt kul att laga! 
Lunchen bestod i kycklingspett med chips till. Låter som mat för hälsokatastrofer men jag orkade inte laga något bättre. Glassbilen kom också ner och tutade utanför köksfönstret. Självklart var jag inte beredd nu heller så jag hoppade säkert genom taket av överraskning igen! Hade jag kört glassbil hade det varit min hobby att skrämma slag på folk med tutan också! Hur som haver köpte vi två paket med vanlig päron/vaniljglass den här gången och det var väl tur det, för ganska kort efteråt kom pappas kusin på besök för att låna honom. Han fick så klart en han med för att glass gör alla glada! 

Gårdagen gick åt till att städa ur plugghörnan och eftersom skrivbordet är så stort var det ett ganska stort företag att få någon sorts ordning där. 

Efter ett tag såg det i alla fall ut att vara en plats där man kan sitta och studera i lugn och ro utan en massa störande ljud i bakgrunden. Annars har jag suttit i vardagsrummet men där vill ju folk så gärna se på TV vilket stör ut studierna, så det här blev en ganska bra lösning. Jag är inte helt nöjd, men jag har i alla fall fått till en skaplig början och pluggperioden börjar ju inte förrän nån gång i september eller något. 

Summa summarum har veckan varit bra och händelserik. Hela två simturer blev det i början på veckan också. Jag kan väl också lugnt säga att jag är mer morgonmänniska än jag trodde förut, så jag ska definitivt kliva upp tidigt i fortsättningen... Nåja, lördagar kan man sova lite längre, det är helt lagligt.

I kväll har jag i alla fall suttit och funderat ut vad jag vill hitta på när jag fyller år. Jag tror det bästa vi gjort när jag fyllde år var att åka till Trondheim över dagen och leka. Ett annat år åkte vi runt Frösön och ett tredje till Bräcke. Det har alltid varit något kul att se fram emot. I år hade jag velat åka antingen till Trondheim eller Frösön men eftersom jag vill ha med hela familjen vill jag ta såna saker någon dag då alla har möjlighet att följa med mig. Vi får se vad det blir för skoj vi hittar på helt enkelt!

I morgon tänkte jag i alla fall rensa ur vår lilla mysstuga nere vid älven så att vi kan sitta där och mysa. Det är inte så mycket mer att göra än att flytta lite saker till skuffen, dammsuga och torka bort lite damm. Tillåter vädret kan vi alltid dra en gräsklippare över gräsmattan också. 

En sak vet jag i alla fall att jag ska påminna mig själv om:

-Som en liten påminnelse på vägen. 

Inom buddhismen finns något som kallas "dukkha" vilket i det här fallet innebär olika former av lidande. Dukkha är dock mycket bredare än så eftersom det också handlar om hur lidandet faktiskt hänger ihop med njutningen. Hur då? Jo för att allt måste passera, du njuter inte för alltid, du lider inte heller för alltid. Allt är oförutsägbart och det är helt naturligt att det är så eftersom världen i sig är byggd av instabilitet och oförutsägbarhet. 
Allt som lever har dukkha och karma och det som är viktigt är att inte låta dukkha påverka det sätt man själv ser på sin karma. Det är nämligen så att dessa två endast kan påverkas av dig som individ. Det är bara du som kan förändra din karma och det är också bara du som kan bestämma hur mycket dukkha ska påverka dig. Det viktigaste budskapet i allt det här är att allt måste passera, allt går vidare och ibland innebär det dukkha, men även dukkha måste passera, annars kommer detta att påverka din karma negativt. Njutning må vara en övergående fas, men likaså är lidande. Jag har många gånger ältat och jag vet att det är ohälsosamt, en ful ovana och att det tar tid och tålamod att ändra på. En sån tur att jag har gott om båda!

Jag kan se tillbaka på mitt förflutna och tänka som så att allt lidande jag utsatts för av andra i slutet ändå skapar mer lidande för dem. Jag är trots allt inte längre där, men varje gång de som orsakat mig lidande ser mig är de tillbaka på den punkt jag redan lämnat. Kanske är det gott nog att veta att det är deras lidande nu, jag vet snarare att allt måste passera för att ge plats åt vad som är relevant. Sköt nu om er och låt inte gammalt lidande ligga och skvalpa, i längden är det ändå inte värt det! 

.