Hösten är här, och för första gången på länge känner jag mig inspirerad!

 Idag är det alltså min farsas födelsedag, vilket betyder att det är helt okej att lyxa till det med lite smörgåstårta. Det verkar som om han haft en ganska bra dag idag, vilket glädjer oss som försökt göra den så bra som möjligt för honom. Smörgåstårtan är gjord på brioche, bara det är ju fantastiskt! Blev den god? Ja, alla älskade den! 

Vidare hade jag som mål att i augusti göra klart den gula matteboken, men augusti har verkligen varit fullpackad med diverse äventyr så september får det bli. Jag har nog sagt det några gånger, men jag har fortfarande svårt att ta in att jag inte längre har svårt för matte, varje gång jag ska räkna känns det lättare än det gjort och idag kom jag på mig själv med att se fram emot att hämnas på Algebra! Otroligt va? Det var inte omöjligt, de som påstår att någonting över huvud taget är det har inte klart för sig vad de snackar om, det är relativt solklart för mig nu. 

Min kreativitet och arbetsvilja har dessutom kommit tillbaka! Jag längtar efter ett riktigt arbete där jag kan bli uppskattad för mina kvalitéer och någonstans vet ju jag att det arbetet finns, likaväl som jag vet att jag kommer att lyckas med de två ämnen som blev kvar under pandemin! Jag tror att den där mindfulness-idén de erbjöd mig under terapin faktiskt fungerade, jag tänker klarare och fokuserar på rätt saker nu. Något jag önskar att jag fått till redan när jag var barn, tänk vad allt sett annorlunda ut då... Nåja, nu har jag verktygen som krävs för att en gång för alla besegra mina inre demoner och det om något känns helt fantastiskt, jag känner mig vacker, inifrån och ut och det får mig att må bra!

Men nu då. Det finns folk som älskar att se andra människor blomstra, sedan finns det folk som tvärtom älskar att bryta ner andra människor så att de inte kan blomstra. Den sortens människor ska man vända ryggen och strunta i att försöka behaga. Behaga de som behagar dig, det är väl en demokratisk och fin tanke?

- Och som ni kan läsa i citatet kommer det kanske att svida till lite när du bryter med någon som svikit dig på ett eller annat vis, men i slutändan kommer du att må bra, dina vänner kommer att bytas ut med tiden och ditt liv kanske blir hälsosammare. Karmas regel #3 §2 säger just detta. På din vandring genom livet behöver du ha ödmjukhet, det är sant. Men du måste också se vad som är bra för din själ och vad som inte är det. Därför ska du omge dig själv med människor som berikar dig, så att du själv kan vara berikande tillbaka. Tänk efter, skulle du vattna dina blommor med gift eller lägga det i din egen mat? Förmodligen skulle du inte göra det, så låt inte negativa människor få ha någon inverkan på dig, sadla hästen och rid iväg, bort från dem! Vill du kan du tjuta som en cowboy också, men det är frivilligt 😉

Jag tror att jag pratat en del om karma tidigare. Visst är grundmeningen "som man sår får man skörda" men det handlar inte om någon bestraffning som ska komma till den som är jävlig eller så, det handlar snarare om riktlinjer i livet, visdomsord från hinduismen.

En annan viktig sak, tror jag är att inte själv bli en såndär negativ människa som andra vill rida bort från, nej, det ultimata straffet till en negativ människa är att inte själv vara en, att leva livet till fullo och vara den bästa versionen av sig själv man kan. Livet är inte så långt att man har tid att slösa bort det på dumheter, negativitet och drama är just dumheter, så det är väl onödigt att släppa in sådant skräp i sitt själsliga rum?

Ditt själsliga rum är bara ditt, dit ska du aldrig släppa någon annan än dig själv. Det är din källa till lugn och sinnesfrid 💖 Ta hand om dig, vackra du. 

Namaste🙏