Idag har varit en bra dag. Kanske lite extra bra för att jag insett att jag kan mer än elaka tungor i generationer fått mig att tro. Stressen är inte helt borta än, men den har börjat blekna av, vilket glädjer mig nästan lika mycket som känslan av att ha blivit i alla fall lite mer självständig än jag var innan terapin, meditationssessionerna och det där med att hitta tillbaka till sitt sanna element.
Men som med allt annat är välmående något man måste kämpa för att bevara, annars kommer något eller någon att se till att du snabbt som tusan trillar tillbaka ner i depressionsgropen. Precis som att det är viktigt att vårda sitt yttre och hålla sig ren och fräsch för att inte bli sjuk är det ju viktigt att även vårda sitt inre. Att göra det man själv känner är viktigt så långt det är möjligt, jag tror att det är viktigt.
I dessa valspurtstider är det lätt att bli stressad, att tappa tron på omvärlden och kanske även att bli bitter, det vill säga, om man låter det ske! Därför har jag gjort mitt bästa för att inte låta det ske! Jag har till att börja med anordnat en liten läshörna på övervåningen, där jag kan sitta och läsa, plugga eller bara titta på någon trevlig film. Det är onödigt att lägga till en massa stress till den som redan finns, när var dag faktiskt har nog av sin plåga, kanske även ska lägga till att var dag har sina solskensstunder, livet är sällan svart eller vitt, det är en regnbåge av färger, nyanser, intryck... Jag tror att det är viktigt att se dem alla, även om det ibland känns som en omöjlig uppgift.
Och i morgon bär det alltså av till Ås! Ja, vi ska alltså på grodjakt, jag har nämligen världens grodställe där som inte får missas.
När vi ändå är där tänker jag göra något jag borde ha gjort redan 2017 och det är att jag ska städa bort alla traumatiska minnen från den plats där jag fick dem, nämligen vid Birka strand!
Nu vill jag börja med att göra en liten disclaimer eftersom jag i stort sett bara träffade fina människor på Birka när jag studerade där. De här tramuatiska minnena kommer inte heller ifrån själva folkhögskoletiden utan tidigare. Anledningen till att jag inte alltid mådde superbra under min tid där var för att jag inte behandlat min PTSD, men det ville jag helst hålla för mig själv på den här tiden, eftersom jag inte ville lägga det på någons axlar.
Jag har vad jag vet kanske tre episoder av traumaminnen från den här platsen, så det jag kommer att göra är att skapa bra minnen med start redan i morgon. Det här är absolut inget flum utan bygger på simpel logik. Minns man bra saker av en plats får den bra energier, minns man dåliga saker händer det motsatta, inget konstigt med det. Vill man låta lite flummig i det här, vilket jag gillar att göra kan man kalla det att "förlåta" en plats, i det här fallet kanske det handlar om ömsesidig förlåtelse, att förstå att det jag minns från förr inte är något som pågår där längre. Så att apan kan chilla en aning kanske.
Det är ju som jag sa tidigare i inlägget, viktigt att vårda sitt inre och yttre, därför är det viktigt att se till att få bort negativa minnen i den mån det går. Det här gör man genom att återvända till platsen och ersätta de negativa minnena med positiva, något jag tror alla kan göra, med lite mental styrka och positivt tänkande. Så i morgon drar vi till Ås helt enkelt! Bilder lär kanske komma om jag kommer ihåg det, sköt om er nu, låt ingen göra dig eller dina medmänniskor illa, du är en fantastisk varelse, det viktiga är bara att förstå det och bara följa sin egen inre rytm.
❀Namaste🙏
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar