tisdag 17 november 2026

Liten summering sedan sist vi sågs


Nämen! Har hon återupplivat traditionen med att dricka fin-te? Så trevligt!

Det är något särskilt med att plocka fram finporslinet en helt vanlig torsdagskväll, bara för att man känner för det. Att sätta lite guldkant på vardagen behöver trots allt inte kräva någon särskild anledning eller högtid. Ibland räcker det med en kopp gott te och lite extra omsorg om stunden.

Mindre TV, sociala medier och annat brus har dessutom lämnat mer utrymme för egna tankar och funderingar. Det är faktiskt ganska skönt när hjärnan får arbeta lite ostört. Mindre sorl, mer eftertanke och utrymme för produktivitet på flera plan.

Det som kan vara jobbigt är att komma tillbaka efter att ha varit totalt slutkörd mentalt, men eftersom jag lever med filosofin att ingenting är omöjligt -Är ingenting heller omöjligt.
 



Den här veckan återupptogs även studierna i Zen, stoicism och karma. Allt i hopp om ett bättre mående och åtminstone en föreställning om förhöjd livskvalitet.

För att den skandinaviska kroppen ska överleva mörkret utan att stänga ned hela verksamheten behövs uppenbarligen lite koffein. Eftersom kaffe inte direkt hör till vardagsrutinerna fick koffeintabletter bli lösningen, tillsammans med en liten kraschkurs i hur de bör användas.

En viktig detalj i sammanhanget är att socker och tein också kan bidra till den uppiggande effekten. Att missa den lilla detaljen i sin egen kraschkurs var kanske inte veckans främsta prestation. Koffein är uppiggande, socker är uppiggande, tein är uppiggande – och när allt sammanfaller blir resultatet ungefär vad man kan förvänta sig.

Gissa vem som sprang omkring med Lola Bunny-energi en hel eftermiddag efter den lilla felbedömningen! Mmm... Den här bofinken så klart!

Tur ändå att man kan lära av sina misstag och helst undvika att upprepa dem. Sådana lärdomar kan trots allt kosta mer än bara lite förlorat lugn och ro. Nu finns åtminstone en bättre förståelse för hur koffeinet ska hanteras, och det är ju alltid något.


Och när den här fågeln mår bra lagar hon gärna mat till folk! Det bästa med det är att se att det faktiskt tar slut och uppskattas av dem man bjuder på det:


Igår blev det pinsa för andra gången. Visserligen en liten fuskvariant med färdigköpt bröd och pinsasås, men det hindrade inte rätten från att bli uppskattad. Däremot fick den se sig slagen av en annan favorit: skinka med sparris som serverades tidigare i veckan! Jag blir alltid anlitad att göra det här, för att jag tycker att det är kul att leka med maten när det ger resultat! 

Det här är en så oförskämt enkel rätt att laga, och ändå blir resultatet precis lika oförskämt gott. Sparris inrullad i skinka, varvat med ost och toppat med ingefära, umamikrydda och oregano. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Hela skålen tömdes i ett rasande tempo, vilket inte är så konstigt med tanke på att det här är tredje eller fjärde gången rätten lagas. Det finns uppenbarligen en anledning till att den återkommer på menyn!

Det är något särskilt med matlagning som uppskattas så pass mycket att inte en smula blir kvar. Alltid lika roligt när det man ställer fram på bordet går hem!

Och det allra enklaste är väl att piffa upp vanlig sockerdricka med lite granatäppelkärnor? 

Så vad kommer vara målet för i morgon? Städa ordentligt och stressa ner lite är en bra början! Jag kan ju avslöja att jag i alla fall börjat med städningen!











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tisdagssysslor och tankar kring den "bekväma vardagen"

För ett par dagar sedan blev den andra Signehalsduken färdig. Egentligen heter de infinity scarf , men det är så drygt att säga. Dessutom tr...