Ekorrar, Sashimi och ett kärt återseende

Idag har det inte varit speciellt mycket med mig, då jag sov väldigt dåligt i natt på grund av min mage som återigen bestämt sig för att bråka med mig. Den som har en trist mage vet vad jag pratar om. När du inte kan sova som du vill utan att få halsbränna eller som jag fick i natt, rethosta som får dig att tappa andan och knappt kunna sova mer på hela natten. Jag tar mig rätten att sova lite på eftermiddagen efter en sådan natt 😉

Men dagen var ändå inte fy skam! Vi har ju hela gården full av djur att ta hand om. Bland annat den här ekorrfamiljen som förgyllt hela sommaren för oss med sin närvaro! Ser ni den på taket?

Den ja! Det måste vara den charmigaste och tyvärr tamaste av ekorrarna. Idag kom den och krafsade på köksfönstret för att den ville ha lite gott att käka till lunch. Det är svårt att säga nej till de där små svarta pepparkornsögonen och den lilla rosa nosen när man ser den sitta och tallefjanta sig i fönstret alltså, så de fick varsin polarkakehalva, två ostbitar och en generös mängd frön. Ekorrarna stormtrivs, Tigris är hyperlycklig över att ha något att lura på och skatorna är flyg förbannade. Ja, det är väl det enda det, att mina små skatisar fått en del smisk av ekorrar och kråkor i sommar. Något jag inte gillar eftersom jag skämt bort de där skatorna i snart två år och de skämt bort mig med sina skatfasoner. 

Jag har hört att en del inte gillar skator eller kråkor eftersom de tenderar att döda fågelungar och rota i sopsäckar. Jag ställer snarare frågan: Om du bodde utomhus, kanske i en björk? Hade fem barn och en partner att ta hand om, ständigt måste vara på alerten för att du vet att det finns någon som vill döda och käka upp dig eller dina barn runt varje knut. Detta plus inte veta om du har mat för dagen, skulle du inte ta det första som kom under näsan på dig då? Jag tror att du hade det om du inte visste annat va? Kråkfåglar ska dessutom, enligt en studie från 2016, vara lika smarta som schimpanser och det kanske också är en anledning till att vissa människor inte gillar dem. Jag förstår mig fortfarande inte på människosläktet, men det är väl för att jag är väl medveten om att det inte är skatan eller kråkan som är skadedjuret, utan snarare vi människor. Är ju inte fåglar eller råttor som kör bil, facebookar, köper elektronik och skräp för mer än jorden klarar av och sedan i stort sett skiter i konsekvenserna, det är inte heller råttor, fåglar eller ens kackerlackor som tillverkar atombomber. Inte ens älgen gör sånt och han har sagt till mig att han håller på att ta C-körkort. Han är flitig, den där älgen!

Min poäng lär vara att vi, som är den mest invasiva arten, det största skadedjuret och det farligaste rovdjuret på jorden, kanske inte ska yttra oss som om vi hade tolkningsföreträde gällande skadedjur och invasiva arter. Däremot skulle vi kanske vara mer medvetna om vilken skada människan gör på naturen i stället för att tänka tvärt om, räven tar mina höns, älgen äter mina äpplen, skatorna förstör mina sopsäckar. Ta en titt på Stekenjokk och säg sedan att vi människor inte gör mer skada än nytta. Jag skulle dock önska att fler blev mer medvetna om sitt ansvar som människa och inte bara tänkte "jag och mitt" för det är faktiskt inte bara DIN skog, som Birk sa till Ronja när de möttes i Mattisskogen. Han sa också: "Men vill du ha den för dig ensam, då är du dummare än jag trodde när jag först såg dig.... AAAUUUUUUUUUUUU!!" 

Den här lilla blomman (om man kan kalla en halvmetersväxt liten) har vi haft av och till nere vid älven och den har skrämt vettet ur våra stockholmska sommargäster som envisats med att tro att det är en jätteloka. Det här är ingen jätteloka, den ligger inte ens nära den växten som är ett riktigt monster i storlek och dessutom kan orsaka enorma problem hos både människor och djur eftersom den har en växtsaft som kan orsaka allergiska reaktioner som verkligen inte är roliga. 

Det här är dock en typ av kvanneblomma. Jag tror inte att det är fjällkvanne, det vore väldigt konstigt om den växte här, men vi har faktiskt andra fjällväxter som jag inte trodde fanns i vår zon härnere, så säker kan man inte vara, ett säkrare kort är dock att vi har besök av Angelica Sylvestris, eller som den heter på svenska -Strätta! Den misstas lätt för fjällkvanne eller ibland, av obildat folk, jätteloka eller odört. Något jag inte förstår att de kan ta fel på, kvanneväxterna har ju runda blomställningar medan lokor och odört har platta... Kanske inte ska säga mycket om det eftersom jag bott i skogen hela livet, men det känns bara så konstigt att folk inte läst på mer än de gjort. 

Nog om naturen ett slag, nu ska jag avsluta med att berätta en annan sak.

Idag gjorde jag lite "Kajsa Varg-Sashimi" vilket innebar att man tog det man hade hemma och gjorde sashimi av. 
Det var menat att jag skulle göra sushi, men riset var egentligen för löst för att kunna användas till det, dessutom hade vi inte alla saker som behövdes, så jag gjorde en sashimi av gravad lax, hoisinsås, soyasås, lite ris samt en tomatsallad. Serverades på sushifaten jag fick i studentgåva av grannarna. Och var det gott? Det var gott! Visst kunde jag ha lagt till lite rivna rotsaker, men jag var för lat den här gången, jag skyller på att jag varit löjlig i magen och inte kunnat sova.  Det var också därför det här satt som en smäck måste jag tillägga, magen sa att det var det bästa den fått på ett bra tag.  Sedan tror jag att jag måste stressa ner och lära mig prioritera innan hösten kommer tillbaka med alla sina måsten.

Jag får väl i värsta fall rigga upp altaret, droppa i något lugnande och fokusera på andning, tacksamhet och positivt tänkande. Jag har inte tid för annat i nuläget.