Förändringsfaktorer och procentenheter... Det känns som om det får lov att ta lite tid.

Idag har jag fortsatt att nöta Matematik 1, som "lärarna" på "gymnasiet" sa "Det klarar du inte av" om, något som idag kan omvärderas då jag ser att mycket av det jag gjort just nu ser ganska lättbegripligt ut. Det kanske är så enkelt att folk som inte träffat dig mer än några få gånger omöjligt kan bedöma dina förmågor.

Jag jobbar långsamt, kanske för att jag inte fått till studietekniken förrän nu och därför inte riktigt lyckats hålla tidsbarriärerna som Hermods satt ut, kanske extra sant när det kommer till matematik. Med det sagt säger vi inte att det är omöjligt att lära mig matte, det tror bara Brittler och Spy-sär och vem lyssnar egentligen på dem?


Jag vet hur man räknar med procent, det är egentligen ganska simpelt:

X% av X = X/100 = X%
Och så ska det se ut, nu ser det ut som en ekvation här, men det är det inte. X är bara den andel procent som ska avses. När det gäller promille dividerar man med 1000 och PPM, ja där dividerar du med 1000000 eftersom:

1% = en hundradel
1 Promille = en tusendel
och 1 PPM = en miljontedel.
Således får man dividera med den andel som angetts. 100, 1000 och 1000000 alltså. Det ser läskigare ut än det är, eller kanske tråkigare?

Sedan har jag även bråkat med förändringsfaktorer, vilket också det ser konstigare ut än det faktiskt är. Man utgår från 100%, alltså 1. Och så kan vi säga att vi ökar med 8%
Här räknar vi såhär: 1+0.08 =1.08, eller så 100+8 =108
Svar: Förändringsfaktor 1.08, alltså 108%

Man kan även subtrahera här, eftersom förändringsfaktorn också kan gå neråt (låter som en börsnotering hela tiden, men häng med!)

100-7 =93
1-0.07 =0.93

93%  och förändringsfaktorn är här 0.93.

I början kan det här se väldigt svårt och jobbigt ut, men det är troligen för att man intalat sig det i barndomen, det finns ju få barn som gillar matte. Dels är det nog detta, sedan tror jag att det också handlar om att man tvingas tänka djupare än man är van vid och det kräver ansträngning, något folk överlag avskyr.

DOCK! För att inte bli som de ufon jag träffat tidigare, som basically hatar att tänka djupare än till vem i Backstreet boys som ser mest fuckable ut, eller för den delen vem i kompiskretsen som är bra i sängen och inte. Det är ju jobbigt att tänka och som vi vet klarar inte vem som helst av det. Men en sak ska mina "gymnasielärare" ha klart för sig. Jag har aldrig sagt till dem att jag är "vem som helst" och jag har aldrig sagt det till någon annan heller. Jag är snarare min egen Harry Potter och just nu håller jag på att slåss mot dementorerna i mitt liv. Det går faktiskt riktigt bra!

Det här med bråk...

Ja du vet ju... När du inser att du inte lärde dig tillräckligt i grundskolan.
Detta trots att du hade självaste som "hjälplärare", eller kanske just för att man hade det? Jag sitter just nu och bråkar med bråk som jag borde förstått redan i årskurs 5 men tyvärr lär jag mig väldigt dåligt när jag blir stressad, vilket jag blir när folk skriker mig i örat hela tiden som min hjälplärare gjorde. Det gjorde att jag avskydde matte under hela min uppväxt och därför aldrig lärde mig förstå ämnet till fullo. Kanske var lite skitnödigt från min sida, men jag fungerar tydligen så. Kan jag dock lära mig över 300 kanjitecken på typ 5 år, borde det här med bråk vara plättlätt att fixa, bara jag inte är så in i helvete lat.

Sedan är det väl en del andra saker som jag gott kan säga är akilleshälar. Logiskt sett borde man endast ha två akilleshälar eller en, Akilles hade då bara en i alla fall... Men jag är lite som Brasse Brännström från 5 myror, jag har 8 ben eller vad han sa när han skulle försöka räkna till fem.
Jag är kort sagt ingen matteskalle, även om jag skulle må bra av att ha lite mer matte i min skalle, både för att kunna fungera i samhället och för att kunna få ett jobb som inte går ut på att städa åt någon gammal borgarkärring för 300 kronor i veckan i MIKAs tjänst.

Men ska bråk verkligen vara så svårt? Nej, det är säkert hur logiskt som helst bara det att jag inte kommit på hur man löser det hela och inte har någon vidare studieteknik tackvare att lärarna jag hade i grundskolan (Ja, jag tillåter mig att nedvärdera alla utom ett fåtal som faktiskt kunde lära ut) hela tiden satt och gnällde: "Du kan ju inte sitta och TÄNKA!" Varje gång man försökte räkna ut en uppgift själv med hjälp av huvudräkning, som de sagt att man skulle kunna. En del lärare ska helt enkelt inte arbeta med barn!

Nåja, eftersom jag hatar Hitler gör jag väl oklokt i att låta honom bestämma hur och vad jag ska plugga va? Så idag tar jag tag i bråkhelvetet och hoppas på att slippa bråka mer med det på ett tag framöver. Inget kommer av sig själv!

Eller som det trönderska spelmanslager Vømmøl sjöng:

Behövde lite pepp igår, så jag gjorde en pepptalkbild med min favorittrönder -Trond!

Nu ska jag bråka lite, i värsta fall lär jag mig kanske något idag!

Nya grejer på gång!

För det första ska vi hälsa Bofinken välkommen! Detta är en blogg där jag endast pratar om anime, manga och annan japansk underhållning som kan placeras i samma fack, spel och draman till exempel. Just nu finns det bara en recension ute, som jag egentligen inte är jättenöjd med, men det kommer fler när jag väl kommit in i hur man recenserar film. Kommer att kolla mer på det framöver.

Idag var jag på väg att sjukskriva mig, men när jag skulle fylla i blanketterna var det något som tog stopp. Troligen var det utmattningen som sa "nej, du ska inte ha mer kontakt med Försäkringskassan, inte efter vad de gjort." Samtidigt går jag hellre på sjukpenning än på socialbidrag, men drömmen vore ju att få studera på ett normalt sätt. Just nu har allt bara stannat efter i fredags, all pepp försvann. Förhoppningsvis kommer den väl tillbaka, men det känns som om det tar väldigt lång tid innan det faktiskt börjar på att hända saker. Lång tid med ont i magen och sockervadd i huvudet vilket tär både på mig och min omgivning eftersom jag inte mår bra av det.

Men vad jag mår bra av är att leka! Idag tog jag fram min gamla moekanalek för att se hur många ord jag lyckats lära mig. Drömmen är att inte få några blinda kort alls, här fick jag 15 blinda av 56, kanske bara jag som inte har tillräckligt bra ordförråd.

För övrigt gillar jag den här typen av flashkort, man lär sig faktiskt saker på ett jäkligt kul sätt, det värdesätter jag högt. Det finns också en version med kanji och till den kan man beställa booster packs. Sedan man man självklart kombinera båda när man känner för att avancera. Det känner man för, men nu vet jag inte var man hittar booster packs till Moekanji, dessvärre.

Nu ska jag lugna nerverna med lite Super Sentai. Tidigt i säng efter det, det går inte att må som jag mått den här helgen.

Stök och bök. Vem blir glad av det?

Det är bra när saker vill fungera, men när saker bara bestämmer sig för att inte göra det, då är det dåligt.
Igår (8/11-19) fick jag veta att jag inte längre kommer att få studiemedel eftersom min matematikkurs understiger 450 gymnasiepoäng och därför inte kan ses som 50% studietakt vilket är minimum för att få studiemedel. Detta var ju lite av ett bakslag för min del, min studiepepp försvann nästan helt och jag mådde väldigt dåligt över beslutet. När jag sedan säger att jag vill ansöka om engelska 7 som jag satsat på att ta säger de att det inte kommer att räcka. Jag måste alltså läsa minst 5 kurser åt gången, vilket det kommer att bli efter jul, men just nu har jag verkligen ingen aning om vad jag ska göra.

Att studera utan studiemedel fungerar säkert bra i Ulf Kristerssons värld, men för mig som inte har något jobb, inte är särskilt attraktiv på arbetsmarknaden eller inte har någon grundläggande behörighet funkar det inte alls. Allt strul beror på att jag först nu vet hur CSN och Hermods fungerar, detta för att jag inte haft med någon av dem att göra tidigare, varför kan vi ta någon annan gång.

Japanskan kommer jag också att prioritera om. Jag kommer att ta reda på vad jag ska lära mig inför JLPT 3 och sedan plugga inför det. Kör jag fast tar jag kontakt med Mika via mail och frågar hur det hela fungerar. Svarar hon inte, då tar jag det med någon annan. I tisdags tog vi en liten festkväll på Pinchos för att man får göra det ibland. 

Den här drinken var bara en av sakerna vi beställde. Det var en väldigt söt drink men absolut inte äcklig. 

Eftersom jag ändå var inne en tisdagskväll och det var efter "lektionen" vi skulle vara på Pinchos gick jag dit för att se om det blivit något bättre av dem. Tyvärr inte. Innehållet var lite vassare, lite kroppsdelslekar och annat, men inget som uppnådde kraven för Nivå 3 i JLPT som vi borde ha uppnått.
Studiemiljön var lika bullrig som vanligt med en högljutt gormande tjej i klassrummet och en ivrigt skrattande lärare. Jag tog med mig anteckningarna men det var också allt. Inga fler "lektioner" tack. Nu kommer jag att läsa japanska själv och ta JLPT nivå 3 som jag bestämt, utan buller. Jag lär återkomma med hur det blir med Hermods, det måste lösas hur som helst.