Känslan när du inte uppdaterat din blogg sedan januari på grund av diverse omständigheter...

Hej, jag har haft det tjorvigt hela vårterminen, låt mig vara...

Fast så kan jag inte heller skriva.

Under hela terminen har motgångarna förföljt mig som om jag prenumererat på dem. Massor med dåliga saker har hänt mig och det lär säkert hända fler saker. 

Fast nu ska jag vara rättvis, det har ju inte bara varit motgångar! Jag har faktiskt råkat ut för en del positiva saker också. Kommit närmare kompisarna, blivit bättre på vissa ämnen och faktiskt inte haft det så svårt som jag trodde.

Jag har lagt mina tentor på is, eftersom jag hamnat efter i andra ämnen som jag måste ta först. Tenta av ämnen kommer jag att göra, men  jag får  köra på det när tid finns. Just nu måste jag lägga fokus på det som är relevant för min del.

Matematiken har sackat efter, då jag förmodligen sprungit in i en vägg igen. Jag blir så trött på mig själv när jag inte får saker ur händerna och när mina vänner ser på mig och undrar hur det är kan jag inte ens förmå mig att svara. 

Det här med att erkänna att man är seg och småtrög är inte så skoj alla gånger. 

Att sedan samhället ser på psykisk ohälsa som de gör kan jag bara beklaga, stackars samhälle som inte vet någonting om saker det borde veta mycket mer om. 

Jaja.. Det får väl gå antar jag. 

Min ambition är att bli klar med hela boken i maj och jag tror faktiskt att det kommer att gå om jag bara ligger i lite och får rätt hjälp!

Historian oroar jag mig inte för, jag vet redan vad jag ska skriva om (dessutom har jag ju redan betyg i det, jag är bara där för närvaron), men frågan är återigen hur jag ska lägga orden för att få det att se ut som en bra skrivning. 

Mitt förra inlämningsarbete gick jättebra, så min förhoppning är att nästa inlämningsarbete, som KOMMER bli om den svenska mentalvårdens historia, kommer att bli minst lika intressant och bra. 

Då har jag i alla fall det jag siktar mot vill jag lova.

Jag har valt till psykosocial hälsa på måndagar och jag har även där valt ett eventuellt fördjupningsarbete. Jag har tänkt på kroppsorienterad psykoterapi och/eller KBT där, det tror jag kommer att gå bra också!

Språken?

Japanskan är det ingen större fara med, min ambition är att åtminstone kunna Hiragana flytande till sommarn, helst också Katakana. Bara då kan man läsa saker propert anser jag. Just nu håller vi på att bygga meningar, vilket kan vara kämpigt ibland men det är ingenting som stör mig.

Jag kommer att återkomma om ryskan, men den går också framåt, jag har inte fått starta kursen ännu, men jag har i alla fall hittat en rysk brevvän vilket är ett framsteg även där. Målet där är ganska litet, jag ska lära mig läsa saker fortare och mer rytmiskt innan sommaren, det tycker jag att jag borde kunna, jag kan ju alfabetet flytande, det är bara läsrytmen som ska in. Har även påbörjat lättare studier i tyska men det är inte så värst seriöst ärligt talat. Ryska och japanska ä däremot seriöst. 

Återkommer när jag har något mer att säga. Amen!