Sommartid och kampen mot apan

 

Sommaren fortsätter och jag fortsätter kämpa mot min inre apa som hela tiden vill in på sociala medier och "kolla läget" när min realistiska sida säger att det där "läget" med största sannolikhet inte förändrats nämnvärt sedan sist jag var där och "kollade läget"... Så man kanske kan fråga apan till vilken nytta man ska uppfylla det kravet, eller så bara göra som en av mina grannar sa att han gjorde när det där blev för påfrestande. "Man tar apan i nackskinnet och slänger ut honom, skit i att öppna fönstret." Kanske är det så man får jobba. -Ett annat ord för det är väl att stålsätta sig och inse att man egentligen har annat, nyttigare att göra än att uppfylla alla de där apkraven.

Hittills har det varit en händelserik sommar med fågelungar i sjöstugan och släktbesök. Road trips och lite trevliga stunder för oss själva. När jag åker genom vissa av de där små jämtländska byarna känner jag ett visst vemod som jag inte vet riktigt varifrån det kommer och ärligt talat är det ett så pass ytligt vemod att jag inte bryr mig mycket om det heller. Det varierar säkert från fall till fall, men till exempel när vi åkte från Överammer och halvvägs till Hammerdal, där vet jag varifrån vemodet kommer, men väljer ärligt talat att ignorera det, ibland gör jag det för den egna hälsans skull och ibland tänker jag att det säkert är fler innan min tid som gjort så. Man känner ett visst bett i hjärtat av något som varit, men tänker att det inte är större än ett litet myggbett, som man helst låter vara för att klådan inte ska bli värre... Kanske är det så, observera kan man väl göra, men gräva ner sig gör man bäst i att låta bli.

Växthuset har fått mer kärlek i år, det har jag personligen sett till! Tomater, basilika och lite annat smått och gott har fått flytta in och nytt för säsongen är väl min lilla grodhörna som jag etablerat! Lite små grodor och sådant som får bo i lag med växterna. Så fort jag renoverat den klart kommer även min lilla jämtlandsklocka att få flytta in där. Utöver det vi sått själva har det faktiskt flyttat in en hallonbuske som vi skämt bort en del där också, den har varit där nu i ett par år och i år är den helt full av blommor så man kanske kan hoppas på lite bär i år! 
En återetablering av uteplatsen nere vid älven har vi också ordnat med! Och som hämtat kom det faktiskt lite släktingar och hälsade på bara för några dagar sedan! 

Annars har vi själva haft en hel del mysiga stunder för oss också! Både i växthuset och nere vid älven!

Ska väl tilläggas att grodhörnan blivit mycket mer strukturerad nu än den är på bilden uppe i hörnet där vi precis lagt dit grejerna. Bland annat har vi lagt till mer kryddor och inom kort lär väl klockan vara färdig också. Midsommarfirandet sköttes nere vid älven där vi i princip bott under de varmaste dagarna. Maten (samt ingredienserna till min Birkaröra så klart) inhandlades under en tur till Östersund när vi for dit någon dag innan midsommar för att kolla efter lite kläder och annat. Det var också då jag tog kort på lyftkranen! Jag är väl snart medelålders och har aldrig sett en lyftkran som rört på sig! Jag är nog inte så urban av mig trots allt... När vi ändå var i Östersund i rätt tid för lunch passade vi på att käka på Jämtlands Matsalar. Eftersom jag brukar bli bedd om att göra det valde jag fisk och det var väl gott även om jag är bortskämd efter att ha ätit det de gånger vi varit i Trondheim. Det allra godaste tyckte jag var svampblandningen på tallriken där.

Har inte hunnit bada hel och hållen än, men som Pelle från Saltkråkan en gång sa: "man kan väl i alla fall få bada fötterna?" Ja, det kan man få! Nästa gång det blir matadorvarmt ska jag ta och bada också så att jag slipper skämmas över att inte ha gjort det den här sommaren! 😉

Och visst har vi shoppat lite! Syrran hittade en återvändare när hon var på Rituals senast. Det var alltså som jag trodde, att de inväntat tillräckligt många intressenter innan de släppte den igen.

Vi snackar om Yozakura som kommit tillbaka, troligen för att stanna! Större sortiment verkar de ha fixat också, så jag får väl kolla in det vid tillfälle nu när jag verkar få ordning på allt för stunden igen.

Och så har vi ju "The apothecary diaries" som är en fluga som naturligtvis skulle bita mig också! I våras köpte jag en av böckerna i samband med att jag köpte mangan, men de där böckerna förökar sig i ganska rask takt så det kom ju fyra till under sommaren, så nu finns det lite att läsa här! Eller lite att addera till resten av läshögen kanske jag ska säga! 

Sedan har jag förstås börjat spela lite olika dataspel när jag inte har bättre för mig och allt började med "glassracet" som går ut på att man har en flygande glassbil som ska flyga slalom mellan olika långa glasspinnar...

I ärlighetens namn spelar jag det bara för att jag tycker att det är fruktansvärt fult utformat.Titta själva  👈Har ni sett något så styggt? 😀😄😂 Men eftersom spelet var understimulerande behövde jag något som stimulerade bättre, så jag rotade fram en gammal kompis till mig:

KOMMANDER KEEN!!

Ja, spelen går fortfarande att hitta och spela! Vad jag förstått är de fortfarande populära i vissa kretsar vilket jag faktiskt kan tycka är lite skoj med tanke på att det är ganska simpelt utformat jämfört med dagens spel. Jag spelar det fortfarande för att jag tänker på min farbror när jag gör det, det var han som introducerade mig och syrran för Keen när vi var små.

Det jag tänker på när jag ser Keen är att allt i spelen är väldigt gulligt utformat, till och med bossarna. Den här svampen som heter "the mad mushroom" har nog irriterat många spelare genom åren, men han är faktiskt dödlig. 

Vad jag förstått behöver man uppgradera skjutvapnen för att kunna skjuta the mad mushroom, men ibland kan man ha tur och kunna hoppa upp på honom med hoppstyltan och döda honom på det sättet. Personligen brukar jag bara springa förbi när han hoppar högt nog. När jag var liten trodde jag att han rökte pipa, men det ska visst vara hans tunga som sticker ut.

Det finns med andra ord mycket annat att sysselsätta sig med än att sitta på sociala medier och förarga sig över hur alla verkar försöka imitera Magnus och Brasses svordomsvisa varje gång någon lägger ut något opassande. Utöver allt jag nämnt nu har jag ju en ganska mysig sommarkurs som dessutom innebär att man får rita lite! Det ser jag fram emot att göra i morgon... 

Samt att se det sista avsnittet av animeversionen av Apothecary diaries och se om den lever upp till boken. De verkar inte ha sparat in på Yues desperation efter att få sin älskade Maomao i alla fall! 

Enligt boken förändras Yues känslor för Maomao ytterligare efter det här och han inser nu att han är riktigt kär i henne. Förstår Maomao att han är det? Förmodligen inte och det är väl det som senare kommer att leda till diverse komiska missförstånd. Dock lär de som bara ser animen få vänta med att se vad det handlar om för missförstånd. I morgon knyts i alla fall säcken ihop för säsong 2 och den som vill se mer får hålla tummarna för att de gör en säsong 3 helt enkelt. Det har varit en väldigt intressant serie att följa och personligen kan jag säga att jag nog inte köpt böckerna om jag inte sett animen först.

Summa summarum kämpar jag väl vidare med apor, järnspöken och tillkortakommanden av andra slag, samtidigt som jag njuter av att just nu ha lite medvind. Nu till att ta sig till sängen och förbereda sig på fredagens äventyr! Sköt om er och minns att den som fortfarande har hoppet kvar är inte hopplös! 

USCH vad ful han är!

👇

En regnig Onsdag

Mitt i veckan och Onsdagen har bjudit på regn! Egentligen välförtjänt då jag gjorde samma misstag som jag gör varje år också i år, nämligen att sitta i växthuset utan att svalka av mig när det är jättevarmt ute! Det är som att be om att bli överhettad och få huvudvärk efteråt. Dock agerade jag i tid och drog mig till skuggan så att jag klarade mig bara med överhettning och huvudvärk! Det här satt kvar en stor del av dagen idag, så tack för nederbörden hälsar både vi och gårdens alla djur.
Idag började jag skriva dagbok igen och vara mer avhållsam gällande tids och energitjuvar av olika slag. Det gäller såväl i verkligheten som på internet. Går det kommer därför värdelöst slöseri på energi och tid att prioriteras bort till förmån för egna åtaganden med högre värde.

Och för att inte lägga allt fokus på energitjuvar kan vi väl lägga lite på energigivare i stället, årstiden till exempel! Sommarens väder har hittills varierat något, men trots det känns det ändå som att livet kommit tillbaka, vilket känns bra! Mer utrymme att röra sig på med sina åtaganden, fler oaser att vara på och allt det där. Idag åkte vi till exempel till Hasans sommargrill för årets första middag där, mest för sakens skull! När vi kom hem bestämde jag mig för att läsa lite och titta på anime! En jag börjat se igen är den här:

Oshi no ko, eller "my star" som den heter på engelska. 

Serien följer tvillingarna Ruby och Aquamarine Hoshino, som i sina tidigare liv som doktor Goro och Sarina, dött och återfötts som barn till sin stora idol, superstjärnan Ai Hoshino. Ai har en sak för sig och det är att hon ständigt ljuger för att folk inte ska oroa sig för henne, hon har faktiskt aldrig ens sagt till sina barn att hon älskar dem... Inte förrän en dag när en galen stalker dyker upp vid hennes utgångsdörr och knivhugger henne till döds, det sista hon säger när hon kramar sin son Aqua är "Jag älskar er ungar... Äntligen fick jag det sagt, och jag kan vara lycklig över att säga att åtminstone det var sant..." Aqua traumatiseras djupt av det här och svär att hämnas Ais död! Från och med nu ska han viga sitt liv åt att bli erkänd i skådespelarbranschen, hitta mannen bakom Ais död och döda honom! De senaste säsongerna har faktiskt lagt mest fokus på Aquas trauman och hämndplaner, utan att faktiskt ge mycket uppmärksamhet åt att han faktiskt har en syster som har än värre hjärnspöken...

En intressant serie, dock inget för den som inte tycker om sånadär övernaturliga och lite skräckfilmsliknande element. En del säger att ögonen är lite avtändande med sina stjärnor och det kan jag hålla med om, det är de om man inte vet vad det handlar om. Det ser väldigt sött och glättigt ut, men det är faktiskt mycket mörkare än så. Jag ser om den medan jag väntar på säsong 3. 

Sedan har jag ju börjat läsa böcker igen, så jag tänkte att jag lika gärna kan fortsätta med den här:

The apotecary Diaries som handlar om en flicka som heter Maomao och jobbar som apotekare, i övrigt bor hon på ett horhus med en mormor som bara väntar på att hon ska bli mogen nog för att jobba där. Ödet har dock andra planer för apotekaren och en dag när hon är 17 år blir hon kidnappad och förd till kejsarens bakre palats där hon får jobba som piga eller något sådant tills hon en dag grips av nyfikenhet igen. En av kejsarens konkubiner har ideligen förlorat sina barn och många tror att det vilar en förbannelse över henne, men Maomao tror inte på sådant och hon kan ju det där med medicin så hon kollar upp det och upptäcker att det är något som inte står rätt till med konkubinens puder, det är nämligen samma puder som gjort många av glädjeflickorna på horhuset sjuka och till och med dödat dem, det var vida känt där hon kom ifrån, men inte här! När hon skriver ett meddelande som varnar hovet om pudret händer saker, hon blir nämligen uppmärksammad, i första hand för att hon över huvud taget kan skriva! Hon träffar en slående vacker eunuck, Jinshi, som ser rakt igenom henne och till slut har hon gått från piga till kejsarens favoritkonkubins hjälpreda och provsmakare!? Inte nog med det... Hon är den enda som inte tycker att Jinshi är speciell utöver sitt utseende, något som också det leder till en del intressanta saker!

Bokserien finns också som mangaserie och anime, jag köpte dock böckerna (fem av dem eftersom det inte finns fler i Sverige) för att se om det är som alltid annars, att boken har bättre innehåll än filmerna. Här kan jag väl säga att de kompletterar varandra, både boken, serien och animen. Storyn tycker jag bra om, detektivdelen påminner väldigt mycket om Kittyböckerna man läste som barn, men med en kinesisk touch och med en tjej och en kille i stället för tre tjejer som löser problemen. Det finns underliggande fragment av romans i den, men inte så mycket att det stör mig som faktiskt inte är någon beundrare av den genren annars. Jag gillar böckerna så mycket att jag ser det som värt att köpa dem! 

Och sommarkursen är igång och jag måste säga att jag tycker att den är lika intressant som den jag hade förra sommaren och som den här egentligen följer samma linje som. Det är alltså arkitektur nu också, denna gång med inriktning på rum! Framför allt är det bara en kurs som gäller och inte typ fyra som förra sommaren. CSN-berättigad är den också, vilket är kul, då kan man ju få en liten hacka extra för att läsa om något man tycker är intressant och kul också, vilket är lite som en extra bonus bara det.

I morgon kanske nördgrejerna jag beställt ligger i brevlådan också, inch-postnord får man väl tillägga, men det ska nog gå bra! Det ser i alla fall ut att bli en bra sommar trots allt! Sköt om er nu och kom ihåg att varje dag är ett liv den också! Det tycker i alla fall den här ringärlan och ringärlor har alltid rätt!

Det var allt för idag. Ta hand om er så hörs vi mer framöver!

En bra start på sommaren!

Sommaren har börjat bra, med plantering, lite vedhantering och framförallt är det väl lite lättare att finnas till nu när det är lite varmare och ljusare på dagarna. I år har jag också hoppat på en liten sommarkurs i rumsarkitektur, dels för att jag är lite av en arkitekturnörd och för att det livar upp att göra saker man gillar och dessutom få det CSN-berättigat! Efter ett år med väldigt många missöden för studiernas del känns det ändå som att det här ska bli riktigt roligt! Strul brukar ju reda ut sig, men det gör det inte mindre jobbigt när det pågår.

Annars har vi planterat lite, städat ute och hållit på med veden. En nyhet i planteringen i år blev vitsippor! Vi passade nämligen på att ta med en tuva hem efter att ha varit på en av de där mysiga små utflykterna vi brukar göra ibland. Några veckor senare kan konstateras att vitsipporna har det bra i sitt hörn av trädgården. De är inte så kräsna med jordmånen, lite som med nästan all ranunkel har jag märkt. Gulsipporna trivs nästan ännu bättre, de har börjat dyka upp i syrenhäcken också, vilket betyder att de alltså börjat sprida sig från rabatten bakom knuten, under jorden och ner i slänten där! Intressant! Gulsippor är heller inte så vanliga häruppe, varför de är fridlysta. Tur att de trivs så bra hemma hos oss att vi inte behöver bry oss om dem så mycket. 

Utöver alla sommarsysslor har jag också blivit med nytt busskort! Många klagar ju på att det nya systemet krånglar till det för redan utsatta grupper och det kan jag förstå, det finns vissa element som kan upplevas som krångliga innan man kommer in i det. Dock tycker jag att det blivit smidigare att lägga till resor nu än det varit tidigare, vilket jag välkomnar stort!

Sedan har jag faktiskt börjat läsa The apothecary diaries som novellserie och köpte just alla fem utgivna böcker. Det var värt det, det är en bra bokserie värd att skämma bort sig med! 

Annars tycker jag i alla fall att det är skönare att vara människa nu när det inte bara är kråkor, småfåglar och gnagare som visar livstecken. Sjöfåglarna har ungar som de visar upp och det är ljust nog att ta kvällsturer och se fler djur. Under nationaldagen tog vi en sväng genom Kälarne och hem via Rissna och Stugun och just på de små skogsbilvägarna är det läge att titta efter djur! Vi såg två rävar, en hare, lite rådjur och en massa fåglar av olika slag. Någon hade också släppt ut katten såg vi! Det är det här jag gillar med sommaren, att kunna vara utomhus och njuta av livet och samtidigt se andra göra samma sak, människor som djur. Än har vi lite höjdpunkter kvar att se fram emot dock, bland annat simturer i älven, blompromenader och loppisrundor! Och så fler utflykter så klart.

Men en sak kan jag i alla fall återuppta, nu när jag inte har en kurs som kräver att jag är inloggad åtminstone en gång i veckan:

Jag kan nu låta Facebook och dylikt komma i andrahand och börja med dagbok och blogg igen! Sociala medier tar mer än de ger och är framförallt enorma tidsbovar. Därför kan det vara fördelaktigt att återta kontrollen över sitt eget liv och bara strunta i alla notiser, reaktioner, kommentarer och onödigt svammel om vad allt och alla har för sig hela tiden. Det känns faktiskt skönt att slippa hänga upp sig på sociala medier mer och i stället jobba på att må lite bättre själv. Det kan behövas nu efter en tids mörker.

Sköt om er nu, kom ihåg att det allra viktigaste i livet är att ta hand om sig själv, det är trots allt det minsta du kan göra för dig själv! Tills vidare:

Äntligen lite tid för blogg igen!

Tillbaka igen efter en väldigt lång tids frånvaro. På sistone har det inte ens funnits tid till att recensera anime som samlats på hög i stället, men nu har det kommit lite tid för andrum och att ta hand om livet lite!

I påskhelgen var vädret så pass bra att vi faktiskt tog säsongens första road trip, som blev en sväng runt ragundabottnarna och hem via Bispgården, som att vi trodde vägarna där var bättre än de andra vägarna... Det visade sig inte stämma uppemot Österåsen och Reva i alla fall. Så vi vände ungefär där och åkte ner mot Hölle och Bispgården. Ändå skönt när man kan vara ute och inte behöver känna sig instängd hela dagarna

En till Märtakudde klar och en tredje på gång bara jag får tag i mer grönt garn! Jag är inte supernöjd med den här eftersom den inte blev helt fyrkantig, men den kändes ändå ganska söt. Ränderna blev benvita på den här varianten.

Gregoriemarknaden brukar för mig vara vad som sparkar igång våren, så dit var vi och köpte lite godsaker och så passade jag på att titta in på röda korset för att köpa lite snygga örhängen!
Favoritparet blev nog ett som såg ut som kinesiska solfjädrar med tofsar nedanför. Och redan första veckan tappade jag det ena vilket skapade ett visst kaos innan den kom fram. Lite modifieringar på tofsarna då de fransat upp sig lite, annars är de fortfarande mina favoriter! 

I mars vaknade också mitt intresse för anime och manga upp igen, bland annat med the apothecary diaries och My happy Marriage som jag såg när jag låg med influensa i början av året. Sedan dess har min lista över saker jag ska se, är intresserad av och har sett vuxit ganska bra, mangalistan har vuxit till ungefär tre som jag tänkt följa. Det här har nog inte hänt sedan 2006-07 någonstans då jag läste manga.

För någon fredag sedan satt jag i alla fall och myste med lite manga och konpeito som syrran fått av sin japanskalärare. Snyggt soffbord hade jag också! 

Våren är här, snart är det sommar också, så vi har också passat på att göra snyggt på gårdens oaser. Bland annat den nere vid älven! I början av maj var Stockholmarna här och la i badbryggan för säsongen så nu kan sommaren komma precis när den vill! 

 

Och innan bryggan kom i passade vi på att elda av gräsmattan lite för första gången på länge. 

När de två momenten var klara, någon vecka efter att de åkt hem, fixade vi lite i stugan och fick för oss att ta loss dörren för att slipa den lite. Med detta behöver man ta loss dörrfodret och bakom det fanns:

-Ett flerfamiljsboende! Jag tycker att getingar är fascinerande djur, men lika mycket är jag rädd för dem. De är visst söta, roliga med att de inte riktigt bryr sig om oss människor när vi får för oss att vi är på toppen av näringskedjan. Det som skrämmer mig är att de sticks, bits och sprutar gift i ögonen på folk, elaka små typer om man retar dem helt enkelt och de här typerna retade sig säkert på att dörren öppnades. Därför ska vi självklart plocka bort bona innan vi lägger tillbaka plankan. 

Efter att ha röjt lite hann vi också med att fika i stugan. Jag hann med att slå huvudet i en av lyktorna i lampan så att den gick sönder, så en provisorisk lösning med andra lyktor fick komma till. Framöver ska det bli tre likadana igen, så fort vi hittat något sådant.

En kopp varmt te och lite plock senare så var vi klara för den dagen, mer ska naturligtvis göras! Stor gård, mycket att stå i och ärligt talat behövs det både för oss och gården! 

Vad som är än bättre är att jag nu verkar vara av med alla studier i Bispgården för stunden, vilket känns skönt, den tiden har varit oerhört slitsam! Nu väntar en kurs i rumsarkitektur på mig i Juni samt en till arkitekturkurs i höst! Jag känner mig faktiskt lite återbetald för allt skräp som hänt under sensommaren och hösten 2024! Nu ska allt bara gå bra!

Men är inte det där i huvudsak en inställning? Jovisst är det det, om än vissa skeenden i livet spelar in på den inställningen. Just nu känner jag i alla fall en lust att göra något vettigt igen, kanske för att jag känner att jag har en meningsfull syssla att se fram emot!
Sköt om er nu och försök hålla modet uppe även i svåra tider!

Skuggor och högdagrar

Hormoner är fantastiska, speciellt när de räcker till månaden ut. Vissa månader tar de slut strax innan mensen börjar och då blir det svårt att klara av den stress livet bjuder en på, då det blir svårare att bara strunta i energitjuvarna när de kommer för att hacka åt sig delar av min mentala energi. Kanske är det just då det är viktigt att komma ihåg att allt i livet har skuggor och högdagrar. 

Den här veckan har vi varit i min lilla stad och mysat runt lite. En ny vardagstekanna hittade jag också, en för fyra! 

Sedan kanske det är viktigt att påminna sig själv om vad man kan göra för att underhålla sin personliga karma och inte må onödigt dåligt när man får mentala dips.

Medveten närvaro är en superkraft som är som starkast när den övats upp maximalt. Det kan vara svårt att hålla flaggan uppe ibland men vet man bara en del av vad man kan göra åt saker är det värt ett försök.

Exempelvis: Vad kan jag kontrollera och vad kan jag inte kontrollera? 

Det här är kontrollerbart:

• Den egna attityden
• De egna handlingarna
• Det egna beteendet
• Kost
• Vilka kontakter jag har och inte
• Vad jag själv gör på nätet och inte.
• Attityden till den egna personen
• Vilka gränser man sätter
• hur jag reagerar på andra

Det här är INTE kontrollerbart:

• Andra människors ord
• Andra människors handlingar
• Tiden -framtiden och det förflutna samt tidsflödet.
• Hur andra människor mår.
• Andra människors tankar.

För låt oss inse faktum här! Vi är alla individer och det yttersta personliga ansvaret är ditt. Det enda du faktiskt kan påverka är dig själv. Om du reagerar negativt på någon annans uppförande är det självklart mänskligt, men det är också ditt ansvar helt och hållet.

En annan högdager är att min studiesituation snart ordnar upp sig igen! Jag har länge mått oerhört dåligt över att ha tvingats till studier på ett ställe jag aldrig självmant skulle välja eller för den delen rekommendera, så det känns faktiskt väldigt skönt att i alla fall vara i slutet på det kapitlet. I morgon snackar jag med min lärare i samhällskunskap om inlämning av det sista i den kursen, sedan är jag klar där. Matematikkursen köttar vi klart under kommande vecka! Det här kommer att bli intensivt, men det kommer att bli bra!

Kontrollera det du kan kontrollera, allt annat befinner sig utanför kurvan! Sköt om er! 

                                 

 

Då var det dags att återuppta bloggandet!

Våren har så smått börjat komma till oss och för några veckor sedan blev det en hel eftermiddag i min lilla stad med galleriahäng och shopping. Nu blev det faktiskt inte mycket onödiga köp då jag faktiskt inte gör så många sådana längre. Det jag köpte var en lite större whiteboard samt lite grejer till den, sedan la jag ut lite på förvaringsboxar till la familia också.

Eftersom Café Busstorget av någon anledning slagit igen fick vi alltså gå ner till Espresso House och ta lite frukostfika innan nästa äventyr. Egentligen rekommenderar jag inte det stället annat än om man verkligen inte har någon annanstans att gå, men vi gick ändå dit eftersom vi hade ett annat ärende.
Efter det blev det en tripp till Clas för att köpa plastlådor innan vi åkte till Willys och Lillänge för fredagsshopping. Den här gången fick jag också ändan ur och köpte mig en större whiteboardtavla så att jag kan plugga mer effektivt. Det är klart att det här går att göra digitalt, men jag är av sorten som tycker att det går bättre om jag låter saker gå genom en penna först. 

Om man känner att det är väl investerat har pengarna inte kastats i Storsjön ändå och det kändes ändå väl spenderat. Det kom också en stadsresa till veckan därpå! 

Det  var nämligen dags för årets Gregoriemarknad den veckan och dit kände jag ett starkt behov av att åka för att kolla om det fanns någon god marknadsmat, framförallt kanske ost då. De brukar alltid sälja parmesanost och lokalproducerade ostar som känns värda att spendera några kronor på. Vissa av dem kan man dessutom ha i kylen i några månader, förutsatt att man inte äter upp dem! 

Vi kom i alla fall hem med en del marknadsmat och utöver ost och charkuterier köpte jag och syrran varsin melonklubba. Tänkte först att den säkert skulle smaka artificiell melon, men blev positivt överraskad när den faktiskt smakade mer melon än väntat.

Annars handlade vi sparsamt eftersom vi hade handlat så mycket veckan innan.

Med det sagt blev inte någon av helgerna matlösa, det blev en hel del godsaker faktiskt!

Den här helgen käkade vi räkmackor på söndagen och häststek på lördagen. Det var faktiskt första gången jag smakade häst och min uppfattning var att det smakade lite annorlunda men inte på ett negativt sätt. Med andra ord inte så tokigt! En annan sak som jag tyckte om var Provivas "drakfrukt och guava"-smak . Tillsammans med lite andra olika sorters juice kan det faktiskt ersätta läskeblasket på helgerna, i alla fall i mitt hem. Läsk kan man dricka mer sällan känner jag. 

Gällande räkmackorna var det en intressant twist att lägga räkorna på tunnbröd. Eftersom jag inte tycker att kokta ägg är speciellt gott på mackor körde jag bara räkor, majonnäs och dill på dem. Det jag kan ha lagt till var en bit fetaost av get. Helt sinnessjukt vad gott och mättande det var, mättnadskänslan kan hålla i sig i flera dagar... Fast det är lite standardläge för mig att vara mätt nästan hela veckan efter marknads/festivalhäng.

Veckan innan sportlovet råkade jag på influensan också! Eftersom det tråkigaste som finns är att sitta inne och glo i väggen får man väl i stället sitta inne och glo på anime eller läsa manga!

Jag har en hög animeserier jag brukar titta på som dagligt nöje, men bara två jag faktiskt kände för att köpa som manga och läsa som novell. Den ena heter Watashi no Shiwase na kekkon eller my happy marriage och handlar om en tjej som kommer från en rent vidrig familj och blir bortgift med en man som de trodde skulle vara ett riktigt as mot henne. Till en början verkar han vara så kall och hänsynslös som de trott, men det visar sig senare att det är en ganska hård fasad för mannen i fråga är egentligen raka motsatsen. Mycket händer i historien och den går genom mörker och ljus på ett väldigt fint sätt.

Kiyoka Kudo, som mannen heter, är också en karaktär några följare jag har på Deviantart tycker ser ut lite som Trond Tryggvesön från Gaia no Matsuei (som är min egen serie) Och till utseendet är de väl ganska lika. Däremot har de vissa olikheter i annat. Däremot skulle de säkert komma bra överens om de sågs. Helt lika är de dock inte. Kiyoka är till exempel mer cynisk än Trond är. Trond har mer humor, även om jag tror att Kiyoka får mer humor med tiden. 
Hur som helst tycker jag att det är en intressant serie att analysera.

 

Sedan har jag hittat en serie som snabbt kom upp på förstaplatsen och det är Kusiruya no Hirogoto eller The apothecary diaries, som jag också följt som novell. Den handlar om Maomao som är en ung tjej som tränats i herbologi för att bli apotekare. Under tiden jobbar hon som sällskapsdam på en bordell. En dag blir hon kidnappad och såld som slav till kejsarens inre palats där hon tvingas arbeta. Hon använder sin sarkasm och sina ditmålade fräknar för att slippa bli utsatt för perversa män. Hennes intellekt attraherar hur som helst en man som inte släpper henne i första taget. Jinshi är en underskön man som först och främst beskrivs som eunuck, men är han verkligen det? Är han ens den han säger att han är? Är det fler än Maomao som har två identiteter?

Den här serien har likheter men den andra, dock med en släng av sjuk humor, diverse naket och Maomaos totala sociala dysfunktionalitet. Jag känner ibland igen mig i Maomao på den punkten. I tonåren visste jag inte alla sociala koder och ibland har jag faktiskt fortfarande vissa svårigheter. Hennes sociala tafatthet försätter ibland Maomao i svåra situationer och i många fall är det Jinshi som får rädda henne. 

Båda de här serierna är intressanta också ur ett feministiskt perspektiv, det är inte bara starka män som räddar sina prinsessor utan också tvärtom, starka kvinnor som räddar sina prinsar lika ofta som de räddar dem! En frisk fläkt att sådant börjat komma upp nu!

Sedan har vi städat lite och längst in i skafferiet hittade vi något väldigt läskigt och förfärat... Jag kan nästan se vad den stackars apelsinen kvider om:

"Huäääääääääääääh! Jag har möglat! (ノ_<。)"

Det ser verkligen ut som att den är oerhört ledsen över sitt tillstånd! Jag hade nog också känt mig ledsen om jag blivit så ful!
Nu är det inte långt kvar tills arkitekturkursen ska till och det längtar jag stort efter! Ser också fram emot en händelserik och positivt laddad vår och sommar som en kompensation till den höst och vinter vi nu haft! Sköt om er!

 

En summering av vecka 5

Vecka 5 har mest handlat om att knyta ihop diverse säckar och skapa planeringar. Dels rotade jag fram en av de där gamla matteböckerna från 60-talet då farsan och Lasse gick i skolan. Man ska absolut inte förkasta gamla böcker som föråldrade, personligen förstår jag språket de använder där bättre än jag förstår nyare studielitteratur. Kanske för att jag läste sådant på fritiden som liten, mycket för att slippa saker som påminde om de där förargliga fröknarna. Som många av er vet skiljer jag lärare från fröknar med just det att en lärare brinner för att lära, medan en fröken snarare brinner för att bestämma över folk. Tro mig, det är ganska lätt att se skillnaden när man väl vet hur var och en av dem ser ut.
Både matematiken och samhällskunskapen avslutas någon gång vecka 9 och sedan är det äntligen dags för lite arkitektur igen. Det har jag sett fram emot så mycket att jag till och med tagit fram boken och lagt den på ett strategiskt ställe! 

Att säga att jag vet vad jag vill göra med min grundläggande behörighet är inte superenkelt eftersom det finns en uppsjö av saker jag vill göra, men det glädjer mig att jag i alla fall är på väg mot ett mål nu! 
Jag har en del idéer om vad jag vill göra, allt från att ge Birka en chans till eftersom jag faktiskt inte gjorde det helhjärtat på den tiden, till att ta ett mycket större steg och sikta på NTNU... Fast då måste jag så klart ge mina kompisar rätt, de där som sa "och när flyttar du till Trondheim då?" Och det vore så klart aningen förargligt! 😅
En sak vet jag i alla fall och det är att jag inte tänker låta gammal skåpmat ligga och stinka sönder min vackra värld längre, dem kan jag ge bort till mina getingar... Getingar ja!

Nu är alla virkade delar till Getingboet klara och mina prinsessfingrar jublar lite över att inte behöva virka i björnmattvarp längre. Jag vet inte vad som tog åt mig där, men med stor säkerhet kommer det att ta åt mig igen förr eller senare! Eftersom jag valt att ha massor av olika tekniker för att det ska se så struligt ut som möjligt kommer jag att behöva sy en innerpåse till den, men den delen löser sig! 

Jag har alltså använt mig av grå, naturvit och grön björnmattvarp när jag gjorde den här och så har jag bara frilansat. Locket är gjort på lite samma vis och själva väskan försluts alltså med hjälp av soffknappar. Nu vet jag att det inte är alla som sparar knapparna när man kasserar gamla soffor och fåtöljer, men vi gör det och tur är väl det, nu kom några stycken väl till pass! 
Själva väskan försluts med en dragsko gjord av en påtad snodd och så en lite längre snodd som faktiskt är från ett par mjukisbyxor. Och summeringen blev alltså en exakt så ful väska som jag ville ha! 

Och eftersom det rått brist på O'boy i hela landet har jag så smått börjat göra egen genom att fundera ut hur många delar socker och kakao man ska ha för att det ska smaka som O'boy. Än så länge ganska nära bulls eye! Och runorna jag fick av syrran i julklapp har fått ett preliminärt halsband tills jag kommer på något bättre att ha dem i. En idé jag har är att placera dem i en kedja runt halsen tillsammans med min yggdrasilberlock, men det är än så länge bara en tanke jag har.

Och vecka 6 har börjat med att vara fast i soffan med magont och i stort sett bara äta, sova och flumsurfa. Fast lite rättvis ska jag nu vara mot mig själv, jag följde faktiskt med och handlade också och då tog jag med mig en av matteböckerna och försökte lösa några problem i den. Dock är väl det värsta med att ha ont att det stör koncentrationen vissa gånger. Frustrerande om något, speciellt när man faktiskt känner sig pepp! Då är det tur att det finns värpe, painkillers och diverse litteratur att trösta sig med. När orken väl kommer tillbaka igen kan jag göra lite mer än att ligga här och få ont i höfterna! 
Dock kan jag summera det som att jag nu kan säga säkert att jag faktiskt har en del att vara glad över. Jag vet att jag snart har behörighet till att göra roligare saker än att sitta och försöka laga sånt andra förstört och det vet jag att jag har många, mig själv inkluderat, att tacka för. Jag vet att en del sa att det aldrig skulle bli något av mig, men jag kan med stor glädje säga att de hade förbaskat fel och att jag nu vet var jag ska, definitivt inte dit ni trodde! 

Med det sagt, ge inte upp, för en dag kommer du lyckas att slå alla som ljugit om dig på käften och det kommer att vara bland det bästa du gjort i ditt liv! -Se fram emot det och så sköter du om dig!