En ganska lugn vecka ändå!

Veckans början har spenderats med att inventera matematikuppgifter för att sedan kötta på som en idiot under både måndag och tisdag för att få alla anteckningar att fastna och se lite bättre ut än de gjort i tidigare anteckningar. Procent, promille, PPM och förändringsfaktorer har det handlat om den här veckan och just nu har det faktiskt varit tillräckligt mycket räkmacka för att kunna syssla med lite annat där, vilket känts bra. Blev en kort tur till Bispgården för att kolla upp vad som skulle göras, sedan hem och käka lite pizza, tvärsomna och så på't igen! Sitter förändringsfaktorerna åt veckan? Det ska vi allt se till att de gör!
Allt som allt har det varit en del att hinna med och faktiskt funnits tid till att städa ur plugghörnan så att man kan plugga i lugn och ro när det behövs. Det blir för kallt att sitta nere vid älven på vinterkanten så jag känner att det är dags nu!
Och även om förändringsfaktorerna känns kunna gå hyfsat behöver vi även få ordning på det största orosmomentet i kursen och det är algebra och funktioner. Inte för att jag inte tror att jag grejar dem, mer för att de vid första mötet ser rätt läskiga ut, lite som allt som är nytt! Egentligen rör det sig väl mest om "vem är Pokémon?" När det kommer till Algebra och när det kommer till funktioner handlar det väl om att stoppa in ett värde och få ut ett annat... Fortsättning följer därvidlag, men jag tror att jag har någon sorts koll på vad det är de vill veta.

Utöver matematik har jag faktiskt haft lite tid för nöjen också. Den här veckan har det bundits lite julkransar. Det var meningen att vi skulle gå till grannen, men vi blev hemma och mysade till det med läsk, lite glögg och... En förvånad katt som varje år. Katten blir alltid lika förvånad när vi drar in granris, vad i hela friden ska sådant vara bra för? Och ett helt träd dessutom?! Det måste ha brunnit i skallen på de där människorna igen, de beter sig som om de vore människor! Jadu Tigris, så är det nog, vi är bra tokiga!
Annars har jag faktiskt börjat titta på Ed Edd och Eddy igen, mycket för att det sällan är något sevärt på TV och nyheterna läser jag ju i tidningen. I tider då man ständigt jagas av negativitet är det dessutom skönt att kunna ta fram ett litet eko från barndomen eller två. Städa och skura hanns också med och jag känner ändå att veckan fyllts med både produktivitet och kreativitet, precis som jag vill ha det! Det enda jag inte hunnit med att göra är att uppdatera VR-setet, men det tänker jag att jag hinner göra åt veckan. Har jag inte fel är det även sista dagen på kursen då, vi får höra oss för. Blir det som jag planerat att det ska bli med den här kursen (och det blir det har jag bestämt) kommer jag se till att det firas och då tänkte jag att min lilla stad skulle få vara med i bilden. Tills dess, sköt om er så ses vi nästa helg! 

 

Vecka 45:s krumsprång

 De senaste två veckorna har varit fullpackade, vilket lett till att uppdateringen för vecka 45 kommit aningen sent, men här är den! 

Den här veckan har i huvudsak bestått av att plugga matte och få saker att fastna. Återigen kommer jag till insikten att det inte bara är mat som ska presenteras attraktivt för att man ska vilja ha med det att göra, det ska allt! Nu när saker inte presenteras som en osmaklig portion gröt ser det också mer attraktivt ut för mig att hålla på med. Jag slipper i alla fall ha någon som ständigt stör mitt arbete genom att sätta sig och skrika åt mig. Under onsdagen bar det av för att rätta uppgifterna jag fått och det kändes som att det gick riktigt bra, detta trots en tung start på veckan. Onsdagen fick jag börja med att rensa skallen från negativ energi som hopats under natten och inte lät mig sova speciellt länge. 
Därför var det uppfriskande att få grotta ner sig i uppgifterna och slippa tänka på allt hemskt som händer just nu. Jag passade också på att plocka fram räknestickan igen och petade lite på den. Lite lunch i form av korv med bröd hann vi med också!

Men även om det sett ut så har jag faktiskt inte bara ägnat veckan åt matematikstudier. Lite har jag städat och virkat också, samt införskaffat en ordentlig pennvässare... Nåväl, en som har en behållare och inte sprider en massa skräp kan man säga, annars en billig kinakopia av de där brittiska vevpennvässarna fast en ganska söt sådan! 

I synnerhet det lilla budskapet på sidan gör mig lite gladare varje gång jag vässar pennan. Nu använder jag sällan pennor som behöver vässas, men nu kan jag i alla fall vässa dem om det behövs. 

Ju mer jag pluggar för mig själv och tänker på det som varit, desto mer förstår jag att människor med onda uppsåt inte längre kan nå mig, jag är helt enkelt inte mottaglig längre. Inte längre mottaglig för folk som "Kommit överens" med mig om saker jag aldrig ens haft en aning om att jag gått med på och det måste jag ändå säga att jag är oerhört tacksam över. Jag köpte det inte då heller, men ju äldre och tjurigare man blir, desto mindre struntprat köper man. En överenskommelse är bara en överenskommelse om alla är överens, annars är det bara ett krav. 

Utöver det vanlige virkandet och pluggandet har vi ätit lite köttgryta och diskuterat matematik på ett helt annat sätt än jag gjort förut. Jag känner mig rätt tacksam över att skallen faktiskt fungerar, att den inte är trasig trots allt. Det är många som har mycket nu och för första gången på länge känner jag med dem, det där att knappt hinna dricka upp morgonteet förrän telefonen ringer och nästa uppdrag står för dörren. Den verkligheten kryper allt närmre...Just nu har jag ett ganska lugnt liv trots allt, ett liv många jämnåriga avundas, men egentligen, om vi skulle ha 50% av båda sorterna, allihopa, kanske vi alla skulle må bättre.
Det som glädjer mig är att jag nu med full säkerhet kan säga att jag förstår och gillar matematik lika mycket som jag förstår och gillar andra ämnen, något som känns oerhört skönt att säga. De som hjälpt mig ska ha tusen jävliga tack, som Prepple Houmb en gång sa. Vi nöjer oss så, men jag är väldigt tacksam ska ni veta.

Helgen var rätt lugn i alla fall, med filmkvällar och ett besök hos grannarna för att titta på deras nya kattunge och prata lite allmänt. De har skaffat en Maine Coon som kommer bli mycket större än den redan är. Busigare kan den väl inte bli, men å andra sidan är busiga barn perfekta barn.
Till helgen kommer en uppdatering om vecka 46, håll utkik efter den, tills vidare vill jag bara säga det jag alltid säger. Lita på den som du vet är vänligt inställd, den som ditt hjärta vet leder dig rätt. sköt om dig, vackra du. Shanti 💜

En höstlovsuppdatering!

 

Under den här veckan har jag dels ägnat mig åt att vara ledig och ta hand om mig själv, dels åt att ”förlåta och förstå” som man säger. Förra veckan försvann väldigt fort och lovet kom med många givande saker. Nya maträtter har testats och nya matteuppgifter har kommit in. Gällande matten vet jag sedan tidigare att jag måste förlåta och förstå också här. Kanske också förlåta mig själv för att jag lyssnat när jag borde ha låtit bli och vice versa. För matematik är varken tråkigt, svårt eller ens farligt, det är bara något jag låtit mig inbillas i tron om att vissa människor aldrig har fel... Men det finns inte en kotte som aldrig har fel.
Jag har i alla fall bestämt mig nu för att alltid granska saker kritiskt, för att inte bli sedd som naiv eller rent av dum. Jag kanske till och med kan bli bekväm med matematiken med tiden, kanske inom en snar framtid?

Under lovet har jag nött prefix och potenser och insett att det fortfarande handlar om den där självkänslan som jag måste jobba med. Uppgifter jag vet att jag kan, men det tvivel som såtts förr står som en buske och skymmer sanningen... Även här! -Fram med röjsågen bara!

Jag kanske borde formulera om det mantra vissa ondsinta pedagoger körde med ”lilla du, det där klarar du inte av” som alltid ekat i mitt huvud. Vi kan börja med att göra såhär: "det där klarar du inte av" För det är sant, det är inte mycket du klarar av om du aldrig får chansen att tro att du klarar av saker, får du den chansen kan du nå precis var du vill och ibland inbillar jag mig att vissa är rädda för att ge folk den chansen. En chans alla någon gång borde ha fått.
Mitt i veckan tog jag och syrran en apelsindoftande onsdag i min lilla stad. Vi började med att äta lite god lunch på Sammurai (de stavar med två M av okänd anledning) och som vanligt åt vi lite för mycket och var elefant-mätta hela dagen efteråt. Efter maten tog vi en sväng ner till Rituals för att se om de hade något trevligt att skapa en härlig spakänsla med. Köpte en hel del av favoritdoften ”Mehr” som har lite av en apelsinton i sig, men sedan ville jag ju testa något nytt, så jag tog även med mig en kroppsskrubb av det där nya märket, Alchemist nånting... Doftar lite som myrra fast sötare. Jag kan dock gå i god för att de använt riktig myrraolja i den, det går inte att ta fel på doften av myrra när man en gång känt den och det doftade verkligen myrra i hela butiken. De hade en annan doft tidigare som hette ”Yozakura” som var väldigt diskret men stärkte andra dofter väldigt bra. Den har de tyvärr plockat bort nu.

När vi kom till badhuset fick vi jackpot i doftbastun där veckans doft var apelsin! Det kunde ju inte bli mer perfekt med tanke på att jag själv valt apelsintema den här gången. Lite turer mellan bubbelpoolerna och de badstugor som var lediga, lite vila och avslappning och massor av sköna duschar fick det bli innan vi åkte vidare mot Lillänge för att ta en liten shoppingrunda innan hemfärd. Lite garn, julgrejer och godsaker fick vi med oss, och så tittade vi in och köpte lite riktig mat till katten också, hon ska ha något bra hon också!
Efter en lång tids väntan vid busshållplatsen kom stadsbussen till centrum och vi såg att det fanns lite tid för en varm kopp te på Espresso house. Ett gott, men väldigt varmt rooiboste blev det, så vi fick ta hjälp av lite kallt vatten för att hinna dricka upp allt innan bussen kom.

Som färdkost på hemfärden hade vi köpt sånadär mackor som vi hade när vi var i stan med familjen. Jag valde en med kyckling och syrran en med kebab.

Jag hann precis äta upp den innan jag tvärsomnade och vaknade av en stark doft av asfalt som spred sig i hela bussen. Vägarbetet i Krångede hade vi stött på redan på väg in och vi blev fast i Krångede en bra stund. Det här visste vi om sedan färden in till stan men det var ändå lite irriterande att veta att folk väntade där hemma och nu fick vänta längre än nödvändigt på oss.

Väl hemma blev det till att nysta lite garn, för självklart hade jag köpt lite av den varan till ett projekt jag håller på med. Ett av många, det här är egentligen ett som sträcker sig över tid och går ut på att täcka mitt virkskrin med mormorsrutor och farmorsrutor i olika storlekar och färgkombinationer.

Ett bra lov med många upplysningar och massor av vila. Jag känner faktiskt att jag börjar förstå saker och ting och det känner jag är på tiden om något!
Det kändes också ganska skönt att veta att Onsdagen kunde spenderas hemma med tanke på att vi faktiskt åkte till Bispgården två gånger förra onsdagen. En onsdag jag helst glömmer när jag tänker på det...
Resten av veckan har det blivit lite virkat, en del Kentklipp då jag fått lite dille på Kent igen och så en ganska full helg!

Under fredagen tog vi in ett nytt köksbord och placerade det gamla ute på verandan. Sedan har jag funderingar på att bygga en lite större whiteboard för större anteckningar och sådant. Småtavlorna är bra att ha till småsaker tänker jag.
Glassbilen tittade också ner en sväng så vi köpte lite chokladglass den här gången.

Och så har det ju varit allhelgona och vi har som vanligt tänt lite ljus för att hedra de som inte längre finns med oss fysiskt. Jag tänker ofta på de som inte finns med oss fysiskt och tänker att om man gör det är personen i fråga i alla fall inte helt död. Den här gången var det en del att tänka på och när vi stod där och tände det första gravljuset klingade klockorna, precis i tid. Kanske inte bara för de som varit utan också för det som varit. Jag tänker inte glömma någon av dem, men jag tänker i alla fall förlåta och förstå, det är trots allt det det hela går ut på.

Jag tror vet vad allt går ut på

Jag tror jag äntligen förstår

Att det finns ingen magisk genväg

Ingen rök och inga spår

Och det finns ingen enkel lösning

Inget svart och vitt, bara grått.

Man får ta det man blivit given

Och säga "jag älskar det jag fått"

//Jocke Berg

Nu vet ni vad det är jag brukar säga till er, annars säger jag det än en gång. Ta hand om er, speciellt nu när vi går mot mörkare tider. Du behöver varken förlåta eller förbanna, men en sak behöver du göra och det är att förstå och vara glad över vad som blev. Shanti, vackra du.

En summering av en ytterst "potent" vecka!

För en vecka att vara fullbokad! Jag tror inte att den jag var i grundskolan hade kunnat tro att hon en dag skulle sitta i timtal och plugga matematik, men det hände! Jag har pluggat mer matte än jag någonsin gjort bara under den här veckan och det är faktiskt inget jag ångrar. Potenser är en del i matten som jag bara avgudar, det gör saker enklare och jag älskar när saker blir enklare på ett effektivt vis!
När jag kommer in i något jag gillar tar jag gärna en liten överkurs för att jag kan, så jag lärde mig även detta: 

Tetration är en intressant grej jag egentligen snubblade över i våras men inte kom på att gräva djupare i förrän nu i veckan. Det används bara när man har med extremt stora tal att göra, så egentligen behöver jag inte hålla på med det just nu... Men för att få ut det ur huvudet gjorde jag det ändå! Det är när exponenten har en eller flera egna exponenter vad det verkar. De potenser jag ska plugga ser dock mer basala ut, som nedan:

Det där är alltså grundpotensform som varit vad jag lekt med nu i veckan. Här behöver jag bara räkna ut vad exponenten blir och visa hur jag räknar ut detta. Intressant med sånahär tal tycker jag, skulle kunna sitta och nöta det här hur länge som helst. De som sa att matte var tråkigt eller svårt i skolan kanske tyckte det, men jag förbannar att de också fick mig att tro det fast jag egentligen tyckte att det var roligt!

Den här kursen blev tyvärr för lång och på för låg kapacitet för att vara CSN-berättigad, men jag verkar få för samhällskursen och det är vackert så. Det verkar som att det börjar vända till det positiva på alla plan nu och det är mer än välkommet. De senaste veckorna har känts ordentligt köriga!

Men vad gör jag nu med kursen i Bispgården? -Ja, jag har ju tagit den och då får jag väl rida ut den stormen och se till att jag gör det så bra som möjligt. Därefter tror jag att det minst krångliga blir att ta det som är kvar av plugget i Östersund som jag gjort förut. 

Onsdagen tror jag tog priset i oflyt. Först ramlar mina runor ut ur min ryggsäck och sprids över hela entrén så jag får plocka upp dem och se så att alla 25 var kvar. Som tur var hade jag alla runor oskadda efter att ha plockat upp dem! Stressande nog för att hjärnan inte skulle funka till fullo under lektionen var det i alla fall, men det lär väl gå bättre nästa gång. Jag jobbade på bra, fick sluta tidigare och hann med att handla lite och... Märka att nyckeln hem låg kvar i Bispgården! En resa dit och så for vi och köpte medicin. Apoteket hade dock lunchstängt så vi väntade ut dem med att gå in på röda korset och det var där jag hittade Berra och Lotta, också kända som de fulaste gosedjuren jag vet. Det var också därför jag köpte dem, det blir väl någon sorts konversationsstartare kan man tro. 
När vi äntligen kom hem var det dags för middag så jag gjorde en fräsch kycklingsallad med matvete i som alla åt av och faktiskt tyckte om. 

Under helgen har jag i alla fall skämt bort mig lite medan jag pluggade. Anordnade ett minispa hemma med lite Rituals-prylar jag hade liggande i något skåp. Ibland behöver man bara få varva ner en aning och kan man göra det med en lite lyxigare dusch gör man ju det. 
Eftersom vi ätit rallarfärs under fredagen hade vi en del tortillabröd kvar som vi gjorde quesadillas av. Den här gången var det bara ost, lök och paprika i dem och det verkar som att det räckte för en bra middag den dagen! 

Den här veckan har påbörjats med lite matte, men tänkte sparka igång den ordentligt under morgondagen med en riktigt skön spadag med syrran. Ibland behöver man faktiskt komma ihåg att man lever och inte bara existerar. Sköt om er till nästa gång vi ses! Vet väl att även de mörkaste moln passerar förr eller senare! 💖💕

 

En ganska slitsam, men faktiskt ändå givande vecka!

Den här veckan har varit oerhört slitsam, mycket på grund av att jag underskattade den ångestattack jag fick föregående vecka och därför fick ett ordentligt återfall under onsdagen. Ångest är drygt, speciellt kombinerat med hormonell obalans som jag tror är den största boven i hela dramat. Jag behöver lära mig kliva ur min komfortzon mer än jag gör, om inte för att inte få så många ångestattacker när folk är allmänt besvärliga. 
Och så ett erkännande. Jag ska evigt erkänna att jag inte trivs med att studera i Bispgården eftersom jag tycker att studiemiljön skickar mig direkt tillbaka till grundskolans plågsamma dagar och därför blir förknippat med detta. Att dessutom fatta att jag gått rakt in i en PTSD-trigger var allt annat än roligt, så jag har mått fruktansvärt dåligt under hela onsdagen och halva torsdagen. 

Javisst, demonerna har jagat mitt tjocka fläsk hela veckan och egentligen vill jag helst bara hiva dem åt forsen, speciellt den här. Dock är det inte så lätt, den har ju vingar! 

Zorc Necrophades från Yu-gi-oh!

Det där skämtet hade en gnutta allvar i sig. Man kan visst åsidosätta sina inre plågor, men ibland är det svårare än att bara åsidosätta dem. I synnerhet om man dras med en hormonell obalans uppe på den ångest man redan byggt upp. En tröst är att demonerna krymper i takt med att hormonströmmarna sinar i slutet på perioden men det är lika irriterande varje gång det här händer. Dessutom skrämmer det folk som bryr sig om mig och är det något jag inte gillar så är det att oroa eller skrämma folk som tycker om mig, även om det ibland är svårt att undvika.

Utöver det har jag förstått att mitt bullshitfilter visst är bra, men behöver slipas. Jag behöver absolut bli bättre på källkritik och på att inte köpa vad som helst utan att ifrågasätta det. Detta kom jag på efter att ha spenderat hela denna ångestfyllda arbetsvecka med att förbanna mig själv över att ha köpt grisen i säcken utan att först kolla vad det var för en gris. Visst, en lite mindre dålig gris än förra gången, men fortfarande inte det jag önskat mig. Arbetsmiljön är i min mening bedrövlig och inger en känsla av negativ nostalgi som man helst glömmer. Dock har jag bestämt mig för att fullfölja kursen och få goda resultat, för att sedan fortsätta med det som är kvar i Östersund. Detta även om kursen erbjuds i Bispgården. 

Vad har jag gjort under föregående vecka? -Potenser! Och det här är faktiskt en del i matematiken som jag uppskattar och tycker är rolig, trots att det finns många sidospår som leder rätt in i djungeln. Lejon gillar djungler, det är sant, men det här lejonet behöver först lära känna de enklare vägarna. 

Under fredagen tog jag ett litet snack med CSN innan jag tog ledigt för att ta en sväng till min lilla stad med föräldrarna. Eftersom vi inte stressade oss iväg hann vi luncha lite i Stugun och köpa lite sötsaker att äta på vägen in. 

Vädret var helt topp, fick shoppa lite och påminnas om att det finns bra stunder i livet även när hormonerna bråkar på ett sätt som påminner om mental krigshetsning. Hittade lite saker utöver fredagsmaten, bland annat en liten miniwhiteboard som jag kan ha att anteckna på. Ska köpa en stor framöver, som jag kan använda till att göra större anteckningar på. Lite annat jox köpte vi så klart, bland annat en hushållstork som man kan torka mat i. Sedan tänkte jag också att jag skulle köpa lite riktiga mackor att äta i bilen så att vi slapp vara överhungriga på vägen hem. En bra tanke, det blev som en picknick i bilen.  Det är såna här ljusa små stunder som påminner mig om varför jag älskar de där små tripparna till min lilla stad, eller varför inte någon annanstans. Östersund är hemma för mig, där känner jag mig trygg med studierna, lika trygg som i Gevåg 💖

Vi tog gott om tid på oss också hem och när vi kom hem gjorde vi en liten smörgåsbuffé med olika godsaker till. Perfekt fredagsmat också det, ibland behövs inte mer. Fick även hem ett gäng nya garnnystan till min mormorssjal. En ny jacka och så en frukttork som vi lekt med hela helgen. 

Fredagskvällen avslutades med lite gamla filmer från flottningstiden, bland annat med en man vid namn Amandus som var med på den tiden. En påminnelse om hur bra vi har det som kan åka bil och handla. Han fick gå från Stensjö i Ångermanland till Ragunda i Östjämtland om han ville köpa saker.

Under lördagen tog vi fram torken och torkade lite olika saker för att se vad som funkade att torka och inte. Eftersom det tar ett gäng timmar att torka grejer lät vi den stå och gå och gjorde annat under tiden. Jag gick upp och sorterade lite garn jag haft liggande, så att jag kunde få plats med mer och insåg att jag har en hel del garn. Längst ner i garnlådan låg också mina gamla bunkagrejer. Bunka är ett japanskt ord för kultur och det här är alltså ett sorts japanskt broderi som jag sysslade med för många år sedan. Sedan slutade företaget sälja broderier till Sverige så det här rann ut i sanden. Nu hittade jag grejerna längst ner i garnlådan och där har de väl hamnat nu tills jag hittat en bättre plats för dem.

Under lördagskvällen var det dags att testa chipsen och det vi kom fram till var att de kan behöva förvällas eller stekas innan man torkar dem. Alternativt att man gör ugnschips i stället. Det jag vet är att det behöver modifieras lite för att kunna göra bra hemmachips. 

Och under söndagen började projektet att röja upp inför storhelgen som står för dörren nu. Jag känner att hormonmonstret börjat krympa en aning och ångesten lägga sig igen, men det är alltid kul att ha något att göra, varför jag har mina små hobbies. Just nu är det utöver virkandet och räknandet de där fiffiga små fippelstickorna jag går och dräller omkring mig. Räknestickor helt enkelt. Det här blir fint att hålla på med när man inte orkar städa för att det gör för ont i kroppen. Städandet drar nog ut på tiden ett tag men det får det göra om det görs grundligt. 

Något som också ska göras grundligt är matten, så att jag kan bli klar med kursen och gå vidare någon gång. Jag tänker att det börjar ta sig och är väldigt nöjd med min egen insats. Kan fortfarande förbättras så klart och jag ser fram emot att utvecklas och kvitta det här kapitlet för stunden. Kommer sätta mig med det här själv när jag får tid att leka utan att störas av stress.

Och visst fan ser Zorc läskig ut med sina stora vingar, slemmiga kropp och drakliknande penis. Läskig, men inte oövervinnerlig. Visst är du lite skrämmande, men mig skrämmer du inte!
Sköt om er så fortsätter jag att kurera mig! 

 

Ny vecka och nya summeringar

Den här veckan har varit en bra sådan i mångt och mycket. Runorna kom äntligen, mina mentala batterier fick laddas ordentligt och så har jag återupptäckt min älskade pomodorotimer vilket varit guld de stunder jag behövt lite extra koncentration för fraktionsräknandets del. Fraktionsräkningen som snart kan fasas över i lite annat ja! Känns bra när det faktiskt rör på sig lite och det känns faktiskt som att det gör det även om jag inte haft tid eller annan möjlighet att ta mig till Bispgården speciellt ofta. Mitt eget mål är att bli riktigt bra på matte och det tror jag att jag kan uppnå bara jag är lite lugn och inte stressar sönder magen i onödan. Det bästa receptet för framgång är lugn och ro trots allt.

Den här veckan fick vi strunta i Bispgården då vi behövde laga bilen lite inför en annan resa. Det har inte stått stilla med matten, jag har köttat på hemma så lite kan jag nog visa upp när den dagen kommer. Men plugg och kursplanering har jag i alla fall fixat så nu har jag lite koll! 

En hel torsdag i min lilla stad var i alla fall just vad jag behövde nu för att få tillbaka lite livslust. Vi hade ett par ärenden att uträtta och det skulle ta 5-6 timmar så vi passade faktiskt på att ta en dag till att rå om Östersund riktigt, vilket blev lite som ett plåster på såren för att vi aldrig kunde åka till Trondheim i år. Lunch med pappas polare på Willys först, sedan lite shopping på stortorget medan pappa var på banken. Garn och städgrejer köper jag ju jämt, men sedan fick jag även feeling för att köpa mig en ny diamond painting att sitta och pilla med när jag inte har annat att pilla med. Många säger att de inte gillar det där pillandet men jag älskar att pilla så det där är ju idealiskt! Sedan blev det en liten sväng förbi Köpmangatan där vi var in på olika butiker och tittade. Österns Livs var vi in på och köpte en vaxkaka i honungssirap, lite bananmjölk och lite jordgubbsmjölk. Deras varor är ganska dyra, men många gånger bra, så vi kom i alla fall ut med lite grejer. 
Sedan var det dags för ärende # 2 då, och medan föräldrarna gjorde det kunde jag sitta i bilen och virka i värmen. Därefter bar det av till Willys igen för att handla lite till fredagsmiddagen och lite andra småsaker. En liten blick mot järnvägen och en positiv tanke på att kanske kunna åka helt elektriskt nästa gång. Hoppas på nästa sommar i så fall! När vi handlat klart blev det middag på Max och så hann vi med att gå på toaletten och sådana småsaker, så att vi slapp göra det på Lillänge. Väl på Lillänge köpte vi lite underkläder, parfym och charkvaror så klart. Frallor att ha charkmaten på är ett måste för oss! 

Efter Lillänge var det dags att hämta syrran. Eftersom vi inte hade köpt något bra kvällsfika blev det i stället godis och sånt, så vi satt och studsade hela vägen hem... Eller halva, jag somnade en stund också!

Den här sortens dagar brukar betyda att jag äter mycket socker och då jag inte längre är van detta blev jag lite hyper och magen tyckte inte riktigt om mig där heller. Egentligen är det väl bra att magen börjat vänja sig vid riktig mat i stället för skräp, så jag ser det som ett gott omen. 

Väl hemkommen hade så klart skolan hört av sig med invändningar om gårdagens uteblivna Bispgårdsresa. Jag måste ha misstolkat dem när jag ansökte, för jag trodde ärligt talat bara att jag skulle behöva åka dit en gång, resten skulle vara om jag behövde det. Det var också därför jag ville ta kursen, men nu vet jag att jag får lov att ta kommande mattekurser via Hermods i stället så att jag kan boka tider med mina handläggare om detta skulle behövas. Detta gav mig en flashback från gamla tiders skola med fröknar och mobbning vilket orsakade en låsning som jag på riktigt fick bända upp under söndagen. Samtidigt kraschade magen och jag fick kurera den också!

Under fredagen bjöd vi in Stockholmarna på middag och gjorde riktigt fint. Försökte ta en runda fraktionsräkning också men än hade inte låsningen gett sig. Stockholmarna fick i alla fall Rallarfärs med lite väl mycket tomatpuré och så fick de smaka på honungen. De tyckte att allt var riktigt gott.
Dagen efter kom vi på att vi skulle bjuda dem på lite fika i Lillstugan också, så vi satt en stund, såg på TV, gosade hund och så tog jag så klart med mig virkningen. Hann faktiskt med att påbörja ett sjuttioelfte projekt som jag tror blir bra att hålla på med när man sitter och gör ingenting. 

Söndagen har varit bra, det var först då saker och ting började lossna efter ångestattacken och det bästa med ångest är faktiskt när den försvinner, allt annat är det sämsta med ångest. Skonkost, meditation och fokus kommer jag att hålla på med hela kommande vecka nu och mina förhoppningar är att det blir bra. Veckan ser i alla fall ut att bli bra som det ser ut nu och föregående vecka har faktiskt inte varit helt åt skogen, man behöver inte hänga upp sig på ångestattacker. Eftersom det var så kallt under söndagen lagade vi lite tomatsoppa till middag och det lättade faktiskt upp! 

Veckan har i stort varit riktigt bra och min tro gällande kommande/pågående vecka är att den kommer att bli minst lika bra, men att jag behöver ta det lugnt och lägga fokus på rätt saker för att kunna läka ordentligt och framförallt klara mina åtaganden. CSN låter fortfarande vänta på sig, men jag oroar mig inte så mycket, huvudsaken är att de vet om att jag studerar och att jag eventuellt kan vänta mig lite återbäring framöver. Ta hand om er nu, så låter vi framtiden vara ett oskrivet kort, det förflutna vara förflutet och nuet vara det fokus skall ligga på. Ni vet vad jag sagt, det kommer att bli bra, det blev det ju för mig! 

Veckosummering som sig bör!

 

Jaja, så var det dags för en uppdatering igen. Den här veckan har bestått i lite spridda aktiviteter, mest virkning och matematik, men även lite annat. Källaren har fyllts med ved och så har vi tvättat en hel del kläder samt plockat av det sista av grannens vinbär. Vi tänkte be kusinen åka ner med ett par påsar till henne när han åker hem nästa helg.Sedan har jag funderat på vad jag vill hitta på för nöje den här gången eftersom den årliga Trondheimsresan inte blev av. Dock är jag lite glad över Norrtågs besked då det faktiskt var något jättebra som gör att vi inte kan fara den här gången, det är nämligen så att meråkerbanan ska rustas upp och elektrifieras nu äntligen, så nästa gång kanske det blir el hela vägen till Nidaros då! Vad kul ändå! Jag funderade ett tag på om jag skulle köpa en biljett och åka dit på julmarknaden om det går för banarbetet, men det är än så länge bara en liten tanke jag går och suger på, jag kan ju lika gärna få andra idéer innan det blir jul. Jag tänker på sommaren där, det är mest ett sommarnöje för oss det där.

Sedan har jag hittat lite gamla knyppelgarner jag inte tror går att knyppla med då kvalitén var lite väl konstig så jag har i stället valt att använda dem till mikrovirkning. Jag har ett projekt som består i att täcka ett av mina virknålskoger med mormors/farmorsrutor eftersom jag vill dölja reklamen på kogret. Sedan ska jag även modifiera det lite så att min storksax och mina olika nålar får plats på ett bättre sätt, men det blir senare. Först tänkte jag täcka kogret med rutor.

För pluggets del klarnar det mer och mer för varje dag och det bästa som finns är att sitta och rätta uppgifter till lite hederlig punk. Jag hade en gång en kompis som sa att man egentligen bara behövde skriva av facit för att få betyg, men det är faktiskt förenat med risker då facit inte alltid stämmer, så en kritisk granskning och kontrollräkning är alltid att föredra. Hon var bra på många sätt, dock inte på det sättet! Provet i Onsdags gick som en dans trots att jag faktiskt fick kliva ur min comfort zone ganska många gånger där. Ärligt talat behöver jag göra det mer än jag gör, det är pinsamt vad jag har rutat in mig de senaste åren! Jag behöver dels göra det, dels fokusera på det som är viktigt, för trots att jag mediterar hela tiden har jag inte lärt mig just det där som är viktigast -fokus på nuet! George Harrisons spöke kommer att göra bofinkspölsa av mig om jag inte genast lär mig det här, det är jag ganska säker på, så det är bara att börja fokusera! Om inte för att kunna utnyttja min fulla hjärnkapacitet som jag ju vet finns, lika väl som andra som faktiskt sagt att de vet det och blir frustrerade när jag inte kan fokusera... Men då jag inte vill bli bofinkspölsa får jag väl helt enkelt lära mig det också, bara ett moment till att lägga till katalogen! Det kommer bli kul!

Och cirkus Instabox slutade med att jag fick beställa ett nytt set med runor och se till att inte anlita dem den här gången. Nu ska bara Klarna informeras om detta så att de kan dra tillbaka räkningen för dem.
Under fredagen pratade jag lite med CSN och löste lite problem från i våras. Det visade sig att de hade tänkt på detta och fixat till det åt mig och så hade de tittat på mina andra resultat som uppenbarligen var bra nog för att få studiestöd också den här perioden, i alla fall tolkade jag det så nu. Jag vet att jag behöver bli klar med de tre kurser jag har, sedan måste jag försöka komma in på aspiranten för att få arbetslivserfarenheten som jag behöver för nästa steg mot rätt riktning.
Eftersom fredagen började så bra tänkte jag att den gott kunde få fortsätta lika bra så jag började städa och inreda en del inne och så avslutade vi med att handla lite och så klart köpa lite glass av glassbilen. Det var skönt att i alla fall slippa oron för vårterminen, men jag vill fortfarande veta hur det går med hösten. Jag antar att jag bara behöver plugga på som jag gör så går saker bra i alla fall.

Och så städade vi ute lite nu i helgen som var, sedan blev min katthalsduk klar sånär som på lite broderier som ska på. Bra vecka trots strulet med Meråkerbanan, sen vet jag ju att det finns fler saker som väntar i skuggorna, fler BRA saker. Dem ser jag fram emot i stället för att titta tillbaka på alla mina gamla missöden. En jag pratade med menade att man ju inte sparar gammal otjänlig mat i kylen, så varför spara gamla dåliga minnen som bara ligger och luktar äckligt då för? Klok tanke och jag ska ärligt talat ta till mig den och leva efter det. Det jag nu är glad över är att skräpkursen i våras inte behöver ligga som en spärr längre eftersom de åtgärdat det åt mig utan det jag nu ska göra är att vänta och se vad som händer med den här perioden. Skulle vara väldigt skönt om de här tre kurserna gick att få utbetalt för så att man sedan faktiskt kan skryta med att man har fullgod behörighet att söka lite arbeten! Går det blir jag riktigt lycklig!

Så vad har jag lärt mig den här veckan? Att inte älta det förflutna eftersom det faktiskt förflutit. Det som var bra med det förflutna kan man gott komma ihåg, men skiten kan man låta förbli bortspolad. Trots allt finns den där spolknappen på toalettstolen där av en anledning. Nu vänder vi blad och ser fram emot nya ljusa tider för bofinken och så snäpper vi de där tomtarna som inte trodde att det gick att uppfylla sina drömmar på näsan och säger ”skitprat, allt går så länge man vill att det ska gå!” Och så säger vi så till nästa gång vi uppdaterar bloggen. Sköt om er och kom ihåg att allt går bara man är villig att göra uppoffringar för att få det man vill ha!

Nu önskar jag er alla en skön kommande vecka. Shanti 💖