Dagens terapisession!

 Idag tog jag med en varm filt, pennskrinet, skällboken och lite vatten till mitt lilla hörn i lillstugan för en terapisession till och idag tog vi upp ett av mina jobbigaste jävla trauman och det ska jag också skriva ner nedan:

💨💩

Denna förbannade helvetesplats! Anders-Olofsskolan eller kort sagt A-O. Om det finns någonting positivt att säga om det här stället ska det väl vara att jag tog examen från skiten efter tre års rent helvete. Mina barn kommer aldrig att gå här, och nu ska jag berätta för er vad som hände:

Jag vill påstå att jag hade en enda trevlig grundskola att gå på och den låg i grannbyn. Jag mår fortfarande jättebra av att promenera förbi där, mer än vad jag gör av att gå eller åka bil förbi den här förbannade tegelhögen!
När jag började årskurs 7 kom jag i kontakt med AO och allt ruttet som fanns innanför väggarna där. Det har ifrågasatts många gånger vad som hänt här, men när de frågorna kommer fram hit, då tigs det ihjäl. Inte den här gången!

Personal och elever mobbade varandra och kom det på något sätt ut att mobbning förekommit förnekade man det, man vill inte höra saker som kan skada skolans "goda" rykte. Vilket då gott rykte förresten, redan innan jag började här kände jag hur det osade obehag om stället, ett obehag jag idag förstår varifrån det kommer. Man bekämpar inte mobbning genom att förneka att den finns, det är att sopa problemet under mattan, ej heller löser man problem genom ryktesspridning, skitprat och än vidrigare tilltag. Jag tänker inte ta upp vad det sista var, men jag tror att många redan förstår vad jag menar, i alla fall de som känner mig. 

Mig mobbade man i alla fall och sa jag till dem att lägga av med mobbningen sa man "men jag mobbar dig inte!" Mobbning var det i alla fall. Varför vet jag inte, jag var väl i vägen precis som alla andra som blev mobbade här, även om man inte får påvisa sådant eftersom det skulle skada A-O:s "goda rykte" liksom.

Tystnadsplikten var det ingen som höll heller. Till och med det du sa till skolkuratorn i förtroende kunde du vänta dig var ute över hela skolan inom en vecka. Värst var väl ändå vad de gjorde mot mig efter AO. Ni som vet vet, annars berättar jag det i ett annat inlägg. 

Jag är inte bitter, jag är traumatiserad. Jag kommer aldrig förlåta er för vad ni gjort, men en sak kan jag göra, jag ska göra mitt bästa för att ta mig ur traumat ni skapade. 

Annars blir Ryuunosuke förbannad på mig och han är så jobbig när han är förbannad på mig 😉

Nu ska jag skriva klart lite uppgifter, ses någon annan gång.